Edwin Brant Frost

Från Wikipedia
Edwin Brant Frost II
Född14 juli 1866
Brattleboro, Vermont, USA
Död14 maj 1935 (68 år)
Chicago, Illinois, USA
NationalitetUSA USA
Alma materDartmouth
Yrke/uppdragAstronom
MakaMary E. Hazard

Edwin Brant Frost II, född 14 juli 1866 i Brattleboro, Vermont, USA, död 14 juli 1935 i Chicago, var en amerikansk astronom. Hans forskning var inriktad på bestämning av radiell hastighet med hjälp av stjärnspektroskopi och spektroskopiska dubbelstjärnor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Frost var son till Carlton Pennington Frost,[1] dekanus för Dartmouth Medical School.[2] Han utexaminerades från Dartmouth 1886[1] och fortsatte sin utbildning som doktorand i kemi och blev 1887 instruktör i fysik då han var endast 21 år gammal. År 1890 åkte Frost utomlands till Europa och forskade om stjärnspektroskopi under Hermann Vogel i Potsdam. Han återvände till Dartmouth 1892 som biträdande professor i astronomi.

Frost trivdes med aktiviteter utomhus och utövade golf, simning och skridskoåkning. Han tyckte också om musik och litteratur.[3] År 1896 gifte han sig med Mary E. Hazard. De fick tre barn, Katharine, Frederick och Benjamin.[1] Han dog 1935 i Chicago av bukhinneinflammation. [4]

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Frost började arbeta i Yerkes observatoriums stab 1898 och blev observatoriets direktör 1905 när George Hale avgick. Han innehade denna position fram till sin pensionering 1932.[1] Han var redaktör för Astrophysical Journal från 1902 till 1932, där känd för sin noggranna uppmärksamhet på detaljer.[3] År 1915 förlorade han synen på sitt högra öga och 1921 även det vänstra.[1] Trots sin blindhet fortsatte han att arbeta i elva år till sin pensionering 1932.

Frosts forskning fokuserade på bestämning av radiell hastighet med hjälp av stjärnspektroskopi och spektroskopiska dubbelstjärnor.[3] År 1902 upptäckte han det märkliga beteendet hos Beta Cephei, som senare blev prototypen för Beta Cephei variabla stjärnor.[1]

Frost spelade en viktig roll i att föra Otto Struve till USA, när den senare levde som en utarmad flykting i Turkiet efter den ryska revolutionen. Han stödde senare utnämningen av Struve till sin efterträdare som direktör för Yerkes Observatory.

Namngivning[redigera | redigera wikitext]

Asteroid 854 Frostia är uppkallad efter honom, liksom månkratern Frostmånens baksida.[5][6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Edwin Brant Frost, 19 juni 2021.
  • Svensk uppslagsbok - band 9. 1932 

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]