Efemärt material

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Efemär betyder kortlivad, tillfällig, flyktig[1] Innebörden av ordet efemär är förgänglig, - att något har dagsländekaraktär. (Ephemera vulgata = Dagslända)[2]

Kort aktualitet[redigera | redigera wikitext]

En dansbiljett är ett exempel på en trycksak med kort aktualitet.

Efemärt material kan vara föremål eller trycksaker men används även för vissa former av elektroniska publikationer. Andra ord som används för denna företeelse är "accidenstryck", "tillfällighetstryck", vardagstryck och småtryck. I bibliotekssammanhang används även "okatalogiserat tryck".

Vid tal om trycksaker innebär efemär att informationen har kort aktualitet. Därför har trycksaken i allmänhet en begränsad livstid som inte kräver hållbart beständigt papper. För delar av det efemära materialet som innehåller reklam eller propaganda finns kravet att snabbt informera och generellt kan sägas att materialets korta exponeringstid innebär att vissa krav ställs på den retoriska framställninen, men även i många fall på formgivning med avseende på rubriksättning och illustrationer. Trycksakerna är ofta tydliga och anslående för att snabbt fånga vår uppmärksamhet. Språket är för sin samtid lättförståligt. Denna typ av trycksaker blir i efterhand oslagbara tidmätare.[3]

Efemärt material finns överallt i det offentliga rummet. I den mån de tillverkats för offentlig spridning har de via pliktleveranser från svenska tryckerierna samlats på Kungliga biblioteket och Enheten för vardagstryck, men även på Lunds Universitetsbibliotek och Carolina Rediviva. Det efemära tryckets karaktär gör att det ställer särskilda krav på förvaring och åtkomst i arkiv och bibliotek och det kan vara svårt att nå fram till om det bevarats.

Typer av trycksaker[redigera | redigera wikitext]

Med avseende på funktion:
Affischer, flygblad, kataloger, matsedlar, diplom, etiketter, emballage, poster, kassar, spel, visitkort, vykort, notifikationer, bokmärken, pappersbonader, omslagspapper, tapeter, exlibris, samlarbilder, broschyrer, dekaler, brevmärken (reklammärken), skyltar etc.

Med avseende på innehåll:
Verksamhetsberättelser, reklam, matriklar, stadgar, reglementen, program, prislistor, propaganda, information, telefonkataloger, tidtabeller, almanackor, [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok
  2. ^ Svenska Akademiens ordlista
  3. ^ Olof Halldin, KB 20120219
  4. ^ Kungliga biblioteket

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]