Myrfåglar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Egentliga myrfåglar)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Myrfåglar
Gymnopithys-leucaspis-002.jpg
Tvåfärgad myrfågel (Gymnopithys leucaspis)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMyrfåglar
Thamnophilidae
Vetenskapligt namn
§ Thamnophilidae
AuktorSwainson, 1824
Utbredning
Thamnophilidae distribution.PNG
Global utbredning (i grönt)
Släkten
Cirka 45
Synonymer
Egentliga myrfåglar
Hitta fler artiklar om fåglar med

Myrfåglar (Thamnophilidae), är en mycket stor familj av tättingar som återfinns i subtropiska och tropiska Central- och Sydamerika, från Mexico till Argentina. Det finns mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och familjen omfattar arter som bär trivialnamnen myrtörnskator, myrfåglar, myrvireor, myrsmygar och eldögon. De är besläktade med myrtrastar, myrpittor, tapakuler, månbröst, knottfåglar och ugnfåglar.

Myrfåglar är generellt små fåglar med rundade vingar och kraftiga ben. Deras fjäderdräkt består oftast av dovt gråa, vita, bruna och roströda färger. och de uppvisar sexuel dimorfism både vad gäller färger och teckning. Vissa arter varnar rivaler genom att visa upp vita fjäderpartier på ryggen och skuldrorna. Merparten har kraftiga näbbar och de flesta har en nedåtböjd näbbspets.

Flertalet lever i skogsbiotoper, men vissa återfinns i andra biotoper. De lever främst av insekter och andra leddjur, men vissa tar även mindre ryggradsdjur. Flertalet tar sina byten i skogens undervegetation eller något högre upp men ett fåtal födosöker också uppe i trädkronorna eller direkt på marken. Vid födosök bildar många arter blandflockar med andra arter.

De lever i monogama förhållanden, bildar par som varar hela livet och är territoriella. De lägger vanligtvis två ägg i ett bo som antingen är upphängt i grenar eller placeras på en gren, stubbe eller kulle på marken. Båda föräldrarna ruvar äggen och tar hand om, och matar ungarna i boet. När ungarna är flygga tar föräldrarna hand om den ena ungen var.

Tretton arter kategoriserars som utrotningshotade på grund av mänsklig påverkan. De är dock inte utsatta för vare sig burfågelsjakt eller annan typ av jakt. Det huvudsakliga hotet mot arterna utgörs av förlustoch fragmentisering av habitatområden vilket i sin tur, bland annat, leder till ökad bopredation

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Myrfågelfamiljen Thamnophilidae behandlades tidigare som underfamiljen Thamnophilinae inom den mycket stora familjen Formicariidae, som även omfattade myrtrastar och myrpittor. Då kallades familjen "myrfåglar" och arterna inom Thamnophilinae kallades "egentliga myrfåglar". I denna artikel syftar myrfåglar på familjen Thamnophilidae.

Thamnophilidae urskildes från Formicariidae, som idag endast består av myrtrastar, på grund av upptäckten av skillnader i strukturen på bröstbenet (sternum) och Syrinx, och på grund av resultaten från Sibley och Ahlquists undersökning av DNA-DNA hybridisering.[1][2] Myrfåglarna ingår i infraordningen subosciner.

Familjen består av mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och omfattar arter som bär trivialnamnen myrsmygar, myrvireor, myrfåglar och myrtörnskator vilket refererar till deras storlek – som ökar i denna ordning, men med vissa undantag – och inte till någon morfologisk likhet med vireor, törnskator, och så vidare. Dessa trivialnamn återspeglar heller inte familjens inre systematik. Sentida DNA-studier[3] har kullkastat tidigare teorier om släktskap arterna emellan. Detta har lett till att flera stora släkten, bland annat Myrmeciza, delats upp i ett antal mindre.

Släkten inom familjen[redigera | redigera wikitext]

Underfamilj Euchrepomidinae[redigera | redigera wikitext]

Underfamilj Euchrepomidinae[redigera | redigera wikitext]

Rödbrun myrtörnskata (Thamnistes anabatinus)

Underfamilj Thamnophilinae: myrtörnskator och närbesläktade arter[redigera | redigera wikitext]

Tribus Microrhopiini[redigera | redigera wikitext]

Praktmyrsmyg (Epinecrophylla ornata)

Tribus Formicivorini[redigera | redigera wikitext]

Vitrandad myrsmyg (Formicivora grisea)

Tribus Thamnophilini[redigera | redigera wikitext]

Fläckhuvad myrvireo (Dysithamnus puncticeps)

Tribus Pithyini[redigera | redigera wikitext]

Pärlmyrfågel (Phaenostictus mcleannani)

Tribus Pyriglenini[redigera | redigera wikitext]

Vitskuldrat eldöga (Pyriglena leucoptera)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sibley, C. G. & J. E. Ahlquist (1990) Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.
  2. ^ Rice, N.H. (2005): Further Evidence for Paraphyly of the Formicariidae (Passeriformes). (PDF) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Condor 107(4): 910–915. doi:10.1650/7696.1
  3. ^ Moyle, R.G., R.T. Chesser, R.T. Brumfield, J.G. Tello, D.J. Marchese, and J. Cracraft (2009), Phylogeny and phylogenetic classification of the antbirds, ovenbirds, woodcreepers, and allies (Aves: Passeriformes: infraorder Furnariides), Cladistics 25, 386-405.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Texten är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [], läst 2009-09-01