Egil Holmsen

Från Wikipedia
Egil Holmsen
FöddEgil Sophus Severen Holmsen
15 februari 1917
Nora
Död30 maj 1990 (73 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år19411983
SläktingarSverre Holmsen (bror)
IMDb SFDb

Egil Sophus Severen Holmsen, född 15 februari 1917 i Nora, död 30 maj 1990 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk filmregissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.[1] Han var bror till författaren Sverre Holmsen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Egil Holmsen arbetade först som journalist och började i filmbranschen som skådespelare. Han debuterade 1941 i Alf Sjöbergs Hem från Babylon. Han fortsatte som skådespelare i huvudsak under 1940-talet, innan han började regissera och skriva manus till olika beställningsverk gjorda av företag och organisationer. Hans första manus var till filmen Staden i Söder (1946, regi Lennart Bernadotte) och hans första regiuppdrag Kampen om kaffet 1947. Parallellt med beställningsfilmerna regisserade Holmsen under 1950-talets början tre ungdom-på-glid-filmer, Farlig kurva 1952, Marianne 1953 och Fartfeber 1953. Alla tre filmerna porträtterar rotlösa och delvis kriminella unga i Stockholm.[1]

Marianne tog upp närmast tabubelagda ämnen som tonårssex, knark och lesbisk kärlek, vilket gjorde Holmsen till en utmanande provokatör, och delar av kritikerkåren rasade mot honom. I Fartfeber skildrade han fylla, kriminalitet och bögprostitution, vilket gjorde att filmen censurerades kraftigt. 1954 regisserade han Hästhandlarens flickor, vilken innehöll en provocerande scen där två systrar badar nakna i en damm och ses kyssas. Den kom att bli hans sista långfilmsregi.[1]

Under 1950-, 1960- och 1970-talen fortsatte Holmsen att regissera och skriva manus till olika beställningsverk, bland annat flera husmorsfilmer.[1] 1962 gjorde han även sin skönlitterära debut med romanen Solblot.[2] Han återupptog skådespelarkarriären 1972 i den erotiska filmen Swedish Wildcats. Han gjorde även roller i Champagnegalopp (1975), Bröderna Lejonhjärta (1977), Dante - akta're för Hajen! (1978) och TV-serien Spanarna (1983), vilken kom att bli hans sista roll.[3]

På 1980-talet började Holmsen återigen att skriva romaner. 1981 utkom Sprängämne, 1982 Arv och 1985 I gudinnornas sköte.[2] Egil Holmsen är begravd på Sankt Pauli norra kyrkogård i Malmö.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Beställningsfilmer ej medtagna

Roller
Regi
Manus

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1939 Tony Kirby Koppla av!
Moss Hart och George S. Kaufman
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]