Egnahemsbolaget
Egnahemsbolaget, formellt Göteborgs Egnahems AB, ingår i Förvaltnings AB Framtiden, helägt av Göteborgs kommun. Verksamheten består av bygg-, konsult- och förvaltningsverksamhet.
Egnahemsbolaget | |
Typ | Aktiebolag |
---|---|
Huvudkontor | Göteborg, Sverige |
Nyckelpersoner | Mikael Dolietis, VD Ordinarie ledamöter Roger Höög (V) ordförande Parham Pour Bayramian (S) 1:e vice ordförande Carina Ridenius (M) 2:e vice ordförande Jane Åberg (S) Michael Zurowetz (MP) Pelle Bratell (M) Per Lind (L) |
Bransch | Bygg- och förvaltningsverksamhet. |
Produkter | Bostäder med bostadsrätt och äganderätt |
Historia | |
Grundat | 1933 |
Grundare | Göteborgs stad |
Struktur | |
Ägare | Göteborgs Stad |
Moderbolag | Förvaltnings AB Framtiden |
Övrigt | |
Slogan | Vi bygger överallt - men bara i Göteborg |
Webbplats | http://www.egnahemsbolaget.se/ |
Innehåll
Historia - Egnahemsrörelsen[redigera | redigera wikitext]
Vid 1800-talets slut började trångboddheten bli ett stort problem i de svenska städerna. Industrialiseringen innebar att stora delar av befolkningen flyttade från landsbygden till städerna. Vid den här tiden var bostadsbyggande ingen angelägenhet för samhället, utan folk var helt enkelt hänvisade till sin egen förmåga. År 1899 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté för att utreda möjligheterna för hur statliga insatser skulle kunna öka bostadsbyggandet, genom "beredande af tillfälle för mindre bemedlade arbetare att förvärfa sig egna hem." Som ett resultat av kommitténs arbete bildas 1904 Statens Egnahemslånefond. Fonden innebar en möjlighet för folk att ta lån för att bygga hem på icke stadsplanelagd mark i anslutning till städerna. Lånet var maximerat till 5 000 kronor. Resultatet blev uppförandet av 12 000 egnahem, med hjälp av statligt stöd, under de följande 25 åren.
På 1910-talet började kommunerna delta och stödja Egnahemsrörelsen genom att tillhandahålla mark. Rörelsen uppmuntrade mindre bemedlade personer – till en början jordbrukare, småbrukare och lägre tjänsteman – att skaffa sig egen eller förbättrad bostad i form av ett Egnahem. Rörelsen förändrade också synen på stadens möjligheter, vilken tidigare till stor del betraktades som mörk och osund. Trädgårdsstäder, koloniträdgårdar och storgårdskvarter dyker upp som nya effekter och rörelsen kom också med svar på de försörjningsproblem som uppkommit i både städer och landsbygd efter den stora folkökningen under 1800-talet.
Handlanden Johan August Hertz i Göteborg väckte 1901 en motion i Göteborgs stadsfullmäktige med syftet att tillhandahålla billig tomtmark åt självbyggare, genom att staden skulle underlätta byggandet av egnahem. Så lades grunden till Småstugebyrån som bildades 1933 i Göteborg. Bostadsbristen var på den här tiden stor, och många familjer bodde väldigt trångt. Småstugebyrån och Egnahemsrörelsen gjorde det möjligt för låginkomsttagare att bygga hus även i Göteborg. Folk fick hjälp med materialinköp, ritningar och rådgivning för självbyggeri, vilket fortfarande var standard vid den här tiden. Byggtekniken var standardiserad och rationaliserad vad gällde innehåll, utseende och byggnadsmetod. Genom att bebygga stora områden med samma tillvägagångssätt gjorde man det möjligt för den obemedlade familjen att kunna få egen bostad.
Två år senare stod det första större området som Småstugebyrån byggde klart. Husen blev snabbt omtalade och blev ett lyckat experiment, vilket fick till följd att under de kommande åren byggdes flera liknande områden. 1943 byter Småstugebyrån namn till Göteborgs Stads Egnahemsbyrå. Under 1940- och 50-talet minskade intresset för självbyggeri avsevärt, vilket får till följd att man nu istället börjar producera och sälja fullt färdiga bostäder. Under 1950-talet kom det allmänna välståndet, med ett allt mer industriellt byggande, att skjuta självbyggeriet helt åt sidan.
Vid mitten av 1960-talet flyttas Egnahems verksamhet över i det nybildade kommunala bolaget Göteborgs Stads Egnahems Aktiebolag. Kommunens expandering i väster och i norr förändrade byggandet, med stora bebyggda områden som resultat. Sedan dess har verksamheten innefattat småhusområden, friköpta hus och bostadsrätter.
Verksamhet idag[redigera | redigera wikitext]
Egnahemsbolaget ingår idag i Förvaltnings AB Framtiden, som ägs i sin helhet av Göteborgs Stad. Verksamheten bygger och säljer bostäder med äganderätt eller bostadsrätt samt projekt- och byggledning på konsultbasis. Sammanlagt har bolaget byggt fler än 8 000 bostäder.
Sveriges första område med energieffektiva passivhus byggdes av bolaget 2001 i Västra Lindås, strax söder om Göteborg. Projektet har varit uppmärksammat runt om i världen med många studiebesök som resultat.
Etableringar[redigera | redigera wikitext]
1935
|
1940
|
1945
|
1950
|
1955
|
1960
|
1965
|
1970
|
1980
|
1985
|
1990
|
1995
|
2000
|
2005
|
2010
|
2015
|
|
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Egnahemsbolaget: Hjärtat i Göteborg sedan 1933, publicerad av Egnahemsbolaget under jubileumsåret 2013, s. 16f
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Egnahemsbolaget: Hjärtat i Göteborg sedan 1933, publicerad av Egnahemsbolaget under jubileumsåret 2013
- Egen härd är guld värd - egnahemsbyggandet i Göteborg under ett halvt sekel, utgiven av Göteborgs Egnahems AB, Joe Brig Art, Palmeblads Tryckeri 1993
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Förvaltnings AB Framtiden (Officiell webbplats)
- https://web.archive.org/web/20130907194510/http://egnahemsbolaget.se/sv/Foretaget/
- http://www.allabolag.se/5560126012/Forvaltningsaktiebolaget_Framtiden
|