Ekhagen, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Ekhagen.
Ekhagen i Stockholm, mars 2010

Ekhagen är ett område i stadsdelen Norra Djurgården[1] i Stockholm. Området, som tidigare hette Stocksunds hage, namnändrades till Ekhagen när det bebyggdes vid 1930-talets mitt; det tillhör Östermalms stadsdelsområde och ligger i Kungliga Nationalstadsparken.

I Ekhagen ligger ett bostadsområde som uppfördes 1935–1938 och består av företrädesvis gula fyravåningshus med lägenheter byggda i funkisstil. Arkitekt Björn Hedvall gjorde stadsplanen och ritade också en del av husen. Ekhagen är ett av få områden som är helt byggt i funkisstil.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta från tidigt 1900-tal över nuvarande Ekhagen med omnejd, då Åminnet.

Innan Ekhagen anlades bodde en förmögen grosshandlare[3] med sin familj i ett torp på nuvarande Ekhagsvägen 12. Barnen i trakten kallade torpet för Slottet på grund av dess enorma storlek och elegans. Mellan Ekhagsvägen 3-5 låg en trädgårdsmästarvilla, vedbodar och stall. Vid sjön, inte långt borta, fanns det en länga med pumphus, mangelbod och snickarbod. De små äppelgårdarna som ligger mellan Åminnevägen och Bergiusvägen idag, var då mycket större. En hage fanns med ekar, äppelträd, massvis med blommor och cypresser. Grosshandlaren var dock tvungen att sälja sin mark på grund av ekonomiska problem.[2]

År 1928 började den dåvarande ägaren till området planera ett bostadsområde i Ekhagen. Staden var emot, man ville inte ha bebyggelse i den vackra naturen, men efter sega förhandlingar kunde man börja bygga 1935. Arkitekt Björn Hedvall gjorde stadsplanen och ritade också en del av husen. Byggherre och byggmästare var Hjalmar Dahl. Husen byggdes i den då helt nya och moderna funktionaliststilen – “funkisen“ – som ville vara funktionell utan krusiduller, spröjsade fönster och profilerad inredning som förut varit modernt.

Till de nya idéerna hörde också att köksarbetet skulle rationaliseras. Köken byggdes därför små och många var och är opraktiska. Men de hade kylskåp vilket inte var så vanligt på den tiden. Många av lägenheterna hade jungfrukammare. Det var fortfarande självklart att ha jungfru i medel- och överklassen. Men visst är det lite förvånande att man byggde tvårummare på 57 m² med ett litet krypin innanför köket för jungfrun. Det fanns till och med ringledning och en siffertavla i köket så att jungfrun kunde se från vilket av de två rummen som herrskapet ringde.[2]

Sedan mitten av 1990-talet är Ekhagen klassificerat som “kulturhistoriskt värdefullt“ och byggnaderna har “stort kulturhistoriskt värde“.[4] Det innebär bland annat att Stadsmuseet måste få alla ändringar på remiss och att man är mycket återhållsam med tillstånd till både utvändiga och invändiga förändringar av husen.

Ekhagens och dess nära omgivningars historia har beskrivits ingående i boken "Frescati: människorna, husen och allt som hände" av Anders Hedin.

Kända svenskar som har bott i Ekhagen är Gösta Ekman d.ä. samt Nobelpristagarna Hannes Alfvén och Kai Siegbahn.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jönsson, A: "Historiska landskap", 2006
  2. ^ [a b c] Hofsten, K: "Hemma i Ekhagen", 1993
  3. ^ Arvidsson, C: "Torphagen, en del av nationalstadsparken "
  4. ^ Torphagen - Ekhagen - Lappkärrsberget

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]