Ekosystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett korallrev kan ses som ett ekosystem.

Ett ekosystem är en modell av ett avgränsat kapitel av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vad man väljer att studera, till exempel ekosystemet i havet eller i en liten damm[1].

Definition[redigera | redigera wikitext]

Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Här lever djur och växter tillsammans. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser. Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likaväl som en skog eller en liten damm.

Ekosystemets beståndsdelar[redigera | redigera wikitext]

Ekosystem består dels av en levande del (biotiska) dels det icke levande (abiotiska) som finns inom det avgränsade området. Ekosystemets levande delar är uppbyggda i tre nivåer, ett samhälle vari det finns flera populationer av olika sorters växt- och djurarter där varje art är en individ som gör så att ekosystemet fungerar.

Biotiska beståndsdelar[redigera | redigera wikitext]

Producenter[redigera | redigera wikitext]

En dvärglotus, en producent inom vissa ekosystem.
Huvudartikel: Autotrofi

De gröna växterna har en nyckelroll i ekosystemet. De binder energin från solen genom fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar solenergin (ljusenergi) till kemisk energi (till exempel socker) som djur och svampar sedan kan ta del av. Energin kan flöda genom hela den biotiska delen (levande) av ekosystemet. Växterna kan även använda sig av den abiotiska delen (icke levande) av ekosystemet genom att ta upp näringsämnen ur marken. Med hjälp av dessa näringsämnen och den bundna solenergin, ombildad till socker, bygger växterna upp ämnen som protein och fett. Växterna som utför fotosyntes benämns därför som producenter i ekosystemet[2].

Konsumenter[redigera | redigera wikitext]

En sågfisk, en konsument i vissa ekosystem.
Huvudartikel: Konsument (biologi)

Skillnaden mellan producenter och konsumenter är att konsumenterna inte producerar sin egen mat[3]. Alla djur i ekosystemet är producenter[4]. Några olika typer av konsumenter är allätare, köttätare och växtätare.

Nedbrytare[redigera | redigera wikitext]

En gråsugga, en nedbrytare inom vissa ekosystem.
Huvudartikel: Nedbrytare

En nedbrytare är en växt som livnär sig på döda växter och djur. Bakterierna och svamparna är viktiga nedbrytare som är nödvändiga för att ekosystemet ska fungera[5].

Abiotiska beståndsdelar[redigera | redigera wikitext]

Ett block är inte vid liv och kan vara en abiotisk beståndsdel i ekosystem.

De abiotiska beståndsdelarna är de delar av ekosystemet som inte är vid liv[6]. I till exempel en skog kan denna del av systemet vara markens egenskaper, andra egenskaper i miljön som är avgörande för ekosystemets existens, eller helt enkelt bara en sten.

Olika ekosystem[redigera | redigera wikitext]

Tropisk regnskog[redigera | redigera wikitext]

En regnskog.
Huvudartikel: Regnskog

I den tropiska regnskogen finns många epifyter av olika arter, både större epifyter, som träd, och mindre epifyter, som de mindre växter som lever på trädgrenar och trädstammar. På grund av detta finns det många ekologisk nischer för växtätare, något som i sin tur gör att köttätande arter frodas[7]. Regnskogen är världens artrikaste ekosystem[8].

Savann, stäpp och öken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Savann, stäpp och öken

De stora växtätarna antiloper, gaseller och elefanter frodas i Afrikas fyra största nationalparker Tsavo East och Tsavo West, Serengeti och Kruger, liksom de större köttätarna, bland annat lejon[9]. På stäpperna och öknarna måste alla beståndsdelar i ekosystemet vara anpassade till hettan för att överleva. Kaktusen är bra på att överleva i öknen eftersom den inte har några blad som vatten kan avdunsta från[10].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ecosystem

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 43. ISBN 9164610446 
  2. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 43. ISBN 9164610446 
  3. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 43. ISBN 9164610446 
  4. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 43. ISBN 9164610446 
  5. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 44. ISBN 9164610446 
  6. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 43. ISBN 9164610446 
  7. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 46-47. ISBN 9164610446 
  8. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 46. ISBN 9164610446 
  9. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 49-50. ISBN 9164610446 
  10. ^ NT-Boken. Gleerups. 2004. Sid. 51. ISBN 9164610446 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]