Elektroneurografi

Från Wikipedia
Exempel på skärmdump ifrån en neurografi.

Elektroneurografi (ENeG) är en noninvasiv undersökning av nervsystemets två delar, det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). Vid undersökning tejpar man fast ytelektroder på kroppen som har till uppgift att stimulera nerverna för att på så sätt mäta nervledningshastigheten. Undersökningen är riskfri men kan uppfattas som obehaglig eftersom stimuleringen sker genom elektriska stötar. Förändringar i nervsystemet kan förekomma när det blir ett tryck mot en eller flera nerver på grund av sjukdomar såsom diabetes eller inflammatoriska tillstånd. När detta uppstår använder man sig av ENeG för att mäta nervernas ledningsförmåga.

Bakgrund

Elektroneurografi (ENeG) beskrevs för första gången av Esslen och Fisch 1977. ENeG är numera en vanlig del i behandlingen av bland annat ansiktsförlamning, som en metod för att bedöma nervskador och behovet av kirurgiska ingrepp.[1] ENeG används för att bestämma ledningshastighet och ledningsförmåga i perifera nerver; vilket betyder att man då kan se om nervskador existerar och då även diagnostisera sjukdomen. Motoriska och sensoriska nerver leds från olika nervsystem. Motoriska signaler går från CNS till PNS där de sedan förs vidare till muskler (effektorgan som t ex hjärtat), medan de sensoriska går från PNS till CNS.[2] I undersökningen av sensoriska och motoriska nerver registrerar man nervaktionspotentialerna hos nerverna.[3] ENeG är den enda relativt objektiva mätningen av nervernas skick.[4]

Användningsområden

ENeG används oftast för att ställa en diagnos av något slag, där de huvudsakliga diagnoserna är: polyneuropati, Guillain-Barrés syndrom, karpaltunnelsyndrom, och Bells Pares.

Polyneuropati

Polyneuropati är en neuromuskulär sjukdom (NMD) som drabbar det perifera nervsystemet.[5] I ungefär 50-80 % av fallen går det inte att finna en säker orsak till sjukdomen, men den största orsaken är åldrande. ENeG används för att undersöka hur nervcellen leder elektriska impulser och då få fram om det förekommer en Polyneuropati och för att få fram var nerven är skadad, på myelinet eller axonalet.[6] Poly=flera, neuro=nerv, pati=lidande/sjukdom)

Guillain-Barrés syndrom

Guillain-Barrés syndrom är ett samlingsnamn för några olika former av neuropatier. Det innefattar akut inflammatorisk demyeliniserade polyneuropati, akut motorisk och sensorisk axonal neuropati samt akut motor axonal neuropati.7[7] Det innebär att styrkan och reflexerna i armar och ben påverkas negativt.[8] Sjukdomen utvecklas fullt ut inom fyra veckor.[9] Det börjar i de nedre extremiteterna och stiger sedan uppåt. Det är en farlig sjukdom eftersom den kan komma att påverka respirationssystemet och andra livsviktiga funktioner.[10] ENeG hjälper till att bestämma mer exakt vilka nerver som är involverade och i vilken utsträckning de är påverkade. Med den metoden kan man även avgöra vilken av formerna som är aktuell.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom är en sjukdom som kan drabba händerna. Den innebär att medianusnerven är skadad, nerven som styr vissa av fingrarna. Därmed påverkas fingrarnas koordination och patienten kan uppleva känningar som domningar och stickningar i fingrarna. Utsträckningen kan vara viktig att bestämma och genom olika tester kan diagnosen ofta ställas. ENeG används i de fall det behövs och visar då hur skadad nerven är.[11] Vid undersökningen med ENeG är det vanligt att man ser ett längre tidsintervall från känning till reaktion i karpaltunneln, jämfört med friska medianusnerver.[12]

Ansiktsförlamning

En ansiktsförlamning (facialispares) innebär att nerver som går till ansiktet blir skadade eller påverkade.[13] Det är ofta svårt att finna orsaken till en ansiktsförlamning, det kan till exempel ske på grund av en virusinfektion, borreliainfektion, eller en stroke. Bara ca 30 % av alla ansiktsförlamningar får en säker diagnos, resterande 70 % kallas Bells Pares.[14] I Abir K. Bhattacharyyas studie (1999) Paediatric Facial Paralysis. Current Opinion in Evaluation and Management, ser man att ENeG är det mest värdefulla testet vid ansiktsförlamning. Det ger väldigt goda resultat, framför allt när man testar på barn i alla åldrar, hela 95% lyckandefrekvens vid diagnostisering av sjukdom.[15]

Teknik

Vid en ENeG-undersökning mäter man nervledningshastigheten i motoriska och sensoriska nerver. Detta görs genom att man stimulerar nerverna med elektriska impulser från elektroder. Stimuleringen kan åstadkommas på flera olika sätt, men vanligtvis använder man sig av en jordelektrod, inspelningselektrod, referenselektrod och en stimuleringselektrod som appliceras med en elektriskt ledande gel för att förbättra hudens ledningsförmåga och håller resistansen lägre än 5kΩ. Positioneringen av elektroderna varierar beroende på vilka nerver som undersöks. Strömstyrkan man använder sig av varierar också men för att undvika onödig smärta för patienten så används inte strömmar över 30mA.[16],[16] En maskin som används vid ENeG-mätningar är till exempel Nicolet Viking IV, som främst används för EMG.[1][17] ENeG-mätningarna tolkas som bifasiska vågformer av maskinens programvara där amplituden av vågformen är det som söks vid utvärdering av nervernas skick. Kvaliteten hos ENeG-mätningar påverkas av flera faktorer. Bland annat av mängden störningar i inspelningen, som kan komma från både fysiologiskt håll och från elektroderna som används. Dessa störningar kan vara svåra att identifiera och även små fel kan drastiskt ändra ens resultat om dem inte motverkas korrekt.[18]

Referenser

  1. ^ [a b] http://journals.cambridge.org/abstract_S0022215104001203 Waveform reliability with different recording electrode placement in facial electroneuronography. The Journal of Laryngology & Otology / Volume 118 / Issue 06 / June 2004
  2. ^ http://nervsystemet.se/nsd/structure_575 2012-11-14
  3. ^ http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Neurofysiologiska-kliniken/Vara-undersokningar/Perifera-nervermuskler/ENeG---Elektroneurografi-neurografi/ 2012-11-17
  4. ^ Douglas L. Beck and James W. Hall III: Evaluation of the facial nerve via electroneuronography (ENoG), The Hearing Journal March 2001 • Vol. 54 • No. 3
  5. ^ http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Polyneuropati.Vad_hander_i_nervsystemet.htm 2012-11-19
  6. ^ http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Polyneuropati.Att_stalla_diagnos.htm 2012-11-19
  7. ^ Arcila-Londono,X, Lewis, R. (2012) Guillain-Barrés syndrome, Seminars in Neurology, 32(03): sidor 179-186
  8. ^ Forsberg, A, Ahlström, G, Widén Holmquist, L (2008): Falling ill with Guillain-Barré syndrome: patients’ experiences during the initial phase. Scandinavian Journal of Caring SciencesVolume 22, Issue 2, pages 220–226, Juni
  9. ^ Bekkelund, S I, Pierre-Jerome,C (2001) Diagnostikk og Behandling Karpaltunnelsyndrom, Tidsskr Nor Lægeforen nr24 10 okt; 121:2829-31
  10. ^ http://www.1177.se/Jamtland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polyneuropati-en-sjukdom-i-flera-nerver/ 2012-11-19
  11. ^ http://1177.se/Jamtland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Karpaltunnelsyndrom/?ar=True#section-1 2012-11-19
  12. ^ http://tidsskriftet.no/article/411710 2012-11-19
  13. ^ http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ansiktsforlamning/
  14. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=557
  15. ^ Bhattacharyya, Abir K. (1999): Paediatric Facial Paralysis. Current Opinion in Evaluation and Management. IJO & HNS. Vol. 51 No. 3, July-September.
  16. ^ [a b] Hughes GB, Josey AF, Glasscock ME, Jackson CG, Ray WA, Sismanis A. (1981): Clinical electroneurography: statistical analysis of controlled measures in twenty-two normal subjects. Laryngoscope. 91: November.
  17. ^ Shintaro Baba, Kenji Kondo, Munetaka Ushio, Hitoshi Tojima, Tatsuya Yamasoba. (2011): Bell’s Palsy in Children: Relationship Between Electroneurography Findings and Prognosis in comparison With Adults. Otology & Neurology, Vol 32, No 9
  18. ^ Daniela Calvetti, Brian Wodlinger, Dominique M Durand, Erkki Somersalo. (2011): Hierarchical beamformer and cross-talk reduction in electroneurography. Journal of Neural Engineering, 29 July 2011.