Elevråd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett elevråd är en förening för elever på grundskolan. Elevråd tillämpar frivilligt medlemskap, är elevstyrda, demokratiska, och har lika rösträtt för alla medlemmar.

Ett elevråds syfte är att skapa en mer givande skoltid för sina medlemmar, vars gemensamma nämnare är att de går på samma skola. De bedriver aktiviteter inom en rad olika områden, som ofta delas in i de fyra aktivitetsområdena lobbying, service, bildning och event.

Elevråd är organisationer fristående från skolan, med egen ekonomi och eget organisationsnummer. Dess högst beslutande organ är årsmötet, där medlemmarna väljer en styrelse och beslutar om organisationens riktning för kommande verksamhetsår. Att elever har rätt att organisera sig - och ska ges goda förutsättningar att göra det - finns stadgat i kapitel 4 i skollagen (§ 9- § 11).

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första elevråden i Sverige benämndes vanligen inte sådanna utan gavs ett flertal olika namn, t.ex. Lundsbergs skola: tromannarådet (innrätt 1913)[1], Lunds Högre almänna läroverk: senatet (aktivt från skolterminen 1916/17 fram till rektors död år 1918)[2] och Solbacka läroverk: rådet (innrätt 1943/44)[3].

Vid mitten på 50-talet fanns elevråd etablerade på de flesta skolor i landet och elevråden kunde gå med i den nationella samarbetsorganisationen Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO som till skillnad från Elevförbundet godkände elevråd som medlemmar. 1959 samlades elevråden i SECO till den första Elevriksdagen och 1962 anordnads för första gången den gemensamma insamlingskampanjen Operation Dagsverke. Under 60-talet fanns det elevråd på många av landets gymnasier. På det nationella planet fanns flera gemensamt ägda aktiebolag och en väldigt bred verksamhet. I slutet av 60-talet började dock arbetet dala på grund av en för tydlig politisering av verksamheten och interna stridigheter. Under 70-, 80-talen hände det inte mycket i elevrådsverksamheten som helhet även om det lokalt ibland kunde ske en begränsad utveckling. Under denna tid gick andra intressenter in i elevrådens verksamhet för att gagna sina egna syften. Tydligast är skolledarnas och kommunernas tanke om att elevråd borde syssla med påverkan- och inflytandearbete och skolkläds- och studentartikelföretagen som behöver elevråden för att distribuera sina produkter. Elevråden själva ansåg oftast att det viktigaste var att elevråden sysslade med precis det som eleverna ville och fick möjlighet att utvecklas och utbyta erfarenheter tillsammans.

Fram till 2012 anslöt Sveriges Elevkårer både grundskole- och gymnasielever. Sedan elevråden på grundskolan fick en egen elevorganisation är uppdelningen mellan elevråd (grundskolan) och elevkårer (gymnasiet) tydligare. Rent organisatoriskt är elevråd och elevkårer i princip identiska, men delas upp beroende på om de verkar på grundskolan eller gymnasiet. Motsvarande organisationsform på universitet är studentkår.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Elevråd som organisationsform förutsätter att man inte har medlemmar i den vanligaste bemärkelsen att man skriver på en medlemshandling och avlägger en av årsmötet fastslagen medlemsavgift. Det bygger istället ofta på att klasserna på skolan väljer en representant som får vara med på elevrådets möten, ibland väljer man också en styrelse internt bland klassrepresentanterna. Att man inte har medlemmar har på många ställen lett till organisatoriska problem för de elevråd som vill skaffa organisationsnummer och bankkonton. För att få ett organisationsnummer och kunna öppna ett bankkonto för en förening måste man nämligen ha medlemmar, en stadga och en demokratiskt vald styrelse.

Nationella samarbetsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre elevorganisationer i Sverige.

1) Sveriges Elevkårer, som organiserar elevkårer på gymnasiet och har omkring 82 000 medlemmar.

2) Sveriges Elevråd, som organiserar elevråd på grundskolan och har omkring 5000 medlemmar.

3) Sveriges Elevråd - SVEA, som organiserar elever både på grundskolan och gymnasiet, och har 1400 medlemmar, varav ungefär 1000 går på grundskolan.[4]

Liknande organisationer[redigera | redigera wikitext]

Elevkår[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Elevkår

Elevkår är den motsvarande organisationer på gymnasiet. Idag (2015) organiserar sig 82 000 elever runt om i landet i omkring 325 elevkårer. Det är den vanligaste organisationsformen för gymnasieelever och sedan 2014 går hälften av alla gymnasieelever på en skola med en aktiv elevkår.

Studentkår[redigera | redigera wikitext]

Motsvarande organ på högskolor och universitet kallas studentkår och har ofta en mer formaliserad organisation med egna lokaler och anställda tjänstemän.

Referenser och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Danielson, Frits (1946). "Skolans historia åren 1896-1922". Lundsbergs skolas historia 1896-1946, Stockholm, s. 110-114
  2. ^ Sigmund, Einar (1922). "Et mislykket svensk forsøk på elevstyre". Skole og samfund. Norsk pedagogisk revy for opdragelse og undervisning, 3. årgang (hæfte nr. 5), Kristiania, s. 191
  3. ^ Föreningen Solbackapojkarna, Historik om Solbacka läroverk, 1940 - 1950
  4. ^ ”Bidrag - Organisationsbidrag, Projektbidrag, EU-bidrag | MUCF”. www.mucf.se. http://www.mucf.se/bidrag. Läst 2015-08-02. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]