Hoppa till innehållet

Eliel Löfgren

Från Wikipedia
Eliel Löfgren
Född15 mars 1872[1][2][3]
Piteå landsförsamling[1][3], Sverige
Död8 april 1940[1][2][3] (68 år)
Kungsholms församling[1][2][3], Sverige
BegravdNorra krematoriet[4]
kartor
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningPolitiker[3], diplomat, advokat[3]
Befattning
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1910–1911)[3]
Sveriges justitieminister
Regeringen Edén (1917–1920)
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1918–1921)[3]
Förstakammarledamot, Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (1922–1922)[3]
Partiledare, Sveriges liberala parti (1923–1930)
Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1925–1928)
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1925–1928)[3]
Sveriges utrikesminister
Regeringen Ekman I (1926–1928)
Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1930–1935)
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1930–1937)[3]
Ordförande i Sveriges advokatsamfund (1937–1940)
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet ()[3]
Liberala samlingspartiet ()[3]
Liberala riksdagspartiet ()[3]
Liberala riksdagspartiet ()[3]
Folkpartiet ()[3]
MakaMia Leche Löfgren[3]
Redigera Wikidata

Jonas Eliel Löfgren, född 15 mars 1872 i Öjebyn i Piteå socken, död 8 april 1940 i Stockholm, var en svensk advokat, politiker (liberal), utrikesminister och justitieminister.

Löfgren var riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1910–1911 och sedan i andra kammaren för Stockholms stads andra valkrets 1918–1921. Därefter satt han i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets under 1922, i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1925–1928 och slutligen i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1930–1937.

Löfgren var justitieminister 1917–1920, utrikesminister 1926–1928, partiledare för Sveriges liberala parti 1923–1930 samt ordförande för liberala riksdagspartiets riksdagsgrupp 1925–1929 samt 1930–1935. Han deltog i Ådalskommissionen som utredde Ådalshändelserna 1931 och har skrivit en dokumentärroman om Östervålamordet 1896 som utreddes när han satt ting i rätten under den första utredningen.[5]

Löfgren var son till kyrkoherde Jonas Löfgren och Johanna Amanda, född Norberg. År 1909 gifte han sig med Maria Leche.[6] Makarna är gravsatta vid Norra krematorietNorra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]

  • 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.124
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 142
  1. ^ [a b c d] J Eliel Löfgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10040, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 11 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 142, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfN4w, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ J Eliel Löfgren, Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 april 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Eliel Löfgren (1934). Klockorna i Östervåla. Stockholm. Libris 283680. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/L%C3%B6fgrenE/titlar/KlockornaI%C3%96sterv%C3%A5la/sida/3/etext?om-boken 
  6. ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
  7. ^ Löfgren, Eliel Jonas på SvenskaGravar.se

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Steno Stenberg
Sveriges justitieminister
1917–1920
Efterträdare:
Östen Undén
Företrädare:
Carl Gustaf Ekman
Frisinnade landsföreningens partiledare
Sveriges liberala partis partiledare
1923–1930
Efterträdare:
Ernst Lyberg
Företrädare:
Erik Nilson
Liberala riksdagspartiets partiledare
1925–1929
Efterträdare:
Mauritz Hellberg
Företrädare:
Östen Undén
Sveriges utrikesminister
1926–1928
Efterträdare:
Ernst Trygger
Företrädare:
Mauritz Hellberg
Liberala riksdagspartiets partiledare
1930–1935
Efterträdare:
Gustaf Andersson
Folkpartiets partiledare