Elis Chiewitz

Från Wikipedia
Elis Chiewitz
FöddElis Chiewitz[1]
13 maj 1784[2][3][4]
Hovförsamlingen[1], Sverige
Död24 juni 1839[2][3][4] (55 år)
Hammarland[2], Finland
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningMålare[2], cellist[2]
FöräldrarC. Paul Chiewitz
SläktingarJohan Georg Chiewitz (syskon)
Redigera Wikidata

Elis Chiewitz (uttalas tje:vits),[6] född 13 maj 1784 i Hovförsamlingen, Stockholm, död 24 juni 1839 på Hammarlands prästgård på Åland, var en svensk musiker och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mollberg blir slagen på krogen Rostock.

Han var son till violinisten i hovkapellet Paul Johansson Cheiwitz och Christina Elisabeth Runius. Han var bror till Johan Georg Chiewitz och farbror till Georg Theodor Chiewitz. Han studerade först musik och trakterade redan som ung violoncellen vid olika konserter bland annat med hovkapellet. Han inledde sina konststudier vid Konstakademien 1801, trots uppmuntran och ett flertal medaljer kvarstod han som elev så sent som 1820. Han medverkade ett flertal gånger i akademiens utställningar med genrebilder, landskap och historiska scener i olja eller akvarell.

Mest känd har han blivit för sina illustrationer, bland annat illustrerade han de två albumen Galleri till Fredmans epistlar och sånger 1826–1827 med Bellmanfigurer som omfattar tolv gruppscener och tjugofem enstaka Bellmanfigurer i färglagd linjeetsning efter akvarellerade tuschteckningar och illustreringen av Svenska Teater-Galleriet 1826 med tjugofyra rollfigurer ur olika sång och talpjäser samt Ett år i Stockholm (1837).

En del av Elias Chiewitz färglitografier kom senare att fungera som förlagor till kistebrev tryckta vid Berlingska boktryckeriet i Lund.[7] Sina sista år i livet var han verksam som teckningslärare i Åbo på Åland där han skrev och illustrerade läroboken Handbok i linearteckning 1836. Chiewitz är representerad vid Nationalmuseum,[8] Norrköpings konstmuseum,[9] Uppsala universitetsbibliotek [10] och Kungliga biblioteket.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Elis Chiewitz, s. 447, läst: 16 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Elis Chiewitz, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] KulturNav, Elis Chiewitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ CG. ”Chiewitz med rätt uttal” (PDF). Hwad Behagas?, Bellmanssällskapets medlemsblad (3-4 2016): s. 23. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211023232949/http://www.bellman.org/HB/HWB_1603.pdf. Läst 12 december 2020. 
  7. ^ Konserten på Tre byttor och Mutter på tuppen, Nils-Arvid Bringéus. Artikel i Kulturen 1977
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 27 mars 2020 
  10. ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 8 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]