Elisabeth Åsbrink
| Elisabeth Åsbrink | |
 Elisabeth Åsbrink vid Bokmässan i Göteborg 2012. | |
| Född | 29 april 1965 Göteborg |
|---|---|
| Nationalitet |  Sverige |
| Debutverk | Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander |
| Framstående verk | Och i Wienerwald står träden kvar |
| Framstående priser | Augustpriset för bästa fackbok (2011) |
Elisabeth Katherine Åsbrink, född 29 april 1965 i Göteborg, är en svensk författare och journalist.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Åsbrink debuterade 2009 som författare med boken Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander, som nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.
År 2010 mottog hon Jarl Alfredius stipendium för att hon "med stor nyfikenhet och känslighet gång på gång förmår skildra dagens samhällsfrågor". Den 13 juli 2010 var Åsbrink värd för programmet Sommar i P1.
Boken Och i Wienerwald står träden kvar kom ut 2011 och har sedan översatts till flera språk och tilldelats flera priser, bland annat det polska Kapuscinskipriset, svenska-danska kulturfondens pris och Augustpriset för bästa fackbok 2012.
2012 debuterade hon som dramatiker med pjäsen RÄLS, baserad på autentiska protokoll från ett möte sammankallat av Hermann Göring 1938, samt intervjuer med barnflyktingar från Nazityskland.
Åsbrink arbetade under flera år som reporter och redaktör på SVT, bland annat som reportageredaktör på Uppdrag granskning.[1] Hon lämnade SVT hösten 2015.
I Dagens Nyheter den 31 augusti 2015 kritiserade hon Israel och menade att det är en demokrati som krackelerar. Hon skriver: "Israel kan inte både vara en demokrati och en religiös stat".[2] Några dagar efter Kristallnatten 2015 kritiserade hon minneshögtiden i Umeå för att arrangörerna inte bjudit in judiska föreningen att delta, då det enligt Jan Hallberg "kan upplevas som en ovälkomnande eller otrygg situation för dem" där det förekommit att Davidsstjärnan likställts med svastikan.[3] Hägglund hävdade i ett genmäle att inbjudan skett, och att man strävat efter breddning av arrangemanget som skulle möjliggöra deltagande av den judiska föreningen.[4]
I boken1947 [5] skildras ett år då efterkrigstidens nya värld skapades och där också hennes familjehistoria vävs in. 1947 har sålts till nitton länder. I USA har boken hyllats i The New York Times[6], tidskriften The New Yorker [7] och NPR[8], och den har fått lysande recensioner i England[9], Australien[10], Frankrike[11], Italien, Tyskland[12], Spanien, Polen samt i de nordiska länderna. Boken nominerades till Augustpriset i fackboksklassen, och tilldelades det Letterstedska Författarpriset 2017 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Åren 2017–2018 var Åstrand ordförande i svenska PEN.[13]
Orden som formade Sverige är Åsbrinks svar på debatten i Almedalen 2016 om "svenska värderingar" – en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria, enligt Anders Rydell i Dagens Nyheter.[14] Den har även översatts till bland annat engelska och polska.[15]
Hösten 2020 gav Elisabeth Åsbrink en självbiografisk roman, Övergivenheten, där hon spårar familjehemligheter och tabun och kopplar dem samman med sefardernas (de spanska judarnas) öde. Boken beskrevs i DN som "en rik, lärd och gripande roman med självbiografisk laddning"[16] och i SvD som "en roman som fängslar och dröjer sig kvar ... när Åsbrink slår an rätt ton närmast virtuost, och att det finns en kraft i boken som tycks ohejdbar"[17]. I G-P skrivs att Åsbrink "lyckas enastående väl kombinera en idéhistorisk ambition med ett närmast thrillerbetonat släktforskande" och att boken "är en rik roman, allmänbildande och med ett starkt politiskt patos.[18] Boken fick även positiva omnämnanden i Aftonbladet[19] och Alba[20].
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Jarl Alfredius Stipendium 2010
- Augustpriset för bästa fackbok 2011 för Och i Wienerwald står träden kvar
- Dansk-Svensk kulturpris 2013 för Och i Wienerwald står träden kvar
- Ryszard Kapuscinski-priset 2014 för Och i Wienerwald står träden kvar
- Letterstedska författarpriset 2017 för boken 1947
- Torgny Segerstedts Frihetspenna 2017
- Årets Livräddare 2017
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander. Stockholm: Natur & Kultur. 2009. Libris 11269061. ISBN 978-91-27-11880-5 [1]
- Bläck: tatueringar, hud, minnen. Tillsammans med fotograf Björn Abelin. Stockholm: Natur & Kultur. 2010. Libris 11807865. ISBN 978-91-27-12937-5
- Och i Wienerwald står träden kvar (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. 2011. Libris 12132366. ISBN 978-91-27-13087-6
- Anna Odell. Stockholm: Orosdi-Back 2015, i serien Svenska illustratörer och konstnärer. ISBN 978-91-86-59378-0
- 1947. Stockholm: Natur & Kultur, 2016. ISBN 978-91-27-14370-8
- Orden som formade Sverige. Stockholm: Natur & Kultur, 2018. ISBN 978-91-27-15631-9
- Övergivenheten: roman. Stockholm: Polaris. 2020. Libris lx2hvrxtj3g5qpgt. ISBN 9789177953654
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Journalisten, 12 oktober 2011
- ^ Elisabeth Åsbrink (31 augusti 2015). ”Elisabeth Åsbrink: Israel kan inte vara både en demokrati och en religiös stat”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/elisabeth-asbrink-israel-kan-inte-vara-bade-en-demokrati-och-en-religios-stat/.
- ^ Elisabeth Åsbrink (11 november 2015). ”Elisabeth Åsbrink: I Umeå är judarna inte inbjudna att minnas Kristallnatten”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/elisabeth-asbrink-i-umea-ar-judarna-inte-inbjudna-att-minnas-kristallnatten/.
- ^ Jan Hägglund (20 november 2015). ”Judiska föreningen uteslöts inte från manifestationen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/judiska-foreningen-uteslots-inte-fran-manifestationen/.
- ^ ”Elisabeth Åsbrink: 1947 - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 22 augusti 2016. https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/elisabeth-asbrink-1947/. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”New York Times”. https://www.nytimes.com/2018/04/06/books/review/1947-elisabeth-asbrink-modern-totalitarianism.html.
- ^ ”Briefly Noted Book Reviews” (på engelska). The New Yorker. 5 mars 2018. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2018/03/12/rise-and-kill-first-1947-green-and-the-friend. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”NPR (National Public Radio), USA”. https://www.npr.org/2018/06/21/621081170/librarian-nancy-pearl-picks-7-books-for-summer-reading.
- ^ Armitstead, Presented by Claire; Cain, Sian; Tresilian, Richard Lea Produced by Susannah (12 december 2017). ”1947: When Now Begins and the best books of 2017 – books podcast” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/books/audio/2017/dec/12/1947-when-now-begins-and-the-best-books-of-2017-books-podcast. Läst 24 mars 2018.
- ^ Altman, Dennis (26 oktober 2017). ”1947 review: Elizabeth Asbrink makes big claims for a crucial year in history” (på engelska). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/entertainment/books/1947-review-elizabeth-asbrink-makes-big-claims-for-a-crucial-year-in-history-20171026-gz8r83.html. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”1947. L'année où tout commença, d'Elisabeth Asbrink : la douleur en héritage” (på fr-FR). FIGARO. 30 november 2017. http://www.lefigaro.fr/livres/2017/11/30/03005-20171130ARTFIG00032--1947-l-annee-o-tout-commenca-d-elisabeth-asbrink-la-douleur-en-heritage.php. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”Elisabeth Asbrink: "1947. Als die Gegenwart begann" - Die Zeit ist ein Monster” (på de-DE). Deutschlandfunk Kultur. http://www.deutschlandfunkkultur.de/elisabeth-asbrink-1947-als-die-gegenwart-begann-die-zeit.950.de.html?dram:article_id=382795. Läst 24 mars 2018.
- ^ Elisabeth Åsbrink blir ny ordförande i Svenska Pen, Dagens Nyheter, 16 maj 2017.
- ^ Anders Rydell (31 augusti 2018). ”Bokrecension: Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcksfärd genom svensk idéhistoria”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/bokrecension-elisabeth-asbrink-gor-en-lysande-upptacksfard-genom-svensk-idehistoria/.
- ^ ”LIBRIS - Orden som formade Sverige”. LIBRIS - Kungliga Biblioteket. http://libris.kb.se/hitlist?q=orden+som+formade+sverige&r=&f=simp&t=v&s=r&g=&m=50. Läst 9 oktober 2019.
- ^ Madelaine Levy (14 september 2020). ”Elisabeth Åsbrinks styrka är att hitta enskildheten i det stora”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/elisabeth-asbrinks-styrka-ar-att-hitta-enskildheten-i-det-stora/.
- ^ Therese Eriksson (15 september 2020). ”Övergivenheten - En judisk familjehistoria återerövras”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/en-judisk-familjehistoria-atererovras.
- ^ Maria Domellöf-Wik (15 september 2020). ””Övergivenheten” av Elisabeth Åsbrink”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/recension-%C3%B6vergivenheten-av-elisabeth-%C3%A5sbrink-1.34082762.
- ^ Cecilia Djurberg (15 september 2020). ”På jakt efter ett släktträd som sloknat av skam”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/JJ1rdJ/pa-jakt-efter-ett-slakttrad-som-sloknat-av-skam.
- ^ Christian Swalander. ”En helt lysande roman”. Nättidningen Alba.nu. https://www.alba.nu/sidor/37034. Läst 20 november 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Officiell webbplats
- Förlaget Polaris presentation av Elisabeth Åsbrinnk
- Elisabeth Åsbrink i Nationalencyklopedin
Wikimedia Commons har media som rör Elisabeth Åsbrink.- Om Och i Wienerwald står träden kvar på Natur och Kulturs förlag
- DN:s ledare om Ingvar Kamprad 25 augusti 2011
- BBC om Ingvar Kamprad 25 augusti 2011
- Recension av Elisabeth Åsbrinks pjäs Räls
- Elisabeth Åsbrink i Libris
Wikimedia Commons har media som rör
|