Ellen Johnson Sirleaf
Ellen Johnson Sirleaf  |
|
 Ellen Johnson Sirleaf februari 2015.
|
|
|
|
|
| Innehar ämbetet | |
| Tillträdde ämbetet 16 januari 2006 |
|
| Vicepresident | Joseph Boakai |
|---|---|
| Företrädare | Gyude Bryant |
|
|
|
| Född | 29 oktober 1938 Monrovia, Liberia |
| Politiskt parti | Unity Party |
| Yrke | Ekonom Affärskvinna Aktivist |
| Religion | Metodist |
Ellen Johnson Sirleaf, född 29 oktober 1938 i Monrovia, är ledare för Unity Party i Liberia och valdes till Liberias president i november 2005. Hon blev därmed den första direktvalda kvinnliga presidenten i ett afrikanskt land. Tillsammans med Tawakkul Karman och Leymah Gbowee blev hon 2011 års vinnare av Nobels fredspris med motiveringen "för deras ickevåldskamp för kvinnors säkerhet och kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsbyggande arbete"[1].
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ellen Johnson Sirleaf utbildades vid Harvard och blev sedan finansminister i president William Tolberts regering 1970. När hon kandiderade till senaten 1985 uttalade hon sig mot militärregimen och dömdes till tio års fängelse. Hon släpptes dock efter en kort tid och gick i exil. 1997 återvände hon till Liberia som ekonom för Världsbanken och Citibank i Afrika.
Till en början stödde hon Charles Taylors revolt mot general Samuel Doe, men blev senare motståndare till Taylor och kandiderade mot honom i presidentvalet 1997. Hon fick då bara 10% av rösterna mot Taylors 75%. Taylor anklagade henne för landsförräderi. Hon verkade för att få bort president Taylor från makten och spelade en aktiv roll i övergångsregeringen när landet förberedde sig för valet 2005. När Taylor hade lämnat makten tog hon över ledningen för Unity Party.
I första valomgången i presidentvalet 2005 kom Sirleaf på andra plats med 175 520 vilket förde henne vidare till en andra omgång den 8 november mot den tidigare fotbollsspelaren George Weah. Den 11 november, när 97% av rösterna räknats, förklarade Liberias valkommission att Sirleaf var vald till att bli ny president, medan hennes motkandidat George Weah vägrade godkänna detta och krävde att Liberias högsta domstol skulle avbryta rösträkningen.
Sirleaf ställde upp för omval hösten 2011. I den andra valomgången 8 november fick hon 90,7 % av rösterna och besegrade motkandidaten Winston Tubman. Sirleaf får därför sitta kvar som president åtminstone till år 2018.
Poster[redigera | redigera wikitext]
- 1972 - 1973: Statssekreterare i finansdepartementet i Liberias regering
- 1980 - cirka 1985: Finansminister i Liberias regering
- 1982 - 1985: Vice ordförande för Afrikakontoret för Citibank, Nairobi
- 1986 - 1992: Vice ordförande och medlem av styrelsen för Equator Bank, Washington, D.C.
- 1992 - 1997: Chef för UNDP:s Afrikakontor
- 1997: Fanbärare för Unity Party
- 2004-2005: Ordförande för Commission on Good Governance (Liberia)
- 2005: Fanbärare för Unity Party; Presidentkandidat
Sirleaf har också varit:
- Medgrundare av "International Institute for Women in Political Leadership"
- Medlem av den rådgivande kommittén för "Modern Africa Growth and Investment Company"
- Medlem av finanskommittén för "Modern Africa Fund Managers"
- Ordförande för "Liberian Bank for Development and Investment"
- Ordförande för "Kormah Development and Investment Corporation"
- Ordförande för "Sannings- och försoningskommission" i Liberia
- Senior Loan Officer i Världsbanken
- Vice ordförande för Citibank
Publikationer[redigera | redigera wikitext]
- From Disaster to Development (1991)
- The Outlook for Commercial Bank Lending to Sub-Saharan Africa (1992)
- This Child Will Be Great: Memoir of a Remarkable Life by Africa's First Woman President (2009)
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1988 års Franklin Delano Roosevelt Freedom of Speech Award
- Ralph Bunche International Leadership Award
- Grand Commander Star of Africa Redemption of Liberia
- Commandeur de l'Ordre du Togo
- 2011 års Nobels fredspris
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ "for their non-violent struggle for the safety of women and for women’s rights to full participation in peace-building work" http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2011/press.html
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ellen Johnson Sirleaf.
- Africa Database
- Inclusive Security: Women Waging Peace
Wikimedia Commons har media som rör
|
