Ellika Mann

Från Wikipedia
Ellika Mann
FöddMalin Ellika Gudrun Mann
9 december 1924
Åkers församling, Södermanlands län, Sverige
Död16 december 2003 (79 år)
Katarina församling, Stockholm, Sverige
Andra namnEllika Mann Blomgren
Ellika Mann Naumann
Aktiva år1944–1980
MakeBengt Blomgren
(1955–1974; skilda)
Siegfried Naumann
(1984–2001; hans död)
IMDb SFDb

Malin Ellika Gudrun Mann Naumann, under en tid Mann-Blomgren, ogift Mann, född 9 december 1924 i Åkers styckebruk i Södermanland, död 16 december 2003 i Katarina församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Mann filmdebuterade 1944 i Gabriel Alws Kärlekslivets offer och kom att medverka i ett 25-tal film- och TV-produktioner.

Hon var 1955–1974 gift med regissören och skådespelaren Bengt Blomgren (1923–2013) och från 1984 med den svenske dirigenten och tonsättaren i Malmö Siegfried Naumann (1919–2001).

Ellika Mann och Siegfried Naumann är begravda på Malmö Sankt Pauli norra kyrkogård.[2][3]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1949 Väninnan
Sångerskan
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Göran Gentele Dramaten
1950 Mlle Poussier Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
Agda Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1951 Cassy Onkel Toms stuga
Harriet Beecher Stowe
Carl-Henrik Fant Dramaten
Kören: Kvinnan med pojken Simon trollkarlen
Tore Zetterholm
Arne Ragneborn Dramaten
1952 Skomakarens farmor Harlekino och Harlekina
Else Fisher
Kurt-Olof Sundström Dramaten
1954 Dorothy Fadershjärtat (The Bread-Winner)
W. Somerset Maugham
Stig Torsslow Dramaten/
Folkparksturné[4]
1956 Miep Gies Anne Franks dagbok
Frances Goodrich och Albert Hackett
Olof Molander Intiman[5]
1961 Första svägerskan Yerma
Federico García Lorca
Bengt Ekerot Dramaten
1963 Suky Krimskrams Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten
1964 Berte Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[6]
Tai Yü
Tredje nunnan
Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[7]
1966 Medverkande I afton improviserar vi
Luigi Pirandello
Mimi Pollak Dramaten
1969 Kokosch döende fru Bröllopsfesten (Hochzeit)
Elias Canetti
Donya Feuer Dramaten
1971 Dorothea Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
1979 En arbeterska Kollontaj
Agneta Pleijel
Alf Sjöberg Dramaten
1980 Fru Blascha Attest
Pavel Kohout
Hans Klinga Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1951 Privatsekreterare Märta Hellström Hillman & Son: Matt med damen
Folke Mellvig
Lars Madsén[8]
1953 Amalia, skollärarinna Midsommar
August Strindberg
Palle Brunius[9]
1954 Bess Pojken med kärran
Christopher Fry
Palle Brunius[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Barbara (29 maj 1954). ”Komedi och fars i parkerna: 13 jämnt i Molièrebussen, gammal Maugham ny igen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-05-29/143/10. Läst 27 december 2021. 
  5. ^ S. B-l (27 oktober 1956). ”Anne Frank i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-27/293/16. Läst 5 augusti 2017. 
  6. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 
  7. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  8. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-21/193/15. Läst 19 december 2021. 
  9. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  10. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]