Elof Ahrle

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elof Ahrle
Ahrle under 1930- eller 1940-talet
Ahrle under 1930- eller 1940-talet
Född Gustaf Elof Carlson
21 januari 1900
Nyköping, Sverige
Död 3 juni 1965 (65 år)
Sollentuna, Sverige
Maka Naemi Briese
(1931-1939)
Birgit Rosengren
(1940-1965)
IMDb SFDb

Gustaf Elof Ahrle, ursprungligen Carlsson, född 21 januari 1900 i Nyköping, död 3 juni 1965 i Sollentuna, var en svensk skådespelare och filmregissör.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Född och uppvuxen i Nyköping började han 1919 i Elin Svenssons teaterskola.[1] Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer. Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska Teatern och Vasateatern.[källa behövs]

På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant. Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen (1929). 1932-1937 var han knuten till Folkets hus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och talade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). Han fick sitt genombrott 1934 i Kar de Mumma-revyn med monologen "Fotbollsakademin", vilket gjorde honom till hela Sveriges "Kisen".[2]

Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson (1945), som byggde på en närmast självbiografisk bok. Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran (1947) och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.[källa behövs]

Ahrle var 1931-1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren.[1] Han var son till mejeriägaren Karl August Karlsson och Karolina Matilda Carlson[3] och är far till skådespelaren Leif Ahrle och sångerskan Carina Ahrle. Han är också farbror till skådespelaren Ulf Qvarsebo.[1] Ahrle avled i cancer.[källa behövs] Ahrle är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1933 Medverkande Folkets gröna ängar, revy
Åke Söderblom, Herr Dardanell, Sten Axelson, Gösta Chatham
Ragnar Klange Folkets hus teater[5]
Karl Johan Skärgårdsflirt
Gideon Wahlberg
Ragnar Klange Folkets hus teater[6]
1936 Medverkande Heja folket, revy
Harry Iseborg och Nisse Berggren
Ragnar Klange Folkets hus teater[7]
65, 66 och jag
Axel Frische
Ragnar Klange Folkets hus teater[8]
1937 Medverkande Folket i bild, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater[9]
1939 Pricken
Svend Rindom
Svend Rindom Oscarsteatern[10]
1947 Jocke Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Henrik Dyfverman Blancheteatern[11]
1954 Medverkande Arsenik åt alla spetsar, revy
Rune Moberg
Gösta Jonsson Boulevardteatern[12]
1963 Andreas Jarl Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Per-Axel Branner Skansens friluftsteater[13]
1964 Den stora effekten
Robert Dhery
Stig Ossian Eriksson Idéonteatern

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1946 Medverkande Bortom alla väggar, kabaret
Gustaf Carlström
Johan Falck[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Elof Ahrle”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59823&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3delof+ahrle%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 19 september 2012. 
  2. ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 141
  3. ^ Svar Riksarkivet - Sveriges befolkning 1900.
  4. ^ Elof Ahrle på Hitta graven
  5. ^ Torsten Flodén (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer: Gott humör på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  6. ^ 'Skärgårdsflirt' igen”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/13. Läst 5 januari 2016. 
  7. ^ Ivar Norberg (2 januari 1936). ”Folkets hus teater: 'Heja, Folket!'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  8. ^ Glad militärfars på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  9. ^ Torsten Flodén (2 januari 1937). ”'Folket i bild' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  10. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 176
  11. ^ ”Krigsmans erinran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22235&pos=143. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ S B-l (2 januari 1954). ”Anti crazy på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-01-02/1/10. Läst 10 mars 2016. 
  13. ^ Ebbe Linde (20 juni 1963). ”Buskteater på ont och gott”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-06-20/165/20. Läst 20 mars 2016. 
  14. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 26 april 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-04-26/112/38. Läst 7februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]