Hoppa till innehållet

Elof Ahrle

Från Wikipedia
Elof Ahrle
Ahrle under 1930- eller 1940-talet.
Ahrle under 1930- eller 1940-talet.
FöddGustaf Elof Carlson
21 januari 1900
Nyköping, Sverige
Död3 juni 1965 (65 år)
Sollentuna, Sverige
Andra namnLoffe, Kisen
MakaNaemi Briese
(1931–1939; skilda)
Birgit Rosengren
(1940–1965; hans död)
BarnCarina Ahrle
Leif Ahrle
SläktingarPer-Arne Qvarsebo (brorson)
Ulf Qvarsebo (brorson)
Betydande roller
Jocke Svensson i Krigsmans erinran
Loffe Frid i Loffe på luffen, Loffe som miljonär och Loffe blir polis
IMDb SFDb

Gustaf Elof Ahrle, ursprungligen Carlsson, född 21 januari 1900 i Nyköping, död 3 juni 1965 i Sollentuna, var en svensk skådespelare och filmregissör.[1]

Bland Ahrles mer kända filmer märks 65, 66 och jag (1936), O, en så'n natt! (1937), Åh, en så'n grabb! (1939), Alle man på post (1940), Tre glada tokar (1942), Pengar – en tragikomisk saga (1946), Sången om Stockholm (1947), Krigsmans erinran (1947), Loffe på luffen (1948), Min syster och jag (1950), Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och Jazzgossen (1958).

Född och uppvuxen i Nyköping började Ahrle 1919 i Elin Svenssons teaterskola.[1] Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer. Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska Teatern och Vasateatern.[2]

På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant. Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen (1929). 1932–1937 var han knuten till Folkets hus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och imiterade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). Han fick sitt genombrott 1934 i Kar de Mumma-revyn med monologen "Fotbollsakademin", vilket gjorde honom till hela Sveriges "Kisen".[3]

Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson (1945), som byggde på en närmast självbiografisk bok. Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran (1947) och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.[4]

Ahrle var 1931–1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren.[1] Han var son till mejeriägaren Karl August Karlsson och Karolina Matilda Carlson[5] och är far till skådespelaren Leif Ahrle och sångerskan Carina Ahrle. Han var också farbror till balettdansaren och koreografen Per-Arne Qvarsebo och till skådespelaren Ulf Qvarsebo.[1]

Ahrle avled i cancer,[källa behövs] och är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6][7]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1923 Emil Carlsson, murare Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam
Leopold Edin Lilla Folkteatern[8][9]
33,333
Algot Sandberg
Leopold Edin Lilla Folkteatern[10][11]
Ernst
Lundroth
Kusin Teodor (Die Goldgrube)
Carl Laufs och Wilhelm Jacoby
John Norrman Lilla Folkteatern[12][13]
Greve Kronjhelm Som medlem av familjen
Emil Gade
John Norrman Lilla Folkteatern[14]
Blidökungen
George Sylwan
John Norrman Lilla Folkteatern[15]
1924 Torsten När Svält-Jerker skulle skaffa sig arvinge
Kristoffer Klemens
John Norrman Lilla Folkteatern[16][17][18]
1933 Medverkande Folkets gröna ängar, revy
Åke Söderblom, Herr Dardanell, Sten Axelson, Gösta Chatham
Ragnar Klange Folkets hus teater[19]
Karl Johan Skärgårdsflirt
Gideon Wahlberg
Ragnar Klange Folkets hus teater[20]
1936 Medverkande Heja folket, revy
Harry Iseborg och Nisse Berggren
Ragnar Klange Folkets hus teater[21]
65, 66 och jag (65 og 66 og mig)
Axel Frische
Ragnar Klange Folkets hus teater[22]
1937 Medverkande Folket i bild, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater[23]
1939 Pricken (Bravo, Tobias!)
Svend Rindom
Svend Rindom Oscarsteatern[24]
1947 Jocke Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Henrik Dyfverman Blancheteatern[25]
1951 Tony Rigi Det gäller miljonen (To Dorothy a Son)
Roger MacDougall
Gerda Wrede Norrköping-Linköping stadsteater
1954 Medverkande Arsenik åt alla spetsar, revy
Rune Moberg
Gösta Jonsson Boulevardteatern[26]
1955 Sebastien Han, Hon och Hin (Le Mari, la femme et la mort)
André Roussin
Per Gerhard Vasateatern[27]
H.C. Curry Regnmakaren (The Rainmaker)
N. Richard Nash
Frank Sundström Nya Teatern[28][29]
1960 Argan Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Moliére
Tore Karte Fredriksdalsteatern[30]
1963 Andreas Jarl Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Per-Axel Branner Skansens friluftsteater[31]
1964 Den stora effekten (La grosse valise)
Robert Dhery
Stig Ossian Eriksson Idéonteatern
År Roll Produktion Regi
1946 Medverkande Bortom alla väggar, kabaret
Gustaf Carlström
Johan Falck[32]
  1. ^ [a b c d] ”Elof Ahrle”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59823&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3delof+ahrle%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 19 september 2012. 
  2. ^ ”Birgit Rosengren med maken Elof Ahrle.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016548056/birgit-rosengren-med-maken-elof-ahrle. Läst 6 september 2019. 
  3. ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 141
  4. ^ ”Birgit Rosengren med maken Elof Ahrle.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016548055/birgit-rosengren-med-maken-elof-ahrle. Läst 6 september 2019. 
  5. ^ Svar Riksarkivet – Sveriges befolkning 1900.
  6. ^ Elof Ahrle på Hitta graven
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Stiliga Augusta”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P13008&pos=1. Läst 25 juli 2025. 
  9. ^ ”Genom passagen: 'Stiliga Augusta'”. Aftonbladet: s. 5. 13 januari 1923. https://tidningar.kb.se/n603rpg04mz49g0/part/1/page/5. Läst 3 augusti 2025. 
  10. ^ ”Tilja o Tribun: Lilla folkteatern”. Svenska Dagbladet: s. 9. 13 februari 1923. https://tidningar.kb.se/sb4706l42vqvdpg/part/1/page/9. Läst 3 augusti 2025. 
  11. ^ -ps- (15 februari 1923). ”Genom passagen: '33,333'”. Aftonbladet: s. 5. https://tidningar.kb.se/j2vzmqfv475hhlz/part/1/page/5. Läst 3 augusti 2025. 
  12. ^ ”Kusin Theodor”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P13011&pos=3. Läst 25 juli 2025. 
  13. ^ ”Genom Passagen: Lilla Folkteatern”. Aftonbladet: s. 7. 26 september 1923. https://tidningar.kb.se/9tmqdjxm2ssmtnl/part/1/page/7. Läst 4 augusti 2025. 
  14. ^ ”Som medlem av familjen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P13009&pos=4. Läst 25 juli 2025. 
  15. ^ ”Teater Musik: Lustspelspremiär”. Arbetaren: s. 5. 28 november 1923. https://tidningar.kb.se/l09xq71pj86qfj99/part/1/page/5. Läst 4 augusti 2025. 
  16. ^ ”Teater och Musik: Lilla Folkteatern”. Aftonbladet: s. 6. 18 januari 1924. https://tidningar.kb.se/k3w0nlqw12pj51m/part/1/page/6. Läst 4 augusti 2025. 
  17. ^ -if- (19 januari 1924). ”Tilja o Tribun: Lilla Folkteatern”. Svenska Dagbladet: s. 9. https://tidningar.kb.se/m5z2t1nz1n8p69g/part/1/page/9. Läst 4 augusti 2025. 
  18. ^ Ö (19 januari 1924). ”Teater Musik: Lilla Folkteatern”. Arbetaren: s. 7. https://tidningar.kb.se/ds3wxq7hb98zqcmt/part/1/page/7. Läst 4 augusti 2025. 
  19. ^ Torsten Flodén (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer: Gott humör på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  20. ^ ”'Skärgårdsflirt' igen”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/13. Läst 5 januari 2016. 
  21. ^ Ivar Norberg (2 januari 1936). ”Folkets hus teater: 'Heja, Folket!'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  22. ^ ”Glad militärfars på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  23. ^ Torsten Flodén (2 januari 1937). ”'Folket i bild' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  24. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 176
  25. ^ ”Krigsmans erinran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22235&pos=143. Läst 24 april 2016. 
  26. ^ S B-l (2 januari 1954). ”Anti crazy på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-01-02/1/10. Läst 10 mars 2016. 
  27. ^ ”Han, Hon och Hin”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14104&pos=469. Läst 6 maj 2016. 
  28. ^ ”Regnmakaren”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14240&pos=1017. Läst 15 juli 2025. 
  29. ^ Barbro Hähnel (24 september 1955). ”'Regnmakaren' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-24/11161-259/9. Läst 15 juli 2025. 
  30. ^ Ingvar Holm (30 juni 1960). ”Molière på Fredriksdal”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-06-30/174/14. Läst 27 juni 2018. 
  31. ^ Ebbe Linde (20 juni 1963). ”Buskteater på ont och gott”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-06-20/165/20. Läst 20 mars 2016. 
  32. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 26 april 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-04-26/112/38. Läst 7 februari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]