Elsa Björkman-Goldschmidt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elsa Björkman-Goldschmidt
Född Elsa Andrea Elisabeth Björkman
16 april 1888
Linköping
Död 6 april 1982 (93 år)
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Författare, journalist, konstnär

Elsa Andrea Elisabeth Björkman-Goldschmidt, född 16 april 1888 i Linköping, död 6 april 1982, var en svensk författare, journalist och konstnär (grafiker).

Hon var dotter till överste Fredrik Björkman och Maria Heyman samt från 1921 gift med överläkare Waldemar Goldschmidt.

Björkman-Goldschmidt studerade vid Konstakademiens etsningsskola 1909-1910 samt grafiska stuidier i Brügge 1910-1911 och under resor till Italien. Förutom Sverige medverkade hon i utställningar i bland annat Oslo, Leipzig, Wien, Paris, Rom och San Francisco. Som grafiker arbetade hon med etsning, träsnitt och litografi. Hennes konst har betecknats som en grafisk motsdvarighet till sekelskiftets stämningsmåleri.

Hon var svensk Röda Korset delegat i Ryssland 1916-1918 och föreståndare för Rädda Barnens verksamhet i Wien 1919-1924. Hon arbetade som journalist i Wien 1928-1938. Björkman-Goldschmidt var ledamot av Samfundet De Nio från 1950 och redaktör för Svensk litteraturtidskrift 1958. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen.[1]

Björkman-Goldschmidt är representerad vid Moderna museet[2], Göteborgs konstmuseum[källa behövs] , Dresdens museum och på Albertina i Wien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Elsa Brändström 1932
  • Det var i Wien 1944
  • Elsa Brändströms liv och gärning i sammandrag 1945
  • Donaurapsodi 1945
  • Harriet Löwenhjelm 1947
  • Wien vaknar 1949
  • Jag begär efterlysning 1951
  • Brev och dikter, Harriet Löwenhjelm med teckningar av författarinnan, 1952.
  • Söder om solen 1953
  • Följ med till Wien 1959
  • Jag minns det som i går 1962
  • Vad sedan hände 1964
  • Den värld jag mött 1967
  • Vägen till Villagatan 1976

"Es geschah in Wien. Erinnerungen von Elsa Björkman-Goldschmidt", Wien 2007 (Hg.: Renate Schreiber)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.68 ISBN 91-88016-69-2
  2. ^ Moderna museet