Elsa Eschelsson

Från Wikipedia
Version från den 16 juli 2017 kl. 15.40 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (SBL mall parametrar)
Elsa Eschelsson
Elsa Eschelsson.
Född11 november 1861
Död10 mars 1911 (49 år)
Yrke/uppdragJuris doktor, docent, författare

Elsa Olava Kristina Eschelsson, född 11 november 1861, död 10 mars 1911 i Uppsala,[1] var Sveriges första kvinnliga juris doktor och docent. Hon var svägerska till Johan Vilhelm Hagströmer.

Biografi

Inom det akademiska livet i Sverige har Elsa Eschelsson blivit symbolen för orättvis behandling av kvinnor. Redan vid riksdagsdebatterna på 1860-talet hade vissa ledamöter hävdat att kvinnor inte passade för prästämbetet och juristämbetet, som ansågs kräva en högre nivå av moraliskt och rättsligt medvetande.

Elsa Eschelsson gjorde först en lysande karriär. Hon avlade en filosofie kandidatexamen efter tre år vid Uppsala universitet (1885), hon blev juris kandidat och satt ting vid Uppsala läns södra domsaga. Därefter avlade hon juris licentiatexamen och disputerade för juris doktorsgrad som den första kvinnan i Sverige (1897). Hon var den första kvinnan i en juridisk karriär, blev docent i civilrätt efter disputationen och var produktiv som vetenskaplig författare.

De manliga professorerna kunde inte utestänga henne förrän hon ville bli professor. Då tog man till de mest formella formuleringar för att stoppa henne. Det absurda inträffade att hon fick föreläsa men inte bli professor. Först med behörighetslagen 1923 skulle de formella hindren i sådana fall undanröjas. Trots att Elsa Eschelsson hade stöd av Hjalmar Öhrwall och flera radikala professorer, blev hon inte professor. Andra professorer, inte minst Alfred Winroth, trakasserade henne och desavouerade henne öppet inför studenterna. Hon föreslogs till professor först i civilrätt och sedan i processrätt, men Uppsala universitets ledning hindrade utnämningarna.

Som svar på ett förslag till ny grundlag år 1909 uttalade Uppsala universitets juridiska fakultet att kvinnor inte borde tillåtas söka professur. Grundlagsändringen gav kvinnor rätt att inneha professorsämbeten, men 1911 meddelade Uppsala universitet att professuren i civilrätt skulle undantas och därmed även i fortsättningen vara förbehållen män. Eschelsson tog sitt liv genom en överdos sömntabletter några dagar efter beslutet. Hon testamenterade 60 000 kr till en stipendiefond för kvinnliga juris studerande.[2]

Elsa Eschelsson var också en av grundarna av Akademiskt bildade kvinnors förening och dess första ordförande.

TV-filmen Behöriga äga ej tillträde skildrar hennes livsöde i en blandning av fakta och fiktion.

Sedan 1997, då ett symposium hölls till 100-årsminnet av hennes disputation den 31 maj 1897, har Juridiska fakulteten i Uppsala firat detta datum, Elsa Eschelssondagen, med ett symposium om kvinnor och genusfrågor.

Elsa Eschelsson ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

  • 1897 - Om begreppet gåfva enligt svensk rätt
  • 1901 - Éléments de droit civil scandinave (Danemark, Norvège, Suède)
  • 1903 - Om civiläktenskapets framträdande i svensk och utländsk rätt
  • 1904 - Bidrag till läran om besittning enligt svensk rätt. En rättsencyklopedisk studie
  • 1906 - Om fullbordandet af gåfva af lös egendom enligt svensk rättspraxis
  • 1906 - Några ord med anledning af Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående folkskolelärarnas lönereglering
  • 1906 - Propedeutisk kurs i civilrätt hållen höstterminen 1906
  • 1907 - Ännu några ord om fullbordandet af gåfva af lös egendom enligt svensk rättspraxis
  • 1912 - Om skuldebref enligt svensk rätt

Litteratur

  • 1929 - Elsa Eschelsson. : En minnesskrift utg. av Akademiskt bildade kvinnors förening vid dess 25-årsjubileum 1929
  • 1997 - Elsa Eschelsson : ad studium et ad laborem incitavit (svensk och engelsk text) av Nils Jareborg ISBN 91-7678-369-3
  • Ann-Sofie Ohlander. Begåvad, visst ... men hon var ju kvinna : för 100 år sedan inledde Elsa Eschelsson sin kamp mot Uppsala universitet. I: Dagens Nyheter, 1998-01-22

Externa länkar

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Eschelsson, Elsa Olava Kristina
  2. ^ Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria del II