Elsa Widding

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elsa Widding
FöddElsa Britt Madeleine Olefjord
24 januari 1968[1] (54 år)
Biskopsgårdens församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige[1]
SysselsättningIngenjör, politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
2022–2026 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2022–)[2]
Politiskt parti
Sverigedemokraterna[2]
Redigera Wikidata

Elsa Britt Madeleine Olefjord Widding, född 24 januari 1968 i Biskopsgårdens församling, Göteborgs och Bohus län,[3] är en svensk civilingenjör, energianalytiker och debattör. Hon är känd för att ha kritiserat statligt ägda Vattenfalls köp av Nuon 2009 samt senare den forcerade utförsäljningen av tysk kolkraft,[4] och utsågs 2014 till "Sveriges bråkigaste kvinna" av affärsmagasinet Passion for business.[5] Hon har 2021 kritiserats i ett granskande reportage i SVT för klimathotsskeptiska påståenden, vilka enligt granskningen är baserade på underkända vetenskapsrapporter och feltolkad statistik.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Widding avlade 1993 civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnadChalmers. Mellan 1996 och 2005 arbetade hon inom energibranschen, först på norska Statkraft och sedan mellan 1999 och 2005 på olika positioner inom Vattenfall. År 2005 gick hon på INSEAD Business School, och arbetade sedan på Bure Equity fram till 2007. Mellan 2008 och 2010 arbetade hon på Näringsdepartementet och var bolagsansvarig analytiker för de statliga bolagen Vattenfall, SJ och Green Cargo. Mellan 2010 och 2013 var hon chef för elnätsreglering på Fortum, och driver sedan 2014 eget bolag som rådgivare.[5]

Nuon-affären[redigera | redigera wikitext]

I februari 2009 genomfördes den så kallade Nuon-affären, där statliga Vattenfall köpte det holländska energibolaget Nuon för drygt 97 miljarder kronor, den största kontantuppgörelsen i Sverige någonsin. Efter affären har Vattenfall tvingats till kraftiga nedskrivningar av värdet på Nuon vilket drastiskt försämrat Vattenfalls finanser.[7]

En månad innan affären blev klar skrev Widding till Vattenfalls dåvarande finanschef Dag Andresen där hon varnade för affären och angav att Vattenfall, för att klara sina avkastningskrav, borde betala högst 70 miljarder kronor.[8] Denna skrivelse blev mycket uppmärksammad vid KU-utfrågningen om Nuon-affären 2014, där Vattenfalls tidigare styrelseordförande Lars Westerberg medgav att Widding fick rätt, men "utan att veta varför hon hade rätt", då han inte tror att hon kunde förutspå finanskrisen i Sverige 2008–2009.[9]

Vattenfalls engagemang i kolkraft[redigera | redigera wikitext]

Widding kritiserade 2015 avvecklingen av Vattenfalls engagemang i kolkraft i Tyskland, vilken enligt henne skedde alltför kortsiktigt. Hon menade att Sverige borde "ta på sig ledartröjan och i stället för att krypa ifrån ansvar och bara sälja kolkraftverken, hitta ett sätt att påskynda omställningen av dessa så att de går att köra dem fossilfritt inom en rimlig tid".[4]

Svensk elförsörjning[redigera | redigera wikitext]

Widding pekade år 2019 på att utvecklingen i Sverige där flera kärnkraftreaktorer stängts och ersatts med vindkraft innebär stora risker för elnätets stabilitet och försörjningstrygghet på grund av vindkraftens varierande produktion. Hon hävdade också att lönsamheten i vindkraftsprojekt är kraftigt överskattad, då elpriserna är låga då de producerar som mest och omvänt.[10]

Klimatengagemang[redigera | redigera wikitext]

Widding hävdade år 2019 att klimatfrågan hade utvecklats till en mångmiljardindustri, där de alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande mot både beslutsfattare och allmänhet.[11][12]

Widding framför sina uppfattningar i klimatfrågan på sin egen YouTubekanal.[13] Hon medverkar återkommande[14]Klimatrealisternas blogg Klimatupplysningen, där hon bland annat redovisar olika avsnitt och moment från sin bok Klimatkarusellen, som gavs ut 2019.

I oktober 2020 intervjuades Widding i tidskriften Kvartal.[15] Hennes ståndpunkter bemöttes senare i en motsvarande intervju av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, som menar att hennes uppfattningar saknar vetenskapligt stöd.[16]

Widding har i september 2021 kritiserats i ett granskande reportage i SVT under ledning av Erika Bjerström, där det påtalas att Widding baserar påståenden på underkända vetenskapsrapporter och feltolkad statistik.[6] I boken "Spelet om klimatet" av Maths Nilsson påtalas[17] till exempel hur Widding hänvisar till en artikel[18] av Ole Humlum 2013 som fått två vetenskapliga bemötanden med väsentlig kritik. Metoden att bland ett stort antal rapporter välja ut en enda, vetenskapligt ifrågasatt artikel, beskrivs som ett tydligt exempel på "körsbärsplockning", där fakta väljs på ett alltför selektivt sätt för att stämma överens med den hypotes som beskrivs.

Politiskt arbete[redigera | redigera wikitext]

I riksdagsvalet 2022 blev Widding invald för Sverigedemokraterna.[19]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, omnämnd som: Olefjord Widding, Elsa Britt Madeleine, läst: 26 juni 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Riksdagens öppna data, Sveriges riksdag, Riksdagens person-id: 0161972600410, läst: 25 september 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund
  4. ^ [a b] Elsa Widding (28 september 2015). ”"Fel att snabbt sälja ut tyska kolkraften"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/fel-att-snabbt-salja-ut-tyska-kolkraften. 
  5. ^ [a b] Lasse Nicklason (2015). ”Politik + affärer = Problem”. Chalmers magasin (Chalmers) (1). http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm15_1/pdf/CM1.15.low.pdf. 
  6. ^ [a b] Erika Bjerström (14 september 2021). ”Så sprider klimatskeptiker falska uppgifter på nätet”. svt Nyheter / Inrikes. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-sprider-klimatskeptikerna-osanningar-pa-natet. 
  7. ^ Jacob Bursell, Andreas Cervenka (7 februari 2013). ”Regeringen blev varnad för Nuon”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/regeringen-blev-varnad-for-nuon. 
  8. ^ Malin Ekman (24 juli 2013). ”"Josefsson borde skickas till Nordkorea"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/josefsson-borde-skickas-till-nordkorea. 
  9. ^ KU-utfrågning om Nuon-affären”. Svenska Dagbladet. 1 april 2014. https://www.svd.se/ku-utfragning-om-nuon-affaren. 
  10. ^ Elsa Widding (2 juni 2019). ”Vem ska dra i handbromsen för en riskfylld energipolitik?”. Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen. https://klimatupplysningen.se/vem-ska-dra-handbromsen-en-riskfylld-energipolitik/. Läst 21 augusti 2020. 
  11. ^ Bitte Assarmo (16 juli 2019). ”Bitte Assarmo intervjuar: Elsa Widding: Katastrofprognoserna om klimatet är kraftigt överdrivna”. Det Goda Samhället. https://detgodasamhallet.com/2019/07/16/bitte-assarmo-intervjuar-elsa-widding-katastrofprognoserna-om-klimatet-ar-kraftigt-overdrivna/. Läst 21 augusti 2020. 
  12. ^ Erik Lundqvist, Elsa Widding (22 mars 2019). ”"Klimatlarmet bygger på felaktiga modeller"”. svt Nyheter. https://www.svt.se/opinion/i-tider-av-klimatlarm-hall-fast-vid-vetenskapen. 
  13. ^ "Klimatkarusellen Elsa Widding", Elsa Widding på YouTube.
  14. ^ ”Sökning på "Widding"”. Klimatupplysningen - Stockholmsinitiativet. https://klimatupplysningen.se/?s=widding. Läst 21 augusti 2020. 
  15. ^ "Fredagsintervjun: Elsa Widding, klimathotsskeptiker", Kvartal, 9 oktober 2020.
  16. ^ "Fredagsintervjun: Deliang Chen, klimatforskare", Kvartal, 23 oktober 2020.
  17. ^ Nilsson, Maths (2021). Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? (Första upplagan, första tryckningen). sid. 150. ISBN 978-91-89215-26-9. OCLC 1255365186. https://www.worldcat.org/oclc/1255365186. Läst 14 september 2021 
  18. ^ Humlum, Ole; Stordahl, Kjell; Solheim, Jan-Erik (2013-01). ”The phase relation between atmospheric carbon dioxide and global temperature” (på engelska). Global and Planetary Change 100: sid. 51–69. doi:10.1016/j.gloplacha.2012.08.008. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0921818112001658. Läst 14 september 2021. 
  19. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare”. Valmyndigheten. 17 september 2022. https://www.val.se/download/18.14c1f613181ed0043d56c8b/1663449695729/riksdag-val-2022-beslut-med-bilagor.pdf. Läst 20 september 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]