Emerich Roth

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Emerich Roth
Emerich Roth 2017.
Emerich Roth 2017.
Född28 augusti 1924
Sevlus, dåvarande Tjeckoslovakien (nuvarande Vynohradiv i Ukraina)
Död22 januari 2022 (97 år)
Stockholm, Sverige
YrkeSocialarbetare
NationalitetSvensk

Emerich Roth, född 28 augusti 1924 i Sevlus i Tjeckoslovakien[1] (idag Vynohradiv i Ukraina), död 22 januari 2022 i Stockholm,[2][3] var en svensk författare, föreläsare, socialarbetare och förintelseöverlevare som bland annat arbetade med att sprida information om rasism, våld och nazistiska övergrepp.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Roth växte upp i dåvarande Tjeckoslovakien med fyra yngre systrar i en stad med 15 000 invånare. När nazisterna kom till staden tvingades stadens 3 000 judar först flytta till ett provisoriskt getto, innan ordern kom att man skulle förflyttas för att "arbeta en kortare tid i ett annat land". Efter en flera dygn lång tågtransport i överfulla boskapsvagnar utan vatten och mat ankom tåget till Auschwitz-Birkenau.[4]

Roths mor och två av hans småsystrar Magdalena, 12 och Judit, 10, fördes omedelbart till gaskamrarna, medan hans far, hans systrar Edit, 17, och Elisabeth, 15, och Emerich själv fördes till arbetsläger. Hans pappa mördades under en av dödsmarscherna i krigets slutskede, och hans syster Edit dog i ett annat läger.

Roth kom att vara fånge i fem olika koncentrationsläger, och endast han och hans syster Elisabeth överlevde. Efter kriget var Emerich svårt medtagen och var 175 centimeter lång och vägde 34 kilo. Han låg på sjukhus och fick ett brev från någon med samma efternamn, vilket var hans kusin. I brevet stod det att hans syster hade överlevt och befann sig i Sverige.

Han kom till Sverige i december 1950 och utbildade sig och arbetade under 30 år som socialarbetare.[5] Under dessa år valde han att inte berätta om sina upplevelser, men blev starkt påverkad 1992 av en nazistisk demonstration i Stockholm.[4]

Han kom sedan efter 1993 att besöka minst 1 600 skolor runt om i Sverige med syftet att motverka rasism. Han var en av grundarna av Föreningen Förintelsens Överlevande. Han grundade 1994 den ideella Emerichfonden, som verkar för att uppmuntra ungdomar till "aktiviteter som motverkar våld och främlingsfientlighet samt bädda för en trivsam och medmänsklig skolmiljö".[6]

Emerich Roth publicerade flera böcker på temat våld och rasism, bland annat Emerich är mitt namn: Hatet, förnedringen, kärleken. Han medverkade i många videoinspelade dokumentärer och undervisningsfilmer.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Han fick flera belöningar för sitt arbete med att informera om rasism och övergrepp, bland annat H.M. Konungens medalj 8:e storleken i högblått band år 1998[7], Stockholm stads Nelson Mandela-pris år 2008[8], Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minnes hedersutmärkelse år 1997[9], Raoul Wallenberg-priset 2015.[10] och Olof Palmepriset år 2017[11].

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Videoupptagningar, filmer, undervisningsmaterial[redigera | redigera wikitext]

  • 1996 – Roth, Emerich; Eriksson Ulf, Dahlgren Marita, Nadworny Richard (1996). Förintelsens ögonvittne. Stockholm: Utbildningsradion. Libris 2332818 
  • 1998 – Nadworny, Richard (1998). Förintelsens ögonvittne en film. Stockholm: Utbildningsradion. Libris 8870220 
  • 2005 – Skagegård, Lars-Åke; Hübinette Tobias, Godenius Per (2005). Hatets återkomst om fascism, nynazism och rasism i dagens Sverige. Enskede: TPB. Libris 11516912 
  • 2012 – UR Samtiden – Emerich Roth – vägen ut [Elektronisk resurs] : Föreläsning och film. Utbildningsradion. 2012. Libris 13622396 
  • 2012 – UR Samtiden Tema [Elektronisk resurs] : Förintelsens överlevare. Ungefär sex miljoner judar beräknas ha dödats under Förintelsen, nazisternas folkmord på den judiska befolkningen under andra världskriget. Här berättar fem överlevare om sina svåra erfarenheter: Emerich Roth, Mietek Grocher, Hédi Fried, Livia Fränkel samt Tobias Rawet. Det är berättelser om mänsklig grymhet, den vanliga människans tystnad och vad fördomar kan leda till.. Utbildningsradion. 2012. Libris 13555294 
  • 2016 – Lilla Aktuellt skola [Elektronisk resurs] : 2016-01-29, Emerich Roth överlevde förintelsen och berättar sin historia för eleverna på Viksjöskolan.. Utbildningsradion. 2016. Libris 19192531 
  • 2016 – Roth, Emerich; Nygren Lars (2016). Varför just han? och vägen ut ur hatet. Johanneshov: MTM. Libris 19935252 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Elever fick möta Auschwitzvittne”. Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/elever-fick-mota-auschwitzvittne/. Läst 23 november 2016. 
  2. ^ ”Emerich Roth är död – ”en oskattbar förlust””. DN.SE. 22 januari 2022. https://www.dn.se/kultur/emerich-roth-ar-dod-en-oskattbar-forlust/. Läst 22 januari 2022. 
  3. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/762281
  4. ^ [a b] Kerstin Nilsson (22 september 2012). ”Emerich, 88: Är min livsuppgift att berätta. Han teg om nazisternas grymheter i 45 år – nu ägnar han all sin tid åt att tala om dem”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article15467234.ab. Läst 10 juni 2018. 
  5. ^ Fryshuset.se, presentation av Emerich Roth med anledning av att han belönats med Stockholms stads Nelson Mandela-pris
  6. ^ Emerichfondens webbplats
  7. ^ ”Sök - Medalj - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=1998&medaljtyp=0&medaljnamn=roth. Läst 31 juli 2019. 
  8. ^ Stockholms stads webbplats
  9. ^ ”Immigrantinstitutets webbplats”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110317232838/http://www.immi.se/kultur/authors/osteuropeer/roth.htm. Läst 15 februari 2011. 
  10. ^ Svenska Dagbladet: Överlevare delar på Raoul Wallenberg-pris, 2015-08-27, läst 2015-08-27
  11. ^ ”Hédi Fried och Emerich Roth får Olof Palmepriset”. SVT Nyheter. 14 december 2017. https://www.svt.se/kultur/hedi-fried-och-emerich-roth-far-olof-palmepriset. Läst 10 oktober 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]