Emil Mårten Ericsson
| Emil Mårten Ericsson | |
 | |
| Tid i befattningen 30 mars 1917–19 oktober 1917 | |
| Monark | Gustaf V |
|---|---|
| Statsminister | Carl Swartz |
| Tid i befattningen 27 oktober 1920–13 oktober 1921 | |
| Monark | Gustaf V |
| Statsminister | Louis De Geer d.y. Oscar von Sydow |
| Född | 26 juli 1869 Tystberga socken, Sverige |
| Död | 4 april 1938 (66 år) Stockholm, Sverige |
| Gravplats | Norra begravningsplatsen[1] kartor |
| Politiskt parti | Opolitisk |
| Ministär | Regeringen Swartz, De Geer d.y., von Sydow |
Axel Emil Mårten Ericsson (efter 1917 var Mårten tilltalsnamn),[2] född 31 juli 1871 i Tystberga, Södermanlands län, död 4 april 1938[3] i Stockholm, var en svensk ämbetsman och konsultativt statsråd 1917 samt 1920–1921.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ericsson avlade 1895 filosofie kandidat- och 1898 kansliexamen i Uppsala, avancerade inom Generalpoststyrelsen (där han 1896 antagits till extraordinarie tjänsteman) till sekreterare (1909), förordnades 1914 och utnämndes 1916 till expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet samt blev 1917 kansliråd i Justitiedepartementet.
Ericsson var konsultativt statsråd 30 mars–19 oktober 1917 (i Swartz ministär) och 26 oktober 1920–4 oktober 1921 (i De Geers, senare von Sydows ministär). Åren 1911–1912 och återigen från 1918 var han ledamot av löneregleringskommittén, han var även ordförande-suppleant i kommunikationsverkens lönenämnd (från 1919) och ordförande i försvarsväsendets och allmänna civilförvaltningens lönenämnder 1921–1924 och 1926 års kommitté för besparingar i statsförvaltningen.[4] Han var generaltulldirektör för Tullverket 1924–1930 och generaldirektör för Statskontoret 1930–1936.[3]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1932.[5]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 15 december 1917.[6]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1913.[7]
Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1928 och senast 1931.[8][9]
Riddare av första klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, senast 1915.[10]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Ericsson, Axel Emil Mårten i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svenskagravar.se, Ericsson, Axel Emil Mårten, läs online, läst: 6 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Ericsson, Axel Emil Mårten i Svenska män och kvinnor (1944)
- ^ [a b] Ericson, Emil i Vem var det? (1944)
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- ^ Bihang till Sveriges Statskalender 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 71
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 121
- ^ Kungl. Statskontoret. i Sveriges statskalender 1931
- ^ Kungl. Finansdepartementet. i Sveriges statskalender 1915
| Företrädare: Henrik Themptander |
Generaltulldirektör och chef för Tullverket 1924–1930 |
Efterträdare: Nils Wohlin |
| Företrädare: Per Södermark |
Generaldirektör och chef för Statskontoret 1930–1936 |
Efterträdare: Kurt Bergendal |
|
- Sveriges konsultativa statsråd
- Generaldirektörer för Statskontoret
- Generaltulldirektörer
- Kansliråd
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Kommendörer av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden
- Riddare av första klassen av Zähringer Löwenorden
- Partilösa ministrar
- Personer från Tystberga socken
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Födda 1871
- Avlidna 1938
- Män