Emilia Fogelklou

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Emilia Fogelklou
Emilia Fogelklou under 1930-talet
Emilia Fogelklou under 1930-talet
Född20 juli 1878
Simrishamn, Sverige Sverige
Död26 september 1972 (94 år)
Uppsala, Sverige Sverige
YrkeTeolog
Författainna
NationalitetSverigeSvenska
Verksam1903-

Emilia Maria Fogelklou-Norlind, född 20 juli 1878 i SimrishamnÖsterlen, död 26 september 1972 i Uppsala,[1] var en svensk teolog och författare. Hon blev filosofie kandidat 1906, teologie kandidat (den första kvinnliga i Sverige) 1909, och teologie hedersdoktor (också den första kvinnliga), i Uppsala 1941.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Emilia Fogelklou var femte barn till häradsskrivare Johan Fogelklou och hans hustru Maria, född Persson. 1899 tog hon sin studentexamen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm.[2]

Pedagog[redigera | redigera wikitext]

Fogelklou arbetade som lärare i 20 år med avbrott för vidareutbildning.[2]

Efter att 1923 ha tagit avsked från lektoratet ägnade hon sig helt åt författarskap och föreläsningsverksamhet. Senare föreläste hon vid Socialinstitutet och vid Stockholms högskola. Med Natanael Beskow samarbetade hon i Birkagården och stod Fogelstadgruppen nära.

Vidareutbildning[redigera | redigera wikitext]

Fogelklou studerade sociologi vid Göteborgs högskola fram till 1902. 1906 flyttade hon till Uppsala och tog en filosofie kandidatexamen i fem ämnen på ett år, litteraturhistoria, religionshistoria, pedagogik, teoretisk och praktisk filosofi. Hon fortsatte studera religionsvetenskap under Nathan Söderblom och tog teologie kandidatexamen som första kvinna 1909.[3] Hon fick ett stipendium från Olaus Petristiftelsen för studier av ”aktuella filosofiska rörelser” i England, Frankrike och Italien.[2]

1930 fick Fogelklou Sverige-Amerikastiftelsens stipendium studier i sociologi och tillämpad psykologi vid Columbia University.[2]

Teolog[redigera | redigera wikitext]

Fogelklou var den första kvinnan i Sverige som tog teologie kandidatexamen 1909. Hon hade ingen ambition att bli präst, men argumenterade för att kvinnor skulle få tillträde till ämbetet. Hon ville hellre skriva och undervisa och blev kristendomslärare i Djursholms samskola (1911-1916). Fogelklou ville förmedla och förklara den religiösa erfarenhetens innersta väsen. Det hände att hon predikade i kapellet där Natanael Beskow var predikant.[3][4] Hon var en sökare och mystiker och var alltid beredd till dialog med oliktänkare.[5]

År 1932 anslöt hon sig till Vännernas samfund. Kväkarrörelsens dogmfrihet sammanföll med hennes egen religiösa syn.

Fredsarbete[redigera | redigera wikitext]

Hon deltog tidigt i fredsarbetet, var med vid Haagkongressen 1915 och grundade efter andra världskriget tillsammans med bland annat Per Sundberg IAL (Internationella arbetslag) i Sverige.

1945 var Fogelklou kurator vid ett läger på Visingsö för 300 polskor från tyska koncentrationsläger.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

En av hennes vänner var Florrie Hamilton och Fogelklou bodde 1946–1951 i en av byggnaderna på Högfors herrgård och skrev där den självbiografiska Barhuvad (1950). Hon startade familjeterapeutisk verksamhet i Norberg och Västerås (och var hedersledamot av Svenska föreningen för psykisk hälsa). Urval av brev 1945–1971 mellan Fogelklou och Hamilton har givits ut.[6][7]

Sina sista år bodde Fogelklou på ålderdomshemmet Andreas And i Uppsala. Hundraårsjubileet av Fogelklous teologie kandidat-examen firades 15 september 2009 med lunch och seminarier vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.[8]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Hennes originella religiösa författarskap är omfattande och har haft stor betydelse. En särplats intar hennes självbiografiska verk. Från 1922 till hans död 1929 var hon gift med kulturgeografen Arnold Norlind. Hennes bok om honom (Arnold, 1944) anses stå högst i hennes författarskap. Intressanta är också hennes brev, till exempel brevväxlingen med Elin Wägner (Kära Ili, käraste Elin, utgiven av Gunnel Vallquist 1989).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Allvarstunder (1903)
  • Om religionsundervisningen (1904)
  • Frans af Assisi (1907)
  • Medan gräset gror (1911)
  • Förkunnare (1915)
  • Från hövdingen till den törnkrönte (1916)
  • Från längtansvägarna (1916)
  • Ur fromhetslivets svensk-historia (1917)
  • Icke i trötthetens tecken (1918)
  • Birgitta (1919)
  • Ur historiens verkstad (1919)
  • Religionsundervisningen än en gång (1919)
  • Protestant och katolik (1919)
  • Från själens vägar (1920)
  • Apostlagärningarna (1922)
  • Så ock på jorden (1923)
  • Människoskolan (1924)
  • Vila och arbete jämte andra föredrag i praktisk psykologi (1924)
  • Befriaren i högtidssägner och bilder (1925)
  • Samhällstyper och medborgarideal (1926)
  • Människan och hennes arbete i psykologisk-historisk belysning (1926)
  • Emilia Fogelklous böcker (1926)
  • Kväkaren James Nayler (1929)
  • Samarbetets psykologi och förvärvslivets (1929)
  • Den allra vanligaste människan (1931)
  • Om den psykiska hälsovårdens mål och medel (1932)
  • Vad man tror och tänker inom svenska folkrörelser (1934)
  • William Penn (1935)
  • Psykiska faktorer i samband med frågan om krig eller fred (1937)
  • Två föredrag vid 35-årsfesten i Göteborgs högre samskola den 31 oktober 1936, (1937)
  • Små handböcker för kristendomsundervisningen i folkskolan (1939)
  • Bortom Birgitta (1941)
  • Tror vi på det goda? (1942)
  • Hat och människomekanisering (1943)
  • Arnold (1944, nyutgåva 2009)
  • Barhuvad (1950)
  • Helgon och häxor (1952)
  • På backen (1952)
  • Resfärdig (1954)
  • Form och strålning (1958)
  • Minnesbilder och ärenden (1963)
  • Brev till vännerna (1979)
  • Kära Ili, käraste Elin (1988)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b c d] Aspegren 1989, s. 2.
  3. ^ [a b] Lundstedt 2010, s. 37-38.
  4. ^ Aspegren 1989, s. 42-47.
  5. ^ ”Emilia Fogelklou – en modern mystiker”. Läst 2018-02-02.
  6. ^ Yvonne Gröning, Älskad: Florrie Hamilton: herrgårdsfröken på Högfors (2014) sid. 38–81.
  7. ^ Emilia Fogelklou, Resfärdig (1954), sid.203-241.
  8. ^ Stigfinnare firas i ordets tecken: Upsala Nya Tidning 13 september 2009[död länk], läst 13 september 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Aspegren Kerstin, red (1990). Emilia Fogelklous verklighetsupptäckt. Gnosis, 0282-0889 ; 1989:2-4. Delsbo. Libris 884036 
  • Lundstedt Göran, red (2010). 12 kvinnor: i 1900-talets svenska kyrkohistoria. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 11939082. ISBN 978-91-7580-488-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman Andrews, Malin (1999). Emilia Fogelklou, människan och gärningen : en biografi. Skellefteå: Artos. Libris 7649226. ISBN 91-7580-186-8 
  • Emilia Fogelklou läst i dag : nio essäer. Konferenser / Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 0348-1433 ; 72. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. 2010. Libris 11788049. ISBN 978-91-7402-389-3 
  • Emilia Fogelklous verklighetsupptäckt. Gnosis, 0282-0889 ; 1989:2-4. Delsbo. 1990. Libris 884036 
  • Eriksson, Ulf I. (1988). Liv i överflöd : prolegomena till Emilia Fogelklou. Delsbo: Åsak. Libris 7667612. ISBN 91-7830-033-9 
  • Fogelklou, Emilia; Knutson, Ulrika (2009). Emilia Fogelklou: sökare, stigfinnare och gränsöverskridare : texter. Stockholm: Cordia. Libris 11482874. ISBN 978-91-526-3284-0 
  • Gröning, Yvonne (2014). Älskad: Florrie Hamilton: herrgårdsfröken på Högfors. Västerås: Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund. Årsbok; 84. Libris 17238030. ISBN 978-91-87828-05-8 
  • Johnselius Theodoru, Cecilia (2000). "Så ock på jorden" : Emilia Fogelklous gudsrikestanke - en feministisk utopi. Idéhistoriska uppsatser, 0280-4794 ; 37. Stockholm: Univ., Avd. för idéhistoria. Libris 3077241 
  • Larsson, Hans (1935). Emilia Fogelklou. Stockholm. Libris 2764386 
  • Meijling Bäckman, Ingrid (1997). Den resfärdiga : studier i Emilia Fogelklous självbiografi. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607648. ISBN 91-7139-358-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]