Hoppa till innehållet

Emma (tidskrift)

Från Wikipedia
Emma
Emma Logo.svg
Slogan• "Zeitschrift für Frauen von Frauen"
• "Zeitschrift von Frauen für Menschen"
• "Das politische Magazin für Menschen"
• "das feministische Magazin"
• "Bleibt mutig!"[a]
Publikationstyptidskrift
Grundad26 januari 1977[4]
LandTyskland
HuvudkontorKöln
ChefredaktörAlice Schwarzer[4]
Ideologifeminism
Språktyska
Frekvensvarannan månad
Upplaga60 000
ISSNISSN 0721-9741

Emma är en tyskspråkig feministisk tidskrift, grundad 1977. Tidningen grundades av Alice Schwarzer,[2] som fortfarande (2025) är förlagschef och chefredaktör.[4] Tidningen fungerar sedan 1970-talet som huvudorgan för den tyska kvinnorörelsen.[2]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Tidningen, vars namn anspelar på emancipation,[5] har sin grund i Alice Swarzers feministiska kamp. Hon var 1971 en av 374 kvinnor som framträdde i ett nummer av Stern under rubriken "Wir haven abgetrieben!" ("Vi har gjort abort"), ett framträdande som brukar ses som starten på den moderna tyska kvinnorörelsen.[6]

Det medvetet politiska offentliggörandet skedde efter att hundratals kvinnor i Frankrike, där Schwarzer då arbetade som tysk korrespondent, några månader tidigare gjort ett liknande publicering och appell mot den liknande franska lagstiftningen på området. Vid denna tid var abort helt förbjuden i båda länderna, ett förbud som endast via ett antal undantag lindrades i Västtyskland 1976.[7]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

1977 startades Emma, den första tyska tidningen "för kvinnor, av kvinnor".[6] Den första utgåvan kom ut 26 januari 1977[6] (tidningen daterades februari[8]) med en upplaga på omkring 200 000 exemplar; det första numret såldes slut, vilket möjliggjorde en en andra upplaga om ytterligare 100 000 exemplar[6][9] som också den sålde slut.[10]

Grundaren Alice Schwarzer, 2010.

Emma profilerade sig från starten som en motpol mot de tidningar som Schwarzer betecknade som "manspressen" (inklusive herrtidningar).[1] Genom Schwarzers personliga engagemang drev tidningen redan tidigt kampanjer i vid denna tid kontroversiella frågor, inklusive för manlig föräldraledighet, damfotboll och könsoberoende värnplikt. Hon och tidningen engagerade sig särskilt start emot alla slag av sexism inom massmedier och reklam, liksom emot pornografi och prostitution.[6]

I sin politik har Schwarzer och Emma ofta jämförts med den amerikanska kvinnotidningen Ms.,[11] grundad 1971 av den likaledes aktiva pornografimotståndaren och aktivisten mot sexism Gloria Steinem. Emma sades vid starten även vara direkt modellerad efter sin amerikanska tidningskollega, vad gäller innehåll, målgrupp och grafisk form.[12]

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Tidningens undertitel och slogan har förändrats genom åren. Den var från starten "en tidskrift av kvinnor, för kvinnor" och därefter "av kvinnor, för människor", vilket markerade att man breddade målgruppen för tidningens texter. Ännu senare marknadsförde man sig som "det politiska magasinet för människor", baserat på att man även publicerade texter av män. Den redaktionella ledningen har dock inte förändrats nämnvärt, och Schwarzer har (till 2025) fortsatt i rollerna som chefredaktör, ansvarig utgivare och förläggare.[6] 2008 skedde en tillfällig generationsväxling på posten som chefredaktör,[13] men samarbetssvårigheter mellan Schwarzer och den 26 år yngre Lisa Ortgies ledde till att redaktörsskapet efter några månader återgick till Schwarzer.[10][14]

Läsarna har inte åldrats lika mycket som dess ledning, och 2017 uppskattades nästan en fjärdedel av Emmas läsare vara under 30 år gamla. Att tidningen behållit sin relevans för många unga läsare har förklarats av den i mångas ögon långsamma utvecklingen av kvinnors rättigheter i Tyskland,[6] där det fram till 2022 var förbjudet att sprida information om möjligheten till abort.[15] Chefredaktör Schwarzer erkänner dock att mycket till det bättre har genomförts i Tyskland under tidningens fyra första decennier.[16]

Den tryckta upplagan för tidningen har under årens lopp minskat, i likhet med all tryckt press utsatt för konkurrens från digitala medier. Upplagan per nummer sjönk inledningsvis till 90 000 exemplar,[1] och 2017 noterades den som cirka 30 000.[5] Sedan grundandet har tidningen mestadels givits ut som en varannanmånadstidning, undantaget kvartalsutgivningen mellan 2010 och 2013.

Utgivning och distribution

[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av tidningens artiklar finns sedan 2002 tillgängliga på webbplatsen emma.de, där man även kan köpa pdf-versioner av de nya tidningsutgåvorna.[17] Där fanns 2025 alla 371 nummer utgivna fram till 2023 tillgängliga för gratis läsning.[18] Emma ges sedan starten ut i Köln. Dit hade Schwarzer, född i Wuppertal,[19] flyttat tidigare under 1970-talet.[20]

Innehåll och kritik

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnofrågor

[redigera | redigera wikitext]
Dekal som del av kampanjen PorNo, syftande till ett förbud mot pornografi.

Emma tar upp utbildning, familjeliv, politik och arbetsliv men även kultur, media, religion samt pornografi och sexbranschen i stort (ett ämne som man ofta är starkt kritisk emot[21][22][23]). Vidare diskuteras den moderna kvinnorörelsen. Tidskriften har också genomfört en rad kampanjer, bland annat mot könsstympning och pornografi. Emma har genom kampanjer bland annat gett sitt stöd till Girls' Day och damfotboll. Kampanjen 1987, där man propagerade för ett förbud mot pornografi, slog dock tillbaka emot tidningen själv; distributören stoppade spridningen av decembernumret, där tidningen på sin framsida avbildat ett antal pornografiska tidningar.[24]

Ämnen som har egna sektioner i webbupplagan av tidningen är prostitution, transaktivism, abort, islamism, biologism, olika villkor för mödrar och fäder, utbildning och yrkesliv, idrott, sexualitet, feministisk matlagning, kvinnliga pionjärer och ledare, sexism, sexuellt våld,[24] pornografi, kvinnors kroppar och ätstörningar, häxor och kvinnors drömmar.[25]

Andra ämnen, kritik

[redigera | redigera wikitext]

Tidningen har även använts som en politisk plattform för ämnen utan direkt koppling till kvinnofrågor. Våren 2022 publicerade man ett upprop där undertecknarna ställde sig emot tysk inblandning på ukrainsk sida i konflikten gentemot Ryssland. Undertecknarna ansåg att detta skulle eskalera en konflikt som enligt dem var utsiktslös givet den dåvarande ryska övermakten under Rysslands invasion av Ukraina.[26]

Uppropet ledde därefter till ett upprop med motsatt innebörd i dagstidningen Die Zeit, där en betydligt yngre generation av tyskar (54 år jämfört med 76) tydligt tog ställning för Ukraina och landets rätt att med bland annat tysk hjälp försvara sig emot en rysk angripare.[26] Inte minst uppropet i Emma väckte kritik och allmän debatt i ämnet i bland annat sociala medier.[27]

Även i sina kärnämnen har Emma fått kritik. Från socialistiskt håll har tidningen kritiserats för att vara blind för kapitalismens roll i samhället, endast lyfta fram kvinnofrågor och dessutom vara tydligt transfobisk.[24] Tidningen har även fått kritik för att stödja invandrarfientliga strömningar i det tyska samhället.[28][29] För en del yngre feminister, inklusive tidningen Missys redaktör Stefanie Lohhaus, har Schwarzers och Emmas skriverier på senare år kring feministiska frågor setts som selektiva och begränsade. Enligt Lohhaus gäller detta bland annat kring islam och prostitution, där hon beskriver tidningens hållning som konservativ, svart-vit och ibland framförd via missvisande statistik.[10]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Översättning: "Tidskrift för kvinnor av kvinnor",[1] "Tidning av kvinnor för människor",[2] "Det politiska magasinet för människor", "det feministiska magasinet" och "Förbli[r] modig!".[3]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”„Emma“ (1977)” (på tyska). German History in Documents and Images. https://germanhistorydocs.org/de/zwei-deutsche-staaten-1961-1989/emma-1977. Läst 18 oktober 2025. 
  2. ^ [a b c] ”Emma (tidskrift)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/article/emma-(tidskrift). Läst 18 oktober 2025. 
  3. ^ ”Bleibt mutig.” (på tyska). Emma. 20 december 2022. https://www.emma.de/artikel/bleibt-mutig-340035. Läst 18 oktober 2025. 
  4. ^ [a b c] ”Impressum” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/impressum. Läst 18 oktober 2025. 
  5. ^ [a b] Döing, Laura (26 januari 2017). ”40 Jahre "Emma" - Emanzipation auf Papier” (på tyska). dw.com. https://www.dw.com/de/40-jahre-emma-emanzipation-geht-in-druck/a-37264015. Läst 18 oktober 2025. 
  6. ^ [a b c d e f g] ”26. Januar 1977 - Frauenzeitschrift "Emma" erscheint” (på tyska). www1.wdr.de. 26 januari 2017. https://www1.wdr.de/stichtag/stichtag-zeitschrift-emma-erscheint-100.html. Läst 18 oktober 2025. 
  7. ^ Grossmann, Stefanie. ”"Wir haben abgetrieben!": Als Frauen ihr Schweigen brachen” (på tyska). ndr.de. https://www.ndr.de/geschichte/chronologie/Wir-haben-abgetrieben-Als-Frauen-ihr-Schweigen-brachen,abtreibung154.html. Läst 18 oktober 2025. 
  8. ^ ”Gerade auf LeMO gesehen: LeMO Objekt: Zeitschrift "EMMA" Nr. 1, Februar 1977” (på tyska). www.hdg.de. https://www.hdg.de/lemo/bestand/objekt/druckgut-emma-nr-1.html. Läst 18 oktober 2025. 
  9. ^ ”FMT – Alice Schwarzer” (på tyska). FMT. 31 maj 2021. https://frauenmediaturm.de/feministinnen/alice-schwarzer-2/. Läst 18 oktober 2025. 
  10. ^ [a b c] Mika, Bascha (28 november 2019). ”Das System Alice Schwarzer” (på tyska). www.fr.de. https://www.fr.de/politik/system-alice-schwarzer-11062673.html. Läst 18 oktober 2025. 
  11. ^ Frank, Miriam (1978). ”Feminist Publications in West Germany Today”. New German Critique (13): sid. 181–194. doi:10.2307/3115195. ISSN 0094-033X. https://www.jstor.org/stable/3115195. Läst 18 oktober 2025. 
  12. ^ Melzer, Patricia (2009-03). ”‘Death in the Shape of a Young Girl’: Feminist Responses to Media Representations of Women Terrorists during the 'German Autumn' of 1977” (på engelska). International Feminist Journal of Politics 11 (1): sid. 35–62. doi:10.1080/14616740802567782. ISSN 1461-6742. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14616740802567782. Läst 18 oktober 2025. 
  13. ^ ”Lisa Ortgies wechselt von "frau tv" zur Zeitschrift "Emma"” (på tyska). www.wdr.de. 7 december 2007. Arkiverad från originalet den 8 december 2007. https://web.archive.org/web/20071208170412/http://www.wdr.de/themen/kurzmeldungen/2007/12/07/lisa_ortgies_wird_emma-chefredakteurin.jhtml. Läst 18 oktober 2025. 
  14. ^ Voß, Jochen (30 maj 2008). ”"Emma" und Lisa Ortgies gehen getrennte Wege” (på engelska). DWDL.de. https://www.dwdl.de/nachrichten/16060/emma_und_lisa_ortgies_gehen_getrennte_wege/. Läst 18 oktober 2025. 
  15. ^ TT-AFP (24 juni 2022). ”Tyskland upphäver abortlag från nazisttiden”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/472qmR/tyskland-upphaver-abortlag-fran-nazisttiden. Läst 4 november 2025. 
  16. ^ srf/lin; imhm. ”40 Jahre «Emma» - Alice Schwarzer: «Wir haben viel mehr Freiheiten»” (på tyska). Schweizer Radio und Fernsehen (SRF). https://www.srf.ch/news/40-jahre-emma-alice-schwarzer-wir-haben-viel-mehr-freiheiten. Läst 18 oktober 2025. 
  17. ^ ”Shop” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/shop. Läst 18 oktober 2025. 
  18. ^ ”EMMA Lesesaal” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/lesesaal/47040. Läst 18 oktober 2025. 
  19. ^ ”Alice Schwarzer” (på tyska). Wuppertal. https://www.wuppertal.de/kultur-bildung/kulturpreis/schwarzer.php. Läst 18 oktober 2025. 
  20. ^ Schwarzer, Alice (1 mars 1977). ”Gründe zum Männerhass?” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/artikel/gruende-zum-maennerhass-264968. Läst 18 oktober 2025. 
  21. ^ Lühmann, Hannah (10 september 2025). ”New Adult: Zwischen Plüsch & Porno” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/artikel/new-adult-zwischen-pluesch-porno-341967. Läst 18 oktober 2025. 
  22. ^ ”Prostitution” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/thema/prostitution-der-ueberblick-317533. Läst 18 oktober 2025. 
  23. ^ ”Pornografie” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/thema/pornografie-111252. Läst 18 oktober 2025. 
  24. ^ [a b c] Pigors, Ianka (9 februari 2022). ”EMMA: Ein Nachruf – sozialismus.info” (på tyska). sozialismus.info - die Website der SAV (Sozialistische Alternative). https://www.sozialismus.info/2022/02/emma-ein-nachruf/. Läst 18 oktober 2025. 
  25. ^ ”Themen” (på tyska). Emma. https://www.emma.de/thema/themen-107881. Läst 18 oktober 2025. 
  26. ^ [a b] Oltermann, Philip (6 maj 2022). ”German thinkers’ war of words over Ukraine exposes generational divide” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2022/may/06/german-thinkers-war-of-words-over-ukraine-exposes-generational-divide. Läst 18 oktober 2025. 
  27. ^ Jedicke, Philipp (5 april 2022). ”Open letter on arms deliveries draws criticism – DW – 05/04/2022” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/open-letter-about-weapons-deliveries-to-ukraine-draws-criticism/a-61660104. Läst 18 oktober 2025. 
  28. ^ Agena, Gesine (26 januari 2017). ”Feminismus - Wo die "Emma" sich im Ton vergreift” (på tyska). Deutschlandfunk Kultur. https://www.deutschlandfunkkultur.de/feminismus-wo-die-emma-sich-im-ton-vergreift-100.html. Läst 18 oktober 2025. 
  29. ^ Sabine Kleyboldt / Anita Hirschbeck (3 december 2022). ”"Emma"-Herausgeberin Alice Schwarzer wird 80 Jahre alt” (på tyska). domradio.de. https://www.domradio.de/artikel/emma-herausgeberin-alice-schwarzer-wird-80-jahre-alt. Läst 18 oktober 2025. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_(tidskrift)&oldid=58520669”