Emma Jane Gay

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Emma Jane Gay
Greyscale image of Emma Jane Gay (known as E. Jane Gay), with her camera and tripod. The woman is wearing a long dress and a bowler hat, and the background depicts walls covered in ivy.
E. Jane Gay med sin kamera, ca. 1889–1897
Född1830 (1830)
Nashua, New Hampshire
Död1919 (aged 88–89)
Idaho
NationalitetAmerikan
Andra namnE. Jane Gay
Yrke/uppdragPhotography
Känd förSocial reform, bilder av Nez Perce

Emma Jane Gay (även känd som Jane E. Gay), född 1830, död 1919, vigde sitt liv åt sociala reformer och fotografering. Hon är mest känd för sina fotografier av Nez Perce, som hon tog under en federal expedition ledd av etnologen och antropologen Alice Cunningham Fletcher.

Tidiga liv[redigera | redigera wikitext]

Emma Jane Gay föddes 1830 i Nashua, New Hampshire, till föräldrarna Ziba Gay (1796-1864) och Mary (Kennedy) Gay (1798-1873).[1][2] Hon utbildade sig vid Brooklyn Female Academy i New York, och där träffade hon och blev vän med Fletcher.[3]:114 Hon studerade naturvetenskap, religion och hemkunskap.:115

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Hennes första jobb var att arbeta som lärare, hon följde med sin vän Catherine Melville till Macon, Georgia 1856, för att hjälpa till att öppna en flickskola. Skolan stängdes dock 1860, vilket ledde till att Melville och Gay flyttade till Washington, D.C. för att arbeta som administratörer vid en skola för döva barn.[4]

Från 1861 till 1865 arbetade Gay som sjuksköterska med Dorothea Dix under Amerikanska inbördeskriget. Efter kriget arbetade hon som privatlärare för president Andrew Johnsons barnbarn, efter detta arbetade hon som kontorist på ett kontor där brev som inte kunnat levereras till adressaten hanterades. Efter att hon slutade jobba där 1883 var hon arbetslös under en kort period. 

Gay mötte Alice Cunningham Fletcher igen 1888 och de återupptog sin vänskap. Hon lärde sig även själv fotografering under denna tid. År 1889 utsåg United States Department of the Interior Fletcher till att leda en expedition till Nebraska och Idaho, med avsikt att fördela urinvånarnas landområden i Winnebago och Nez Perce som en del av Dawes Severalty Act 1887.

Gay följde med Fletcher på denna resa i rollen som kock, städerska och sekreterare.:111-150 Hon fick inte tillstånd från den federala regeringen att agera som "officiell" expeditionsfotograf, men under expeditionen tog hon över 400 fotografier av Nez Perce.[5][6] 1909 arbetade hon och hennes systerdotter med att publicera de brev som skrivits under denna expedition, tillsammans med hälften av fotografierna, i en dubbelvolym med titeln Choup-nit-ki: With the Nez Percés.

Fotografering[redigera | redigera wikitext]

"Måndag morgon på Camp McBeth", Emma Jane Gays samling, Idaho State Historical Society

Gays fotografier av Nez Perce har fått en del kritik. På ytan ger de svartvita fotografierna en positiv bild av de "civiliserade" invånarna i Nez Perce klädda i västerländska kläder, som arbetade på gårdar eller rancher, boende i stugor och utförde manuellt arbete. Hemkänsla verkar firas i dessa fotografier. På ytan visade dessa fotografier "framgången" med det statliga markanslagsprogrammet. Nutida forskare har dock noterat teman av nationalism, kolonialism och rasism i Gays arbete.[7] Flera fotografier har den vita, långa Fletcher i fokus medan Nez Percepersonerna arbetar i bakgrunden eller är i underordnade poser. Gay hade också fångat den heteronormativt skeva könsfördelningen av arbete i sina fotografier.

Personligt liv[redigera | redigera wikitext]

Gay gifte sig inte och hade inga egna barn, men hade en nära relation med sin systerdotter och namne Emma Jane Gay. Efter expedition hon gjorde med Fletcher flyttade Gay till Washington igen för att leva med sin systerdotter. De reste till Europa tillsammans, och publicerade Choup-nit-ki: Med Nez Percés i England. Gay bestämde sig för att stanna kvar i Somerset, England, där hon bodde med sin älskade följeslagare Dr. Caroline Sturge.[8] Efter första världskriget använde Sturge en del av sitt arv till en stuga i Idaho där hon och Gay kunde leva sina sista år tillsammans. Gay dog i denna stuga, som kallas "Kamiah", 1919.[9]

I flera texter refereras till Gay som Fletchers "följeslagare", som lever i "partnerskap" eller "Bostonäktenskap" med henne.:111-150 De roller som Gay spelade under expeditionen samt att hon aldrig gifte sig med en man och hade intima relationer med andra kvinnor under sin livstid har lett forskare att tro att hon var lesbisk.:111-150  På grund av detta faktum identifierar konsthistoriker Gay som den första amerikanska lesbiska fotografen.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Open Collections Program: Women Working, E. Jane Gay (1830–1919)”. 10 oktober 2018. http://ocp.hul.harvard.edu/ww/gay.html. Läst 17 februari 2018. 
  2. ^ ”JANE GAY DODGE, 1881–1963, Social Networks and Archival Context”. 10 oktober 2018. http://snaccooperative.org/ark:/99166/w63p6fp8. Läst 17 februari 2018. 
  3. ^ Simonsen, Jane E. (2006). Making Home Work: Domesticity and Native American Assimilation in the American West, 1860–1919. The University of North Carolina Press 
  4. ^ Sears, James T. (2001). Rebels, Rubyfruit, and Rhinestones: Queering Space in the Stonewall South. Rutgers University Press. sid. 341. ISBN 978-0-8135-2964-6 
  5. ^ Harding, Wendy (Summer 2015). ”Migratory Subjectivity in E. Jane Gay's Choup-nit-ki, With the Nez Percés”. European Journal of American Studies 10 (2). doi:10.4000/ejas.11038. https://journals.openedition.org/ejas/11038. 
  6. ^ Simonsen, Jane E. (Summer 2002). ”The Cook, the Photographer, and Her Majesty, the Allotting Agent: Unsettling Domestic Spaces in E. Jane Gay's With the Nez Perces”. Arizona Quarterly: A Journal of American Literature, Culture, and Theory 58 (2): sid. 53–87. doi:10.1353/arq.2002.0019. 
  7. ^ Tonkovich, Nicole (2014). ”Parallax, Transit, Transmotion: Reading Race in the Allotment Photographs of E. Jane Gay”. MELUS (Multiethnic Literature of the United States) 39 (2): sid. 66–92. doi:10.1093/melus/mlu012. 
  8. ^ Summers, Claude (2004). The Queer Encyclopedia of the Visual Arts. Simon and Schuster. ISBN 978-1-57344-874-1 
  9. ^ Gay, E. Jane (1987). Hoxie, Frederick E.. red. With the Nez Perces: Alice Fletcher in the Field, 1889–92. University of Nebraska Press. sid. xxxvi. ISBN 978-0-8032-7024-4 
  10. ^ Bernard, Marie Lyn (27 februari 2012). ”Artists Attack! Ten Lesbian Photographers You Should Know (About)”. https://www.autostraddle.com/artists-attack-ten-contemporary-lesbian-photographers-you-should-know-about-133560/. Läst 17 februari 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]