Hoppa till innehållet

Emma Meissner

Från Wikipedia
Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern[förtydliga] i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1888 Eurydice Orfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Södra Teatern[3]
1889 Cavilda Hälften hvar eller Hin ondes andel (La Part du diable)
Daniel Abuer och Eugène Scribe		 Södra Teatern[4]
Stella Jagten efter lyckan (Die Jagd nach dem Glück)
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert		 Henrik Christiernsson Djurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartett Till Paris
Frans Hodell		 Vasateatern[6]
Schrollina Kapten Fracassa (Capitain Fracassa)
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell		 Vasateatern[7]
Fanchette Sjökadetten (Der Seekadett)
Richard Genée		 Vasateatern[8]
Hertiginnan de Parthenay Lille hertigen (Le Petit Duc)
Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[9]
1892 Erminy, Lord Losebernes dotter Jack och Bob (Erminie)
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton		 Vasateatern[10]
1893 Dockféen Dockféen (Die Puppenfée)
Josef Bayer		 Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerska Amors droska (Amor’s Droschke)
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel		 Vasateatern[12]
1894 Fröken Stockholm En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger		 Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma" Lilla mamma (La Mère des compagnons)
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		 Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnant Fatinitza
Franz von Suppé		 Vasateatern[15]
1898 Molly Seamore Geishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[16]
1900 Molly Seamore Geishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Djurgårdsteatern[17]
Rosamunda N:o 42946, eller Ett extra nummer, revy
X		 Djurgårdsteatern[18]
1901 Amélie
Antonine		 Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Axel Bosin Djurgårdsteatern[19]
Markisinnan Edith de Chatellerault Glada äkta män (Les Fétards)
Victor Roger, Antony Mars och Maurice Hennequin		 Axel Bosin Djurgårdsteatern
Flyttad till Vasateatern[20]
1902 Lola Winter Solstrålen (Das süsse Mädel)
Heinrich Reinhardt, Alexander Landesberg och Leo Stein		 Emil Linden Djurgårdsteatern[21]
Grevinnan Corniski Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Djurgårdsteatern[22]
Flyttad till Södra Teatern
1904 Jeanne Bagnolet En belägrad enka (Les Gaietés du veuvage)
Ernest Grenet-Dancourt		 Axel Bosin Djurgårdsteatern[23]
1905 Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[24]
En lektion
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm[25]
Eurydike Orfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Östermalmsteatern[26]
1906 Catherine Hübscher Hertiginnan av Danzig (The Duchess of Dantzic)
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[27]
Söndagsbarnet (Das Sonntagskind)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Östermalmsteatern[28]
Fragoletto Frihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[29][30]
Daisy Dollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Oscarsteatern
1907 Hanna Glawari Glada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[31][3][29][32]
1908 Grevinnan Corniski Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Axel Bosin Djurgårdsteatern[33]
Flyttad till Oscarsteatern
Daisy Gray Dollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[34]
1910 Fatmé Mahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[35]
1911 Mirandola Vackra ladyn (Die schönste Frau)
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		 Emil Linden Oscarsteatern[36]
Susanna Pomarel Kyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[37]
1912 Kvinnohataren (Der Frauenfresser)
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		 Emil Linden Oscarsteatern[38]
Pepita Eva
Franz Lehár		 Emil Linden Oscarsteatern
Medverkande Biografflugan (Filmzauber)
Walter Kollo och Willy Bredschneider		 Oscarsteatern[39]
1914 Delia Gill Filmdrottningen (Die Kino-Königin)
Jean Gilbert, Georg Okonkowsi och Julius Freund		 Oscarsteatern[3]
1915 Juliette Vermont Greven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Oscarsteatern[40]
1918 Adèle Läderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée		 Albert Ranfts operettsällskap[41]
1920 Boccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Carl Barcklind Oscarsteatern[42]
1921 Grevinnan Alexandrovna Sista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Carl Barcklind Oscarsteatern[43]
1922 Lucullus hushållerska Lucullus (Die Braut des Lucullus)
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[44]
1923 Madame Brocard Gri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[45]
1924 Den österrikiska grevinnan Kvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[46]
1925 Furstinnan Bozena Cuddenstein zu Chlumetz Grevinnan Mariza (Gräfin Mariza)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[47]
Damerna från Olympen (Die Damen vom Olymp)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson		 Nils Johannisson Oscarsteatern[48]
Lille kavaljeren (Der süsse Kavalier)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Jessie Orloff (Der Orlow)
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[49]
Stina Julstjärnan (Reisen til Julestjernen)
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		 Nils Johannisson Oscarsteatern[50]
1926 Aurora Hjärtekrossaren (Der Vielgeliebte)
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[51]
Comtessen Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[52]
Fru Sillery Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Vasateatern[53]
1927 Bankdirektörens fru Adjö, Mimi (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[54]
1928 Fröken Poumaillac Inte på mun (Pas sur la bouche)
Maurice Yvain och André Barde		 Oskar Textorius Vasateatern[55][56]
Grevinnan Alexandrovna Sista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[57]
1935 Anna Pavlovna Fedja eller Det levande liket (Живой труп, Živoj trup)
Leo Tolstoj		 Per Lindberg Vasateatern[58]
1936 Molly Geishan (The Geisha, a story of a tea house)
Owen Hall och Sidney Jones		 Karl Kinch Oscarsteatern[3]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 1 juni 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-06-01/10846A/4. Läst 7 december 2025. 
  18. ^ ”N:o 42946 (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d36bc5c4-b59d-49db-8bc6-66b08d426000. Läst 12 december 2025. 
  19. ^ ”Lili (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/06088c9f-8e98-4f0c-be58-f8ab5689b7ae. Läst 25 december 2025. 
  20. ^ ”Glada äkta män (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/5c822f66-7d04-448a-89af-e1d19ccf16c3. Läst 25 december 2025. 
  21. ^ ”Solstrålarne (1902)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e691f79e-5b83-45f6-babd-5077981858e5. Läst 29 december 2025. 
  22. ^ ”Niniche (1902) : Djurgårdsteatern, 1902-08-05”. KulturNav. https://kulturnav.org/de8c0e6d-343e-4a3b-a31c-de9619b3b3e1. Läst 27 december 2025. 
  23. ^ ”En belägrad änka (1904)”. KulturNav. https://kulturnav.org/2f225a9d-d1a3-481f-9abf-ac6c9a80179a. Läst 1 januari 2026. 
  24. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  25. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119072853/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  26. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  27. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  28. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120221638/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  29. ^ [a b] Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  30. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  31. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  32. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  33. ^ ”Niniche (1908) : Djurgårdsteatern, 1908-08-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/08a26d6d-d32c-469e-a73b-f394374f1b58. Läst 9 januari 2026. 
  34. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  35. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  36. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  37. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  39. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  41. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  42. ^ Rosengren 1948, s. 49.
  43. ^ Rosengren 1948, s. 54.
  44. ^ Rosengren 1948, s. 68.
  45. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  46. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  47. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  48. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  49. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  50. ^ Musik- och teaterbloggen
  51. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  52. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  53. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  54. ^ Rosengren 1948, s. 127.
  55. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  56. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  57. ^ Rosengren 1948, s. 133.
  58. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Meissner&oldid=58896604”