Emma Meissner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
Född Emma Olivia Ekström
30 oktober 1866
Karlstad, Sverige
Död 20 november 1942 (76 år)
Stockholm
Aktiva år 1881-1941
Maka Robert Berg
(1894–1897)
Hjalmar Meissner
(1899-19??)

Emma Olivia Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som "Yum Yum" i Mikadon. 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer.

Emma Meissner var även verksam som grammofonartist. Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner.

Meissner är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1888 Eurydice Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Södra Teatern[3]
1889 Cavilda Hälften var eller Hin ondes andel
Daniel Abuer och Eugène Scribe
Södra Teatern[4]
Stella Jakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert
Henrik Christiernsson Djurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartett Till Paris
Frans Hodell
Vasateatern[6]
Schrollina Kapten Fracassa
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell
Vasateatern[7]
Fanchette Sjökadetten
Richard Genée
Vasateatern[8]
Hertiginnan de Parthenay Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[9]
1892 Erminy, Lord Losebernes dotter Jack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton
Vasateatern[10]
1893 Dockféen Dockféen
Josef Bayer
Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerska Amors droska
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel
Vasateatern[12]
1894 Fröken Stockholm En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger
Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma" Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru
Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnant Fatinitza
Franz von Suppé
Vasateatern[15]
1898 Molly Seamore Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[16]
1905 Både hjärta och land
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume
Östermalmsteatern[17]
En lektion
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[18]
Eurydike Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[19]
1906 Catherine Hübscher Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[20]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée and Friedrich Zell
Östermalmsteatern[21]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[22][23]
Daisy Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Oscarsteatern
1907 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[24][3][22][25]
1908 Daisy Gray Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[26]
1910 Fatmé Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau
Oscarsteatern[27]
1911 Mirandola Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar
Emil Linden Oscarsteatern[28]
Susanna Pomarel Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[29]
1912 Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau
Emil Linden Oscarsteatern[30]
Pepita Eva
Franz Lehár
Emil Linden Oscarsteatern
Medverkande Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider
Oscarsteatern[31]
1914 Delia Gill Filmdrottningen
Max Winterfeld
Oscarsteatern[3]
1915 Juliette Vermont Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern[32]
1918 Adèle Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée
Albert Ranfts operettsällskap[33]
1920 Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Carl Barcklind Oscarsteatern[34]
1921 Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Carl Barcklind Oscarsteatern[35]
1922 Lucullus hushållerska Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind Oscarsteatern[36]
1923 Madame Brocard Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Elvin Ottoson Oscarsteatern[37]
1925 Lille kavaljeren
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Nils Johannisson Oscarsteatern
Jessie Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils Johannisson Oscarsteatern[38]
Stina Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen
Nils Johannisson Oscarsteatern[39]
1926 Comtessen Apollon ombord
Evert Taube
Oskar Textorius Vasateatern[40]
Fru Sillery Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud
Albert Ranft Vasateatern[41]
1927 Bankdirektörens fru Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst
Oskar Textorius Vasateatern[42]
1928 Fröken Poumaillac Inte på mun
Maurice Yvain och André Barde
Oskar Textorius Vasateatern[43][44]
Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[45]
1935 Anna Pavlovna Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj
Per Lindberg Vasateatern[46]
1936 Molly Geishan
Owen Hall och Sidney Jones
Karl Kinch Oscarsteatern[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015. 
  9. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  11. ^ Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-11-21/9093A/4. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  20. ^ Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  21. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ [a b] Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. Sid. 36 
  23. ^ Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  24. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  25. ^ Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  28. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:de årgången) sid. 292
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  30. ^ Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  32. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  33. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  34. ^ Rosengren 1948, s. 49
  35. ^ Rosengren 1948, s. 54
  36. ^ Rosengren 1948, s. 68
  37. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  38. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  39. ^ Musik- och teaterbloggen
  40. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  41. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  42. ^ Rosengren 1948, s. 127
  43. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  44. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  45. ^ Rosengren 1948, s. 133
  46. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. Sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]