Emma Sparre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Emma Sparre
Emma Sparre Idun 1890, nr 23.jpg
Emma Sparre. Foto i Idun 1890, nr 23
Född29 juni 1851[1][2][3]
GrycksboSverige
Död8 september 1913[1][2][3] (62 år)
RättvikSverige
MedborgarskapSvenskt[4]
Utbildad vidAcadémie Julian Arbcom ru editing.svg
SysselsättningKonstnär
Make/makaCarl Axel Ambjörn Sparre
(g. 1870–1891)
BarnMärta Améen (f. 1871)
FöräldrarHenrik Munktell
Christina Augusta Eggertz
SläktingarHenrik Munktell (syskon)
Amalia Hjelm (syskon)
Helena Munktell (syskon)[5]
Redigera Wikidata

Emma Josepha Sparre, född Munktell den 29 juni 1851 i Grycksbo, död den 8 september 1913 i Rättvik, var en svensk friherrinna, konstnär och diktare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till brukspatronen och musikern Henrik Munktell och dennes maka företagsledaren Augusta Munktell samt syster till tonsättarna Helena Munktell och Amalia Hjelm. Hon var gift 1870-1891 med kaptenen och konstnären, friherre Carl Axel Ambjörn Sparre. Vidare var hon mor till konstnären Märta Améen.

Emma Munktell föddes på Grycksbo herrgård som näst yngsta barn av nio till patron Henrik Munktell vid Grycksbro bruk. Föräldrarna levde i ett disharmoniskt äktenskap och därför bodde modern till stor del i Stockholm. Men hemmet var konstnärligt fruktbart för barnen och de uppmuntrades i kulturell förkovran och bildning.

När fadern dog flyttade hela familjen till Stockholm, varifrån modern skötte affärerna. Där studerade Emma måleri privat för August Malmström vid Konstakademien. Hon studerade senare vidare i Düsseldorf, Rom och särskilt i Paris där hon skaffade en ateljé och utbildade sig hos de populära målarna Gustave Courtois och Pascal-Adolphe-Jean Dagnan-Bouveret. Sparres ateljé blev en träffpunkt för många konstnärer och medlemmar ur societeten i Paris. Ett brett salongsliv frodades där, med musikaliska och andra soaréer som var vanliga i barnen Munktells uppväxtmiljö.

Hennes konstnärliga stil anknöt till tidens smak av genremålningar, sagobilder och monumentaldukar, men hon gav sina bästa och mest personliga bidrag inom porträttkonsten. Efter sekelskiftet började hon intressera sig för landskapsmålningar, men hela tiden fanns där en smak för heminredning, med betoning på hemslöjd. Denna sida fick fullt utlopp när Emma Sparre återvände till hemlandet. Hennes konstverk har bedömts olika, från "hållna i bjärta skrikande färger" till att ha "den varma kolorit man vant sig att finna hos denna ovanliga färgvirtuos".

Emma Sparre flyttade till Sverige på 1890-talet och lät 1897 bygga huset Solgården i Dalarna efter en ritning av hennes dotters makes kusin Gustaf Améen. Hon besöktes av många berömda gäster under denna sista tid, bland andra Selma Lagerlöf och Anders Zorn. Solgården förklarades som byggnadsminne år 2001. Sparre finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[6] i Stockholm och Norrköpings konstmuseum[7].

Verk[redigera | redigera wikitext]

Temamålningar[redigera | redigera wikitext]

  • I ro (1882). Utställd på sjunde impressionistutställningen
  • Trollbunden (folksägen från Dalarna, 1887)
  • Modlös (1890)

Porträtt[redigera | redigera wikitext]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00173065, omnämnd som: Emma Josepha Sparre, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] KulturNav, omnämnd som: Emma Sparre, KulturNav-ID: 823de773-0fb0-40a6-b489-c44ebaa17ffe, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Helena Munktell (1852−1919) (på engelska), Levande Musikarv-ID: munktell-helena, läst: 11 december 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]