Emmaboda

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Emmaboda
Tätort
Centralort
Emmaboda stationshus
Emmaboda stationshus
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Kommun Emmaboda kommun
Distrikt Emmaboda distrikt,
Vissefjärda distrikt
Koordinater 56°37′48″N 15°32′5″Ö / 56.63000°N 15.53472°Ö / 56.63000; 15.53472
Area
 - tätort 588 hektar (2018)[4]
 - kommun 718,49 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 5 054 (2020)[3]
 - kommun 9 375 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,595 inv./hektar
 - kommun 13 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Emmaboda
Lindås
Postnummer 361 XX
Riktnummer 0471
Tätortskod T2160[5]
GeoNames 2716281
Ortens läge i Kalmar län
Red pog.svg
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Emmaboda
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Emmaboda är en tätort och centralort i Emmaboda kommun i Kalmar län.

Emmaboda ligger mitt i "trestadsregionen" mellan Växjö, Kalmar och Karlskrona. 57 kilometer från alla dessa orter uppstod järnvägsknuten Emmaboda när de järnvägar byggdes som i dag utgör delar av Kust till kust-banan.

Emmaboda har två större företag, Xylem (ligger på gränsen till Lindås) och Emmaboda Glasverk. Emmaboda har även många små och medelstora företag. Emmaboda var också känt för Emmabodafestivalen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortsnamnet Æmbebode är belagt från 1400-talet. Det innehåller i förleden ett gammalt namn på Lyckebyån, Æmb, som i sin tur en än gammal namnbildning med betydelsen 'vatten, å, fors', som återfinns i en rad mycket ålderdomliga europeiska vattendragsnamn. Namnet Emmaboda har alltså inget med kvinnonamnet Emma att göra.

Byn Emmaboda omtalas första gången 1406 ('i Wästra Emabodum') då en Poul Breude i arvskifte erhöll en gård här. 1495 ägde Sten Sture den äldre en gård och 1498 ('Æmbebode') Arvid Trolle två gårdar i byn, och dessa gårdar ägdes 1505 av sonen Erik Trolle. Gårdarna tillföll efter hans flykt till Danmark kungen, som 1526 och 1531 räntade 1 dansk mark i skatt. Emmaboda omfattade under 1500-talet två mantal frälse och ett mantal arv och eget. 1538 hade byn sitt lösfiske i Mjusjön ('Miöa siöö') och därtill ålfiske med kistor, enligt jordeboken 1541 belägna i Emmaboån (Lyckebyån, 'Emeboda åå') och höll mjärdar i Mjusjöån, Emmaboån samt hade fiske i Mjusjön och Rostockasjön (Röstoken).[6]

Järnvägsstationen anlades 1874 några hundra meter söder om byn på Gantesbo ägor.[7] Då fanns det endast 2 hus i Gantesbo, dessa finns kvar än i dag. Benämningen på dessa var Gantesbo A och Gantesbo B. Det ena av de två husen står på Bökön som ligger väster om Emmaboda idrottsplats. Det andra står uppe på en kulle mellan Emmaboda församlingshem och Bjurbäcksskolan.

1874 anlades här en järnvägsstation för Kalmar-Emmaboda järnväg, och 1875 anslöts Karlskrona-Växjö järnväg med stationen i Emmaboda. Stationen fick sitt namn av byn Emmaboda, idag också en del av Emmaboda tätort. Stationssamhället Lindås, anlagt 1874, ingår också i dagens tätort. Även Rasslebygd i Algutsboda socken ingår i dagens tätort.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Emmaboda var och är en ort i Vissefjärda socken. Byn Gantesbos marker som idag är nordvästra Emmaboda låg i Konga härad medan byn Emmaboda (och senare det kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Vissefjärda landskommun. 1930 utbröts ur landskommunen Emmaboda köping som utökades 1969 varefter Emmabodas bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Emmaboda kommun där Emmaboda sedan dess är centralort.[8]

Emmaboda hörde till 1939 till Vissefjärda församling, därefter till Emmaboda församling.[9]

Orten ingick till 1969 i Södra Möre tingslag, därefter till 1971 i Möre och Ölands domsagas tingslag. Från 1971 till 1981 ingick orten i Möre och Ölands domsaga för att från 1982 ingå i Kalmar domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Emmaboda 1960–2015[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 521
1965
  
3 267
1970
  
3 860
1975
  
5 652
1980
  
5 497
1990
  
5 287 577
1995
  
5 251 594
2000
  
5 071 594
2005
  
4 968 595
2010
  
4 824 591
2015
  
4 818 587
Anm.: Sammanvuxen med Lindås 1975.

Emmabodas ortsdelar[redigera | redigera wikitext]

Ortsdelar som brukar tas upp i översiktsplaner:

  • Emmabo
  • Gantesbo
  • Grimmansmåla
  • Kimramåla
  • (Krysseboda)
  • Lindås
  • Linneryd
  • Rasslebygd
  • Tommaboda

Idrottsliv[redigera | redigera wikitext]

I Emmaboda finns bland annat fotbollsklubben Emmaboda IS, med dam- och herrlag.

Den lokala innebandyklubben Gantesbo IBK bröts ut ur Lindås BK:s innebandylag 2003 och har ett herrlag i de lägre divisionerna. Gantesbo IBK skapades 2004.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

En kortlivad sparbank för Vissefjärda socken, Vissefjerda sparbank, var verksam 1852–1866. År 1916 grundades en ny sparbank för socknen, Vissefjärda sparbank.[13] Den uppgick år 1975 i Sparbanken i Kalmar[14] och blev sedermera en del av Swedbank.

På 1800-talet etablerade Kristianstads enskilda bank ett avdelningskontor inom socknen.[15] När denna bank övertogs av Bankaktiebolaget Södra Sverige etablerades ett nytt avdelningskontor i Emmaboda.[16] Även Smålands enskilda bank etablerade ett kontor i Emmaboda.[17] Dessa banker uppgick med tiden i Handelsbanken respektive Nordea.

Nordea stängde sitt kontor den 27 juni 2003.[18] Den 19 december 2019 lade Swedbank ner sitt kontor.[19] Den 29 maj 2021 stänger även Handelsbanken, det sista bankkontoret på orten. Det enda bankkontoret i kommunen var efter detta Sparbanken Eken i Långasjö.[20]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Emmaboda[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Det medeltida Sverige 4:1 Möre
  7. ^ ”Emmaboda station”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006134118/http://emmabodabanan.se/emmaboda.php. Läst 5 september 2013. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ Vårt sparbanksväsen: 1893-1945, Emil Sommarin, 1945,s. 500
  14. ^ Sparbankerna 1975, Statistiska centralbryån, 1976
  15. ^ 1886-1890 Kalmar län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Kalmar län, s. 34
  16. ^ 1901-1905 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kalmar län, p. 32
  17. ^ Smålands enskilda bank i Sveriges statskalender 1921
  18. ^ Nordea stänger kontor i Emmaboda, P4 Kalmar, 30 april 2003
  19. ^ Swedbank lägger ner kontoret i Emmaboda, Barometern-OT, 17 oktober 2019
  20. ^ Handelsbanken stänger kontoret i Emmaboda, Barometern-OT, 26 mars 2021
  21. ^ [a b] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]