Emmanuel Macron

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Emmanuel Macron

Macron september 2017.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
14 maj 2017
Premiärminister Édouard Philippe
Företrädare François Hollande

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
14 maj 2017
tillsammans med
Joan Enric Vives Sicília
Företrädare François Hollande

Ämbetsperiod
24 augusti 2014–30 september 2016
President François Hollande
Premiärminister Manuel Valls
Företrädare Arnaud Montebourg
Efterträdare Michel Sapin

Född Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron
21 december 1977 (39 år)
Amiens, Somme
Nationalitet Frankrike Frankrike
Politiskt parti PS (2006–2009)
EM (2016–)
Maka Brigitte Macron (sedan 2007)
Utbildning Universite Paris-Nanterre (1996–2001)
IEP (1996–2001)
École nationale d’administration

Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron, född 21 december 1977 i Amiens i Somme,[1] är en fransk finansman och politiker. Han är Frankrikes president sedan den 14 maj 2017.[2] Som president är han också furste av Andorra.

Han har även tjänstgjort som Frankrikes ekonomi- och finansminister. [3] 30 augusti 2016 begärde han entledigande från ministerposten,[4] för att ställa upp med en centristisk kandidatur i presidentvalet i Frankrike 2017.[5] Kandidaturen skedde för rörelsen En Marche!. Han besegrade Marine Le Pen med 66% av rösterna i den andra omgången av presidentvalet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Macron föddes i den franska staden Amiens. Han växte upp i en läkarfamilj där han tidigt visade intresse för böcker och av flera lärare beskrevs som en brådmogen pojke. Efter gymnasiet ägnade han tre års förberedande studier i konstfakultetenLycée Henri-IV, för att vid 21 års ålder börja studera vid Sciences Po. Under det sista året studerade han vid Université Paris Nanterre, och tog ut en masterexamen med en avhandling på Machiavelli och Hegel. Samtidigt var han assistent åt den franske filosofen Paul Ricœur, för boken La mémoire, l’histoire, l’oubli, som publicerades år 2000. Han gjorde sig känd för sin retoriska skicklighet, bedyrad av bland annat historikerprofessorn François Dosse.[6] Efter studierna vid Sciences Po fortsatte han sina studier vid den elitskolan (grandes écoles) École nationale d’administration.[6]

2008 anställdes han vid investmentbanken Rothschild & Cie där han gjorde en framgångsrik karriär.[7] Där krönte han karriären med en affär mellan Nestlé och Pfizers livsmedelsverksamhet, värd drygt 86 miljarder kronor, vilket också gjorde Macron själv till miljonär.[8] År 2012 rekryterades han till den nyblivne presidenten François Hollandes stab.[7]

Politisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2006 och 2009 var Macron medlem i socialistiska partiet. Han var vice generalsekreterare i François Hollandes första regering 2012, men utsågs till ekonomi- och finansminister 2014, under Manuel Valls andra regering. Som sådan genomförde han marknadsvänliga reformer.[9] Han drev bland annat igenom en kontroversiell lag, som också fick hans namn, där bland andra butiker tilläts ha mer flexibla öppettider på söndagar.[8] Han avgick i augusti 2016,[10] för att kunna lansera sin socialliberala kandidatur i det franska presidentvalet 2017.[11]

Politiska ställningstaganden[redigera | redigera wikitext]

Macrons politiska ideologi har genom åren beskrivits som socialliberal. De allra flesta bedömare placerar dock Macron inom den politiska mitten[12] och han har ofta beskrivits som en progressiv politiker.[13] Själv har Macron vid upprepade tillfällen vägrat att kategorisera sig som vare sig höger eller vänster på den klassiskt ideologiska skalan.[8][14]

Emmanuel Macron är positivt inställd till globalisering och Europeiska unionen, som han vill att Frankrike fortsatt ska vara en framträdande medlem av. Han är också en förespråkare av Euro-samarbetet.[15][16][8]

Vad gäller ekonomi beskrivs Macron vara marknadsliberal.[17] Ett av hans viktigaste vallöften inför presidentvalet 2017 var att genomföra kraftiga besparingar i statsbudgeten på motsvarande 600 miljarder svenska kronor.[18] Han vill sänka både bolagskatten[17] och företagens arbetsgivaravgifter i Frankrike.[18] Macron har också propagerat för att minska antalet anställda inom den offentliga sektorn[19] och är positivt inställd till avregleringar.[17] Han vill se en regellättnad när det kommer till anställningsskyddet på arbetsmarknaden för att få fler unga i arbete,[19] men förespråkar samtidigt ett generöst välfärdssystem.[14] Macron är positivt inställd till en höjd pensionsålder i Frankrike.[20] Han har också uttalat sitt stöd för frihandel.[19]

Macron har vid flera tillfällen bedyrat betydelsen av fortsatta investeringar i forskning om hållbar utveckling. Han vill att Frankrike ska prioritera reformer inom områden som rör klimat, infrastruktur, hälsa och digitalisering.[8][17][18]

På grund av sin egen akademiska bakgrund har Macron vid flera tillfällen betonat vikten av att bedriva en aktiv kulturpolitik, bland annat med förslag om riktade subventioner till den yngre generationen för köp av till exempel böcker eller teater- och biobesök.[17][18]

Rörande säkerhetspolitiska frågor förespråkar Emmanuel Macron en starkare polismyndighet och försvarsmakt i Frankrike.[16] Macron vill inte se ett tak för invandring till Frankrike utan förespråkar att flyktingkvoterna inom Europa ska fördelas och beslutas om på EU-nivå.[19] Han vill dock införa språkkrav för att franskt medborgarskap ska garanteras.[18][20] Macron vill bevara det passfria Schengensamarbetet och värnar om ett gränslöst Europa, samtidigt som han vill stärka EU:s yttre gränser med ökade resurser till dess gränsmyndighet.[20]

Emmanuel Macron anser att det franska samhället ska vila på sekulära grunder.[18] Han har dock understrukit religionsfrihetens betydelse i Frankrike, särskilt efter terrorattackerna i Paris och Nice då Macron manade till tolerans gentemot franska muslimer.[20][12] Macron stödjer samkönade äktenskap.[21]

Presidentvalet 2017[redigera | redigera wikitext]

Den 16 november 2016 gick Macron officiellt ut med sin kandidatur i det franska presidentvalet 2017. Kandidaturen skulle, enligt honom själv, varken "samla högern eller samla vänstern, utan samla fransmännen".[22] Rörelsen som Macron skapade heter En Marche! (som även är Macrons initialer), och är progressivistisk till sin natur.[22] Han vill starta en "demokratisk revolution" och "avblockera Frankrike".[23] Initialt fick Macron kritik för att hans kampanj inte byggde på något program eller agenda. Den 2 mars publicerade han slutligen sitt formella program, ett 150-sidigt dokument,[24] som lades ut på internet och presenterades under en presskonferens samma dag.[25]

Macron fick brett stöd från flera håll, bland annat François Bayrou från Demokratiska rörelsen (MoDem), Europa-parlamentarikern Daniel Cohn-Bendit, ekologen François de Rugy som kandiderade för vänstern i primärvalet, samt flera socialistiska parlamentariker. [källa behövs] Han fick också stöd av flera center- och center-höger-politiker.[26] Den 9 mars passerade Macron för första gången Marine Le Pen i opinionsmätningarna inför presidentvalet.[27]

I den första omgången av presidentvalet den 23 april 2017 tog sig Macron vidare till presidentvalets andra och sista omgång den 7 maj som han även vann. Marine Le Pen var hans motkandidat.[28][2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Macron är sedan 2007 gift med Brigitte Macron, född Trogneux. [29] De inledde en relation när Macron var 16 år gammal, då hon var hans dramalärare i Amiens.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emmanuel Macron - The new French minister of the economy".”. Cosmopolis. 27 augusti 2014. http://www.cosmopolis.ch/english/politics/e0016900/emmanuel_macron_e01690000000000.htm. Läst 5 december 2016. 
  2. ^ [a b] "Macron blir Frankrikes president". SVT. Läst 7 maj 2017.
  3. ^ Corbet, Sylvie; Ganley, Elaine (26 augusti 2014). ”French gov't reshuffle expels dissident ministers”. Yahoo News. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922180941/https://www.yahoo.com/news/french-govt-reshuffle-expels-dissident-ministers-171140970.html?ref=gs. Läst 5 december 2016. 
  4. ^ Julien Licourt; Yohan Blavignat (30 augusti 2016). ”Macron évite soigneusement d'évoquer sa candidature”. Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/politique/2016/08/30/01002-20160830LIVWWW00101-macron-demission-gouvernement-hollande-politique-presidentielle-2017.php. Läst 5 december 2016. 
  5. ^ Macron quits to clear way for French presidential bid”. BBC. 30 augusti 2016. http://www.bbc.com/news/world-europe-37221446. Läst 5 december 2016. 
  6. ^ [a b] ”EMMANUEL MACRON, CLASS OF 2001”. Sciences Po. maj 2017. http://www.sciencespo.fr/en/news/news/emmanuel-macron-class2001/2999. Läst 12 maj 2017. 
  7. ^ [a b c] ”Macron kan bli Frankrikes yngste president”. Dagens Nyheter. 29 april 2017. http://www.dn.se/nyheter/varlden/macron-kan-bli-frankrikes-yngste-president/. 
  8. ^ [a b c d e] Nästa station: Elyséepalatset”. Di Weekend. 4 maj 2017. http://weekend.di.se/reportage/nasta-station-elyseepalatset. Läst 9 maj 2017. 
  9. ^ Sylvie Corbet och Elaine Ganley « French gov't reshuffle expels dissident ministers » Arkiverad 31 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Associated Press, 26 augusti 2014
  10. ^ Julien Licourt; Yohan Blavignat (30 August 2016). ”EN DIRECT - Macron évite soigneusement d'évoquer sa candidature” (på fr). Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/politique/2016/08/30/01002-20160830LIVWWW00101-macron-demission-gouvernement-hollande-politique-presidentielle-2017.php. 
  11. ^ ”Macron quits to clear way for French presidential bid”. BBC. 30 August 2016. http://www.bbc.com/news/world-europe-37221446. 
  12. ^ [a b] Rubin, Alissa J. (19 april 2017). ”Macron Wants to Change France. But Will Voters Elect an Unknown?”. The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/04/19/world/europe/france-election-emmanuel-macron.html. Läst 9 maj 2017. 
  13. ^ Chrisafis, Angelique (17 februari 2017). ”Emmanuel Macron: the French outsider who would be president” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2017/feb/17/emmanuel-macron-the-french-outsider-president. Läst 9 maj 2017. 
  14. ^ [a b] Nyheter, SVT. ”Emmanuel Macron – nykomlingen i presidentvalet” (på sv). svt.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/emmanuel-macron-nykomlingen-i-presidentvalet. Läst 9 maj 2017. 
  15. ^ Nyheter, SVT. ”Vem är Frankrikes nya president Emmanuel Macron?” (på sv). svt.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vem-ar-frankrikes-nya-president-emmanuel-macron. Läst 9 maj 2017. 
  16. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Emmanuel Macron är Frankrikes nya president - Klartext”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6691708. Läst 9 maj 2017. 
  17. ^ [a b c d e] Radio, Sveriges. ”Macron, vem är han och vad vill han? - Studio Ett”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6688394. Läst 9 maj 2017. 
  18. ^ [a b c d e f] Emmanuel Macron – här står han i nyckelfrågorna” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/emmanuel-macron-h%C3%A4r-st%C3%A5r-han-i-nyckelfr%C3%A5gorna-1.4264589. Läst 9 maj 2017. 
  19. ^ [a b c d] Här är Macrons fem största utmaningar” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/har-ar-macrons-fem-storsta-utmaningar/. Läst 9 maj 2017. 
  20. ^ [a b c d] Nyheter, SVT. ”De gör upp om presidentposten” (på se). SVT Nyheter. http://pejl.svt.se/franska-valet-lepen-macron/. Läst 9 maj 2017. 
  21. ^ ”Emmanuel Macron and the Modern Family”. The New Yorker. 5 maj 2017. http://www.newyorker.com/news/daily-comment/emmanuel-macron-and-the-modern-family. Läst 9 maj 2017. 
  22. ^ [a b] Emmanuel Macron (enfin) candidat à l'élection présidentielle” (på franska). Le Monde. 16 november 2016. ISSN 1950-6244. http://www.lemonde.fr/election-presidentielle-2017/article/2016/11/16/emmanuel-macron-candidat-a-l-election-presidentielle_5031923_4854003.html. Läst 5 december 2016. ”"Mon objectif n’est pas de rassembler la droite ou de rassembler la gauche, mais de rassembler les Français."” 
  23. ^ France's Macron joins presidential race to 'unblock France'” (på engelska). BBC News. 16 november 2016. http://www.bbc.com/news/world-europe-37994372. Läst 5 december 2016. 
  24. ^ Pauline De Saint-Rémy; Loïc Farge (16 February 2017). ”Certains proches de Macron s'interrogent sur "l'absence de programme"”. RTL. http://www.rtl.fr/actu/politique/presidentielle-2017-certains-proches-de-macron-s-interrogent-sur-l-absence-de-programme-7787271290. Läst 3 mars 2017. 
  25. ^ David Ponchelet (2 March 2017). ”Programme d'Emmanuel Macron : que promet-il pour les Outre-mer ?”. franceinfo. http://la1ere.francetvinfo.fr/programme-emmanuel-macron-que-promet-il-outre-mer-448951.html. Läst 3 mars 2017. 
  26. ^ Qui sont les soutiens d’Emmanuel Macron ?”. Le Monde. 28 februari 2017. http://www.lemonde.fr/election-presidentielle-2017/article/2017/02/28/les-soutiens-d-emmanuel-macron_5087064_4854003.html. Läst 3 mars 2017. 
  27. ^ Macron polls to win both French presidential rounds against Le Pen for first time” (på en-GB). The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/03/09/macron-polls-win-french-presidential-rounds-against-le-pen-first/. Läst 10 mars 2017. 
  28. ^ "Pen faces Macron in final round of French presidential election". CNN. Läst 24 april 2017.
  29. ^ Média, Prisma. ”VIDEO – Les images inédites du mariage d’Em­ma­nuel Macron et Brigitte Trogneux - Gala” (på fr). Gala.fr. http://www.gala.fr/l_actu/news_de_stars/video_-_les_images_inedites_du_mariage_d_emmanuel_macron_et_brigitte_trogneux_379262. Läst 5 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Politiska ämbeten
Företrädare:
François Hollande
Frankrikes president
2017–
Nuvarande
Företrädare:
François Hollande
Furste av Andorra
2017–
Nuvarande