Emsfors
| Emsfors | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Mönsterås kommun, Oskarshamns kommun |
| Koordinater | 57°8′44″N 16°27′29″Ö / 57.14556°N 16.45806°Ö |
| Area | 71 hektar (2020)[1] |
| - Mönsterås kommun | 23 hektar (2020)[2] |
| - Oskarshamns kommun | 48 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 317 (2020)[3][1] |
| - Mönsterås kommun | 41 (2020)[2] |
| - Oskarshamns kommun | 276 (2020)[2] |
| Befolkningstäthet | 4,46 inv./hektar |
| - Mönsterås kommun | 1,78 inv./hektar |
| - Oskarshamns kommun | 5,75 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Påskallavik |
| Postnummer | 570 90 |
| Riktnummer | 0491 |
| Tätortskod | T2164[4] |
| Geonames | 2716271 |
  Emsfors läge i Kalmar län.
| |
| Wikimedia Commons: Emsfors | |
Emsfors är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Oskarshamns kommun i Kalmar län men även innefattande en del av Mönsterås kommun.
Delen i Oskarshamns kommun tillhör Döderhults socken och resterande del Mönsterås socken.
Historia
Emsfors bruk
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken.[5] Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk[6] av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 175 år.[7] Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men 1873 installerades en fourdriniermaskin som kraftigt ökade kapacitetet och gjorde att man nu även kunde framställa omslagspapper, påspapper och tidningspapper.[8] På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907.[6] Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats.
Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn[9][10], som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilokaler AB och Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten.[6][11]
Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades.[6][12][13]
Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik.[14] Banan öppnades 1920.[15]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Emsfors 1960–2015[16] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 499 | |||
| 1965 | 450 | |||
| 1970 | 355 | |||
| 1975 | 296 | |||
| 1980 | 300 | |||
| 1990 | 367 | 61 | ||
| 1995 | 355 | 62 | ||
| 2000 | 360 | 62 | ||
| 2005 | 353 | 62 | ||
| 2010 | 332 | 61 | ||
| 2015 | 317 | 70 | ||
Referenser
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ ”Skruvshults pappersbruk - troligen det äldsta i Kalmar län”. Mönsteråsbloggen. http://monsterasbloggen.blogspot.com/2010/04/skruvshults-pappersbruk.html. Läst 2 januari 2013.
- ^ [a b c d] Elert, Mark och Höglund, Lars Olof (April 2011). ”Huvudstudie för Nötöfjärden Oskarshamns kommun” (PDF). Kemakta Konsult AB. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/ebh/Rapport%20N%C3%B6t%C3%B6fj%C3%A4rden%20slutver%20Adobe.pdf. Läst 2 januari 2013.
- ^ Ett stycke mark mot havet- Ur Påskallavikstraktens historia (red. Annika Stigsdotter & Ulla Gustafsson) s. 29
- ^ Ett stycke mark mot havet- Ur Påskallavikstraktens historia (red. Annika Stigsdotter & Ulla Gustafsson) s. 36
- ^ ”Emsfors”. Svensk uppslagsbok. 1955. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150819135650/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_08/0591_0592-0046.jpg. Läst 3 januari 2013.
- ^ Pravitz, Gunnar. ”Örn, Gustaf Oskar”. Vem är vem inom handel och industri? 1944-45. http://runeberg.org/vemindu/0584.html. Läst 3 januari 2013.
- ^ ”Riksdagens protokoll 1984/85:93”. 1 mars 1985. sid. 73. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll-1984859_G80993/?html=true. Läst 3 januari 2013.
- ^ Byman, Torbjörn (2 oktober 2009). ”Maskinerna tystnade”. Nyheterna.net. http://www.nyheterna.net/NYHETER/Oskarshamn/maskinerna_tystnade. Läst 3 januari 2013.[död länk]
- ^ Lindén, Liselotte (5 oktober 2007). ”Brukssamhälle med tryck”. Barometern. http://www.barometern.se/nyheter/artikelserier/brukssamhalle-med-tryck%2849113%29.gm. Läst 3 januari 2013.
- ^ ”Påskallavik, officiellt”. Svensk uppslagsbok. 1955. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_23/0613_0614-0057.jpg. Läst 3 januari 2013.[död länk]
- ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1920”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1900.htm#%C3%A5r1920. Läst 3 januari 2013.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
| ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
