Endoplasmatiska nätverket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olika organeller i den eukaryota cellen.

Endoplasmatiska nätverket, endoplasmanätet, eller endoplasmatiskt retikel (ER, av endoplasmatisk, ’i cytoplasman’, och latinets retikulum, ’litet nät’), är en organell som kan uppta upp till 10% av eukaryota celler.[1] Det endoplasmatiska retiklet bildar i en cell ett vätskefyllt hålrum, som är separerat från cytosolen (vätskan innuti cellen). Runt cellkärnan finns mycket endoplasmatiskt retikel.[2]

Man delar in endoplasmanätet i tre undergrupper kallade kornigt endoplasmatiskt retikel[3] (förkortat RER, av engelskans rough ER), slätt endoplasmatiskt retikel[4] (förkortat SER, av engelskans smooth ER) och sarkoplasmatiskt retikel.[2]

Kornigt endoplasmatiskt retikel[redigera | redigera wikitext]

Kornigt (även kallat strävt[5] eller granulärt[6]) ER karakteriseras av att det har ribosomer knutna till membranytan vilka bildar proteiner som först transporteras in i det ERs hålrum där proteinerna binds till transportvesikler som sedan transporteras till golgiapparaten.[2]

Slätt endoplasmatiskt retikel[redigera | redigera wikitext]

Slätt (eller glatt[7]) ER har till skillnad från kornigt ER inga ribosomer knutna till sig. Här tillverkas i stället lipider (fetter) och fosfolipider, som bland annat används i bildandet av cellmembran. I det glatta endoplasmatiska retiklet ombildas kolesterol till steroidhormoner, och detta retikel utgör även ett lager av kalciumjoner, som fungerar som ett signalämne i cellerna. Det finns mycket glatt ER i leverceller, där det glatta endoplasmatiska retiklet är särskilt viktigt, då det i detta finns enzymer som ombildar mindre vattenlösliga avfallsämnen, giftiga ämnen och läkemedel till mer vattenlösliga ämnen, så att dessa ämnen kan utsöndras genom njurarna eller med gallan.[2]

Sarkoplasmatiskt retikel[redigera | redigera wikitext]

Sarkoplasmatiskt retikel är en form av glatt endoplasmatiskt retikel som finns i tvärstrimmiga muskelceller. Dessa innehåller en särskilt stor mängd kalciumjoner, som frisätter detta till cytosolen. Vid frisättning av kalciumjoner från det sarkoplastmatiska retiklet sker muskelkontraktionen.[2] Det sarkoplasmatiska retiklet är alltså nödvändigt för att muskelkontraktioner (muskelrörelser) ska kunna ske.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sadava. Life - the science of biology 10th 
  2. ^ [a b c d e] Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 48
  3. ^ ”solunetti: Det korniga endoplasmatiska retiklet (rER)”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/karkeapintainen_er/2/. Läst 24 januari 2016. 
  4. ^ ”solunetti: Slätt endoplasmatiskt retikel (sER)”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/sileapintainen_er/2/. Läst 24 januari 2016. 
  5. ^ Björndahl, Gunnar (2012). Spira Biologi 2. Liber AB. ISBN 978-91-47-08589-7 
  6. ^ http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=87516&d=31057&l=sv
  7. ^ ”solunetti: Det endoplasmatiska nätet”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/endoplasmakalvosto/2/. Läst 24 januari 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7