Eneby, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eneby
Dr Abrahams väg 1939
Dr Abrahams väg 1939
KommunStockholm
KommunområdeVästerort
StadsdelsområdeBromma
DistriktBromma distrikt
Antal invånare890 (2017)
PostortBromma
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Eneby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun, nära Spånga, Norra Ängby, Bromma Kyrka och Beckomberga. Den ingår i stadsdelsområdet Bromma.

Namn och historik[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Eneby fick sitt namn 1940 efter Eneby gård. Inom stadsdelen Eneby har namnkategorien "bär och frukter" främst använts. Några namn tillhör kategorin "kyrkan och dess tjänare", som man också har använt i stadsdelen Bromma Kyrka. Enebyvägen och Doktor Abrahams väg fick sina namn 1924, Bällstavägen 1932, Komministervägen och Kyrkoherdevägen 1933, Bergamottvägen och Spångavägen 1938. De vägar, som fick sina namn 1939 var: Enebyskogen, Hallonvägen, Hjortronvägen, Jordgubbsvägen, Klarbärsvägen, Krusbärsvägen, Mullbärsvägen, Plommonvägen, Päronvägen och Vinbärsvägen.[1]

Ägaren till Eneby gård började år 1904 att stycka av mark till villatomter öster om Bällstavägen inom ett område som han kallade Bromma villastad. Det rörde sig om ett 60-tal tomter. Försäljningen pågick i tio år, men var inte särskilt omfattande. Några av kvarteren, som låg söder om Bällstavägen, ingår nu i stadsdelen Bromma Kyrka. Eneby delades alltså i två hälfter. År 1938 köptes återstoden av fastigheten och bebyggdes med småstugor. Platsen för gården var nuvarande villabebyggelse väster om Bällstavägen, ungefär i vinkeln mellan Bällstavägen och Spångavägen mitt emot Ica-affären.[2][1]

Eneby gård, som var från 1700-talet, revs så sent som 1968 och på platsen blev resultatet sex villatomter istället.[2]

Eneby gård[redigera | redigera wikitext]

Namnet Eneby, som kommer från forntida ene i ordet enbackar eller enbuskage. Eneby finns nämnt i ett fastebrev redan 1347, där också byns första kända bonde, Ingemar, omtalas.[3] I 1539 års jordebok omtalas tre lantbönder, men på 1600-talet fanns här bara en gård. Eneby blev säteri på 1690-talet såsom rotehållare för den båtsman, som hade sitt torp vid Kortenslund. Rusthåll, som kunde vara större gårdar i socknen, underhöll dessa torp. Särskilt i samband med det yngre indelningsverket infördes enligt beslut år 1682, ökade antalet torp under 1700-talet. Kompanichefer företog regelbundna inspektioner av soldattorp. Soldaterna skulle ha vissa kontraktsenliga naturaförmåner, såsom spannmål, ved och stängselvirke. År 1742 fick bönder rätt att äga torp. I hörnet av Bällstavägen och Spångavägen låg en mangårdsbyggnad med två flyglar, som byggdes i slutet av 1700-talet. Sundbyberg köpte 1907 en del av Eneby för att anlägga en sopstation. I köpet ingick gårdens två flyglar, stall, ladugård, loge och vagnsbod. Mangårdsbyggnaden såldes i februari 1912. Protester uppstod mot köpet av området. Invånarna motsatte sig att området skulle användas för en sopstation, en pudrettfabrik för att tillverka latrin blandat med torv som gödningsmedel och en svingård. Sundbyberg ägde även den gamla gården. Jordbruket sköttes av en förvaltare. Soptippen låg på ett område som idag begränsas av Krusbärsvägen, Mullbärsvägen och Vinbärsvägen. Soporna "kördes i början enbart med hästskjuts och man hade mellan 6 och 8 hästar på Eneby".[4]

1904 började den dåvarande ägaren av Eneby gård att avsöndra tomter inom ett område som han kallade Bromma villastad. Försäljningen pågick i tio år, men var inte särskilt omfattande. Några kvarter låg söder om Bällstavägen och ingår nu i stadsdelen Bromma Kyrka. Återstoden av fastigheten köptes av staden 1938 och bebyggdes med småstugor. Gården revs 1968, eftersom stadens myndigheter ansåg att den var för dyr att restaurera.[3]

Under åren 1907-1938 ägde Sundbyberg Eneby gård. Sundbybergs köping, som existerade åren 1888-1926, tillhörde Bromma församling fram till 1 maj 1909 då Sundbybergs församling utbröts. Köpingen hade bildats den 1 januari 1888 genom en utbrytning av området nordväst om Bällstaviken och Bällstaån ur Bromma landskommun. Köpingen ombildades 1927 till Sundbybergs stad. Vid Eneby gård drev Sundbyberg drev ett lantbruk med sex hästar och ett tiotal kor samt stor grisuppfödning. Lantbruket avvecklades 1939, då småstuguområdet började byggas. Under dessa år hade Sundbyberg sin sopstation i Plommonvägens förlängning.

Eneby gamla gravfält[redigera | redigera wikitext]

Genom sin närhet till Bromma kyrka kan man anta att Eneby har varit en del av den forntida Bromma by, vars läge och utsträckning idag är okänt.

Eneby gamla gravfält ligger i en vacker parkmark. Brommas enda bautasten finns på en av högarna. Stenen är ända från folkvandringstiden, som är en historisk epok under järnåldern. De gravar som undersökts, visar att bebyggelse funnits redan år 400 e.Kr.

  • Gravfält från äldre järnåldern (550 f.Kr.-375 e.Kr.), RAÄ 47, som kan vara från vikingatid (700-1050 e.Kr). Gravfältet är delvis undersökt. Det finns 19 stensättningar i området varav de flesta är runda stenar, ett fåtal är rektangulär och kvadratiska. Gravfältet är beläget norr om Bällstavägen och väster om Doktor Abrahams väg.[5]
  • Gravfält från yngre järnålder, RAÄ 52, som kan vara från vikingatid med 14 anläggningar. På gravfältet finns en skålgrop. Gravfältet är delvis undersökt. Det är beläget i hörnet av Enebyvägen och Doktor Abrahams väg.[5]
  • Gravfält från järnåldern, RAÄ 53, med en hög och två runda stensättningar, beläget nordöst om Mullbärsvägen.[5]
  • Två stensättningar, RAÄ 54, varav en röseliknande rund stensättning är belägna på ett krön av moränbunden bergrygg norr om Hjortronvägen och öster om Spångavägen.

Stockholms stadsmuseums skyltning[redigera | redigera wikitext]

År 2010 har Stockholms stadsmuseum i samarbete med Bromma hembygdsförening satt upp en informationsskylt om gravfältet i Eneby. Så här lyder texten på skylten som finns uppsatt vid fornlämningen:[6][7]

Här har människor bott sedan yngre järnåldern (550 - 1050 e. Kr.). Gravfältet framför dig (RAÄ 52) omfattar 14 gravar. Det är fyra så kallade högar som är 6 - 15 meter i diameter och upp till 1,5 meter höga. Dessutom finns tio runda stensättningar som syns som mindre, låga förhöjningar i naturen. Den största högen har i mitten en 1,7 meter hög ”bautasten”, Brommas högsta, som visar att en man blivit begravd där. En rund sten, ett gravklot, hade markerat en kvinnas grav.

Om du fortsätter ett hundratal meter in i skogsdungen, bort mot Bällstavägen, kommer du till gravfält RAÄ 47 som är från samma tid men som möjligen även innehåller gravar från äldre järnåldern. Där finns nitton stensättningar. De flesta är runda, men tre har en rektangulär och två en kvadratisk form. Längst bort, nära Doktor Abrahams väg, finns ytterligare en rest sten, betydligt mindre än den förra, men med en fin form.

Gångvägen som leder tvärs över det här gravfältet är en rest av en gammal väg. Den gick från Bällstavägen till Spånga Kyrka och Hässelby via Beckomberga gård. Strax bakom dig, på höjden vid andra sidan Enebyvägen, kan du se tre gravar (RAÄ 53), en hög och två runda stensättningar.

Det vanligaste sättet att begrava de döda vid denna tid var att man brände dem och sedan lade de brända benen i ett lerkärl. Över lerkärlet och eventuella gravgåvor lades sten och jord som formades till en rundad kulle, en så kallad stensättning. Den fick ibland också en kantkedja, en yttre kant av stenar.

I slutet på 1930-talet, när det här området bebyggdes med nuvarande hus, undersöktes fem av gravarna, nr 15, 20, 22, 26 och 35. Fyra av dem återställdes därefter. I två av gravarna hittade man rester av brända ben och skärvor från lerkärl. I graven nr 20 fanns också några nitar av järn och en spännbuckla, ett ovalt spänne som höll ihop klädedräkten.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2017 hade stadsdelen cirka 900 invånare, varav cirka 10,0 procent med utländsk bakgrund.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Edvard Bolin, Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma Hembygdsförening 1979, sidan 14.
  • Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010. ISBN 91-85671-70-3.
  • Nils Ringstedt, Bromma före historien, Bromma Hembygdsförening, 2008, sidan 174. ISBN 978-91-85671-24-3.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Stockholms gatunamn, 1992.
  2. ^ [a b] Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 5, 2015, sidorna 36-40. ISBN 978-91-86939-61-8.
  3. ^ [a b] Stockholms gatunamn, 1992.
  4. ^ Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, 2015, sid. 38. ISBN 978-91-86939-61-8.
  5. ^ [a b c] ”Gravfält i Eneby - Stockholmskällan”. www.stockholmskallan.se. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=26996. Läst 15 november 2016. 
  6. ^ Texten om Gravfält i Eneby.
  7. ^ Skylten om Gravfält i Eneby.
  8. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]