Energi i Sverige

Från Wikipedia
 Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-08)
Motivering: Mycket har skett sedan 2017 som till del motsäger det som nu står
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Sveriges energikonsumtion 1800 - 2019.

Energi i Sverige avser att översiktligt sammanfatta alla aspekter på energikällor såsom tillgång på energiråvaror, deras omsättning, utvinning, användning och restproduktshantering liksom frågor kring energiomställning och energiomvandling i landet.

Sverige är en stor konsument av energi, användningen uppgick 2017 till 55 MWh per person och år. Den höga användningen beror delvis på det kalla klimatet och delvis på den högt utvecklade och energikrävande industrin. Samtidigt släpper Sverige ut 5,1 ton koldioxid per år och person (2017), vilket är lägre än genomsnittet för industriländerna. Detta förklaras av elproduktionens sammansättning, där år 2020 vattenkraft stod för 45%, kärnkraft 30 %, vindenergi 17% och kraftvärme i huvudsak baserad på biobränslen 8% [1]. En minskad användning av råolja och petroleumprodukter och en ökning av användning av biobränslen som energikällor har präglat svensk slutlig energiförbrukning under hela 2000-talet. El dominerar som energikälla i den slutliga energiförbrukningen men konsumtionsnivån har varit förhållandevis konstant under 2000-talet. Under 2021 minskade slutlig energianvändning i Sverige med drygt 1 procent jämfört med föregående år[2]

Under sin historia, delvis tack vare förekomsten av rikliga resurser av vattenkraft och också genom sin industri (särskilt ASEA senare ABB) var Sverige bland pionjärerna inom elområdet. Härnösand var en av de första städerna i Europa att ha elektrisk gatubelysning, den första 380

Sveriges elproduktion från 1913

kV högspänningsledning installerades i Sverige, som högspänningskabel för likström. Landet var också bland de första att elektrifiera sina järnvägar. Idag fortsätter denna trend med utveckling av så kallade ekobyar, och större bostadsområden med miljöanpassning som till exempel Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Energi i Sverige[3]
År Befolkning
(miljoner) 		Primär energiförsörjning[a]
(TWh) 		Energiproduktion
(TWh) 		Nettoimport av energi
(TWh) 		Elektricitetsförbrukning[b]
(TWh) 		CO2-utsläpp[c]
(Mt)
2004 8.99 627 408 236 138.7 52.2
2007 9.15 586 391 221 139.4 46.2
2008 9.26 577 387 229 137.1 45.9
2009 9.30 528 353 207 131.5 41.7
2010 9.38 596 390 229 140.1 47.6
2012 9.45 570 378 219 132.6 44.9
2012R[d] 9.52 583 421 179 136.0 40.4
2013 9.60 573 408 193 133.2 37.5
2015 9.80 529 395 170 133.2 37.1
2017 10.1 572 419 165 136.7 37.6
2019 10.3 - - - 138.3[6] -
Förändring 2004-17 12.3% -8.8% 2.7% -30.1% -1.4% -28%
Energidata omvandlat från Mtoe med omvandlingsfaktor 1 Mtoe = 11.63 TWh.
  1. ^ Primär energiförsörjning är nationell produktion + nettoimport + försörjning för internationell luftfart och sjöfart + lagerförändringar.[4] Inkluderat energiförluster, till exempel 2/3 för kärnkraft.[5]
  2. ^ Bruttoproduktion + import - export - förluster.
  3. ^ Uteslutet utsläpp från icke-energi.
  4. ^ CO2 beräkningskriterier förändrat, uppdaterade siffror.

Tillgångar[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag har rangordnat primärenergikällor utifrån energikvalitet[7]:

  1. El från vatten, vind, sol, kärnkraft etc.
  2. Fossila bränslen
  3. Biobränslen
  4. Solvärme/geotermisk värme

Inhemska[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Sveriges främsta inhemska tillgång är de hydrologiska förhållandena, vattendrag, som medger vattenkraften. Tack vare skandinaviska fjällkedjan och den fuktighet som Golfströmmen för med sig genomkorsas Sverige av många floder, däribland flera som vid sina mynningar har en genomsnittlig vattenföring större än 200 m3/s, särskilt i norra landet. Vattenkraftens energiresurser definieras dock av vattenmagasinens storlek och närmaste fallhöjd och magasinens fyllnadsgrad är beroende av nederbörden. Medelvattenföring ger en uppfattning om möjliga effektuttag på den platsen och är för några av de större vid mynningen: i Göta älv (570 m³ /s), Ångermanälven (500 m³ /s), Luleälven (506 m³ /s), Indalsälven (450 m³ /s), Umeälven (440 m³ /s), Torneälven (390 m³ /s), Dalälven (353 m³ /s), Kalixälven (290 m³ /s) och Ljusnan (227 m³ /s).[8]

Skog och energigrödor[redigera | redigera wikitext]

Den svenska skogen täcker nästan 28 miljoner hektar, vilket motsvarar 54 % av landytan och 19 % av skogarna i Europeiska unionen.[9] Sverige är världens näst största exportör av papper, massa och trä, efter Kanada.[10] Skogsindustrin skapar olika ”avfall”, såsom svartlut, sågspån och skogsrester som kan bli träpellets, vars förbränning kan utnyttjas för energiändamål.

Energiskog är skog som odlas för ändamålet att bli ett biobränsle.

Torv[redigera | redigera wikitext]

Myrmarker alstrar torv, som kan ge bränntorv vid torvtäkt.[11]

Vind[redigera | redigera wikitext]

Historiskt har väderkvarnar utnyttjat vindarna för att mala spannmål, särskilt där rinnande vatten saknades. Sveriges vindresurser inventerades i slutet av 1970-talet[12] Energimyndigheten har i maj 2008 pekat ut 423 områden i Sverige som riksintressen för att placera vindkraftverk. Av den totala föreslagna ytan utgör 5817 km² land, 1908 km² vatten och 1948 km² till havs inom Sveriges ekonomiska zon.[13] Intresseområdena utgör runt 2 procent av Sveriges yta. Områdena uppskattas kunna ge 20 TWh el per år från landplacerade verk, vilket nästan motsvarar Sveriges behov av hushållsel.[14]

Importerade[redigera | redigera wikitext]

Kärnbränsle[redigera | redigera wikitext]

Stängd anrikningsanläggning för Ranstad Urangruva 2009

Uran: Från 1950 har prospektering bedrivits i Sverige efter uranfyndigheter.[15] Ett flertal hittades och inhemsk uranbrytning från alunskiffer förekom i Ranstad som en del i Den svenska linjen. Mellan 1965 och 1969 utvanns 213 ton uran.[16] Men på grund av den låga uranhalten och hög kostnad för utvinningen har aktiviteten avbrutits och undersökningarna lades ned år 1985.[15] Nyligen har dock utforskning återupptagits, driven av stigande priset på uran och förbättrade drifttekniker. Sverige står för 27 % av urantillgångarna i Europa.[17] Uranbehovet tillgodoses numera genom import, främst från Australien, Namibia, Kanada och Ryssland och uppgår till ca 2.000 ton per år.[källa behövs] Ryssland står för ca 40% av importen.[18] Riksdagen beslöt 2018 att förbjuda uranbrytning i Sverige.[19]

Fossila bränslen[redigera | redigera wikitext]

Inhemska förekomster är små, men utvinning ur oljeskiffer och stenkol har förekommit i kristid. Stenkol: Under 1980-talet spåddes renade kolbränslen en ny framtid och en ökning av importerat kol kunde noteras. En hotande global uppvärmning har dock vänt trenden.[20]

Petroleum:

Naturgas:

Tillförsel[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Energiproduktion.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Elektricitet i Sverige.

Elproduktionen härrör från: vattenkraft 40%, kärnkraft 39 %, vindenergi 11% och kraftvärme i huvudsak baserad på biobränslen 9% (2017) [1]. Denna mix gör att Sverige släpper ut 5,1 ton koldioxid per år och person (2017), vilket är lägre än genomsnittet för industriländerna.

Sveriges elproduktion från 1913.

Vattenkraft[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraft i Sverige.

Kärnkraft[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kärnkraft i Sverige.
Produktionen från de svenska kommersiella reaktorerna 1964-2009

Kärnkraft stod 2017 för 39 % av svensk elförsörjning, totalt kring ca 63 TWh [21]. Det finns idag sex kärnreaktorer i drift, vilket gör Sverige till ett av kärnkraftstätaste länderna i världen [22]. Reaktorerna är numera fördelade på endast tre kustlägen: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005. Oskarshamn2, O2 togs ur drift 2015 och O1 2017. Ringhals 2, R2, togs ur drift 2019 och R1 2020.

Vindkraft[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vindkraft i Sverige.

Utbyggnaden av vindkraften i Sverige fortsätter i snabb takt. Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften kommer att leverera 44 TWh under år 2023 .[23] Energimyndigheten bedömde 2016 att potentialen för de vindkraftprojekt som redan planeras i Sverige är 100 TWh/år [24]. Räknat i MW ligger dock Sverige långt efter de länder som bygger mest vindkraft i Europa till exempel och Tyskland (61 357 MW) och Spanien (25 808 MW).[25]

I Sverige fanns i december 2019 4 099 vindkraftverk med en total installerad effekt på 8 984 MW. De producerade under 2019 19,5 TWh el.[23] Prognos 2020 - 2023 [23]
1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Effekt (MW) 8 67 241 522 585 822 1 090 1 476 2 018 2 765 3 607 4 194 5 088 5 818 6 434 6 611 7 395 8 984 10 883 13 040 14 407 15 672
El (GWh) 6 106 447 935 983 1 426 1 426 2 490 3 487 6 108 7 164 9 842 11 234 16 323 15 479 17 609 16 400 19 500 26 664 33 095 39 474 43 945
Diagram
Information
 Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Energianvändning[redigera | redigera wikitext]

Se även Energianvändning i Sverige

Sverige ägnar sig likt flertalet industriländer åt många energikrävande aktiviteter, vilka främst omsätter stora mängder el, privat och kommersiellt. Ett exempel är skogs- och pappersindustrin, båda energiintensiva industrier, vilka dock till stor del är självförsörjande. Den höga konsumtionen beror dels på det kalla klimatet dels på annan högt utvecklad och energikrävande industri. Byggnadsuppvärmning och transporter kräver därtill även andra energiråvaror. Energianvändningen uppgick 2017 till 55 MWh per person och år.

Sveriges riksdag beslutade i juni 2006 att energianvändningen i bostäder ska minskas med en femtedel per ytenhet till år 2020. Till år 2050 skall energianvändningen ha halverats. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändning inom bebyggelsen vara brutet. Stöd kan ges för övergång till fjärrvärme, biobränsleeldade värmesystem, värmepumpar eller soluppvärmning. Större bensinstationer måste från 2006-04-01 föra förnybara drivmedel. Lagen stimulerar försäljning av etanol. Under åren 2006 och 2007 gavs stöd även till andra alternativa drivmedel. Energieffektiviseringen inom samhället ska uppgå till minst 20 %.[26]


Sveriges totala energianvändning 1990, 2001–2006 och 2017 (TWh)[27]
År Industri Transporter
inrikes 		Bostäder Transporter
utrikes 		Totalt
1990 140 83 150 31 576
2001 152 89 155 42 625
2002 154 93 153 40 622
2003 157 94 154 43 626
2004 157 97 151 48 648
2005 154 99 149 48 639
2006 157 101 145 45 625
2017 143 88 146 38 565
Transporter utrikes: sjöfart och annat, Bostäder och service

Masugnarna i Oxelösund och Luleå använder importerad stenkol. Ett utvecklingsarbete pågår för att ersätta stenkolen med vätgas [28]. Petroleumprodukter används framför allt till bränslen som bensin och dieselolja för transporter. Kraftindustrin har nästan fasat ut dessa råvaror. Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn ökar snabbt och uppgick till 19 TWh 2017 vilket var 22 % av transportsektorns energianvändning [1].

Hetvattencentraler och kraftvärmeverk baserade på biobränslen förser tätorter med fjärrvärme, medan annan vattenburen värme från värmepumpar och bergvärme plus direktverkande elvärme och enskilda biobränslepannor dominerar lokaluppvärmningen i glesbygden.

Elmarknadens aktörer påverkas alltmer av olika styrmedel för att motverka global uppvärmning. Producenterna styrs av utsläppsrätter för koldioxid och av elcertifikat och konsumenterna av energimärkning för att skapa medvetenhet om energieffektivisering.

Miljöfrågor och restprodukthantering[redigera | redigera wikitext]

Alla led i energins väg från utvinning av råvaran, bearbetning, förädling, användning och restprodukthantering leder till någon form av påverkan i miljön. För att undvika miljöförstöring från sådan miljöfarlig verksamhet måste därför lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraftens miljöpåverkan.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Denna artikels ingress är delvis baserad på material från Énergie en Suède (2011-03-23)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Ökning av förnybar elproduktion under 2020, Energimyndigheten”. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/okning-av-fornybar-elproduktion-under-2020/. Läst 7 juli 2021. 
  2. ^ ”Årlig energibalans - Total slutlig energianvändning”. Sveriges officiella statistik. Energimyndigheten. https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiNjk1YzgwOWQtMTNiZS00ZjE2LTkyZGUtMjhmM2M3OWEyNzdiIiwidCI6IjVjMTk0OGIzLWE5ODYtNDg1MC04M2YyLTQ2NTk2NWMzNmNhMSIsImMiOjh9&pageName=ReportSection. Läst 28 december 2022. 
  3. ^ IEA Key World Energy Statistics Statistics 2019 Arkiverad 31 december 2019 hämtat från the Wayback Machine., 2017,2015 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., 2014 (2012R as in November 2015 Arkiverad 21 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. + 2012 as in March 2014 is comparable to previous years statistical calculation criteria, 2013 Arkiverad 2 september 2014 hämtat från the Wayback Machine., 2012 Arkiverad 9 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine., 2011 Arkiverad 27 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., 2010 Arkiverad 13 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., 2009 Arkiverad 7 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 7 October 2013, 2006 Arkiverad 12 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 12 October 2009 IEA October, crude oil p.11, coal p. 13 gas p. 15
  4. ^ ”Balances definitions: Total primary energy supply”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180811114617/http://www.iea.org/statistics/resources/balancedefinitions/#tpes. Läst 12 februari 2021. 
  5. ^ Energy in Sweden 2010 Arkiverad 16 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 16 October 2013. Facts and figures. The Swedish Energy Agency. Table 8 Losses in nuclear power stations Table 9 Nuclear power brutto.
  6. ^ ”2019 rekordår för svensk elproduktion”. Energimyndighet. 10 februari 2020. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/2019-rekordar-for-svensk-elproduktion/. Läst 12 februari 2021. 
  7. ^ Rapport från riksdagen - 2007/08:RFR14 Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan
  8. ^ Normal medelvattenföring, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
  9. ^ Forêts et développement durable en Suède, Association franco-suédoise pour la recherche (2007). Läst 24 oktober 2011.
  10. ^ The swedish forest industries facts and figures Arkiverad 11 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Swedish forest industries federation (2009). Läst 24 oktober 2011.
  11. ^ "Torv i Sverige", Planeringsrapport NE 1977:1, Nämnden för energiproduktionsforskning, Liber Tryck (1977). ISBN 91-38-03578-2
  12. ^ Resultatrapport NE 1980:18; Vindenergi- Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar, Nämnden för energiproduktionsforskning (December 1980). ISBN 91-38-06085-X
  13. ^ ”Områden av riksintresse för vindbruk. Sammanställning maj 2008, publicerad av Länsstyrelsen i Dalarna. PDF-fil, 2.4 Mbye.”. Arkiverad från originalet den 18 december 2021. https://web.archive.org/web/20211218142105/http://www3.dalarna.se/upload/Webhotell/Vindkraft/riksvindkraft.pdf. Läst 17 november 2011. 
  14. ^ Energimyndigheten i Sverige.
  15. ^ [a b] Agence de l'OCDE pour l'énergie nucléaire; Uranium 2001 Ressources, production et demande, OECD (1 september 2002) Sid. 334-335. ISBN 9264298231.
  16. ^ Ranstadsverket, Nationalencyklopedin. Läst 11 november 2011.
  17. ^ Svenska uranfyndigheter, SGU. Läst 11 november 2011.
  18. ^ ”Svensk uranimport, motion till riksdagen, Dan Ericsson”. Sveriges Riksdag. https://data.riksdagen.se/dokument/GI02N422. Läst 11 juli 2022. 
  19. ^ ”Riksdagens protokoll 2017/18:112, Onsdagen den 16 maj 2018”. https://data.riksdagen.se/fil/D39EA827-B854-4E70-B641-95B729E5A018. Läst 12 augusti 2019. 
  20. ^ "Kol i Sverige-Huvudrapport", Planeringsrapport NE 1977:23, Nämnden för energiproduktionsforskning, LiberTryck (1977). ISBN 91-38-03712-2
  21. ^ E.ON. - Om energi - Kärnkraft Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ ”Reaktorer i världen”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114011707/http://www.world-nuclear.org/info/reactors.html. Läst 17 november 2011. 
  23. ^ [a b c] ”Statistics and forecast Q4 2019”. Svensk Vindenergi. Arkiverad från originalet den 2 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200302111152/https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2020/02/Statistics-and-forecast-Svensk-Vindenergi-feb-2020-FINAL.pdf. Läst 16 mars 2020. 
  24. ^ ”Produktionskostnaderna för vindkraft i Sverige”. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5592. Läst 11 februari 2019. 
  25. ^ [https://windeurope.org/about-wind/statistics/european/wind-energy-in-europe-in-2019/ ”Wind energy in Europe in 2019 Trends and statistics”]. WindEurope. https://windeurope.org/about-wind/statistics/european/wind-energy-in-europe-in-2019/. Läst 16 mars 2020. 
  26. ^ Energiläget, 2006 ET2006_43.pdf
  27. ^ Energiläget i siffror 2007 Energy in Sweden Facts and figures T8, Energimyndigheten 2007
  28. ^ ”HYBRIT, Fossil free steel”. https://www.hybritdevelopment.com. Läst 12 augusti 2019. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Energi_i_Sverige&oldid=53785953”