Stora Skuggan
Stora Skuggan är ett historiskt område i Kungliga nationalstadsparken[1] på Norra Djurgården i Stockholm. Här finns några kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bland annat Engelska villan och Åttkanten som båda är byggnadsminnen sedan 1935.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Stora Skuggan är ursprungligen namnet på gården norr om Laduviken, men avser nu även friluftsområdet mellan värdshuset Stora Skuggans wärdshus och Stora Skuggans 4H-gård. Här finns också ett koloniområde (Koloniföreningen Söderbrunn) och Kungliga Djurgårdens Förvaltning med kansli. Det finns ytterligare en krog på Stora Skuggan, Lilla Nyckelvikskrogen från 1740-talet. Den stod ursprungligen i Nacka men fraktades till Stora skuggan i slutet av 1950-talet.
Nära den gamla krogen, norr om Laduviken, ligger Engelska villan som man förmodar ritades av Louis Jean Desprez på uppdrag av Abraham Niclas Edelcrantz, en av Gustav III:s närstående medarbetare vid hovet och en av initiativtagarna till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. På en liten kulle återfinns Stora skuggans mest i ögon fallande byggnad, den så kallade Åttkanten, ursprungligen en orangeribyggnad i vilken Edelcrantz lär ha inredd ett växthus för palmer. Namnet "Stora Skuggan" eller "Skuggan" gavs av Edelcrantz som också skötte Gustav III:s handkassa och var hans sekreterare. Edelcrantz sade till sina medarbetare beträffande de konungsliga räkningar som inte bedömdes vara någon brådska med att betala, att dessa "lägger vi i skuggan". Edelcrantz nyttjade Stora Skuggan till sin död 1821.
Omgivningen[redigera | redigera wikitext]
I parken står en obelisk i kolmårdsmarmor, det så kallade Edelcrantzmonumentet, som restes av Paul Edvard Filéen, Edelcrantz efterföljare. Inskriptionen lyder: ”Abrah. Nicl. Edelcrantz Gaf Åt Dessa marker Odlingen Byggnader Namnet”. På antra sidan står: ”Paul Edv. Filéen Skänkte Skugga Åt Tillgifne Fosterbarn 1829”.
Inom området fanns en gång Stora Skuggans skjutbanor för Stockholms Stads frivilliga skarpskytteförening. Där och på närbelägna Kaknäs skjutbanor tävlade man i skytte vid Olympiaden 1912. Från den tiden är en gråstensmur bevarad, som är den tidigare 600-metersvallen för skyttebanan vid Stora Skuggan. År 1978 lades dock verksamheten ner, men dåvarande K1 nyttjade skjutbanorna ett antal år in på 1980-talet.
Söder och öster om Laduviken finns rester av Norra Djurgårdens stridsvagnsspärr i form av så kallade betongpianon bevarade. Spärren var en del av Stockholms inre H-linje (huvudförsvarslinje) på Norra Djurgården och anlades under slutet av andra världskriget. Linjen gick från Brunnsviken i väst till Husarviken i öst, en sträcka på knappt tre kilometer.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Engelska villan -
Åttkanten -
Stora Skuggan hus nr 65 -
-
Vinkelladan -
-
-
Norra Djurgårdens stridsvagnsspärr vid Stora Skuggan
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
Trycka källor[redigera | redigera wikitext]
- Björn Hasselblad; Monica Eriksson (1982). Djurgårdsvandringar: villor och andra sevärdheter på Södra och Norra Djurgården: en introduktion till Kungl. Djurgården. Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. Libris 7791397. ISBN 91-970418-0-7, s. 105-106
- Jan Mårtenson (2007). Kungliga Djurgården. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 9789146216018, s. 20-24
- Norén, Karl-Gunnar (2007). Stockholms glömda bunkrar. Nielsen&Norén Förlag. ISBN 978-91-975634-6-8, s. 26 och 39
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stora Skuggan.
