Enköpings franciskankonvent

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klosterruinen

Enköpings franciskankonvent var ett franciskankloster i Enköping som upprättades på 1200-talet. Platsen där klostret låg i Enköpings klosterpark markeras idag av ett stort brunt kors och mönsterlagda stenar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Franciskanerklostret byggdes under 1200-talet, troligen kring 1250, men säkra uppgifter saknas. Uppdragsgivare påstås ha varit en Petrus Olai från Roskilde. I ett brev till klostret från 1275 skriver en Mäster Palnes och ber om att få bli begraven där, då hans fru redan ligger begravd i klostret. För detta lovar han en större pengasumma, en skuta och ett tält[källa behövs] som gåvor till klostret.

Under 1200-talet genomgick klostret sammanlagt fyra ombyggnader. Först byggdes en enskeppig kyrka, senare utvidgades kyrkan med bland annat kor och sidoskepp.

Klostret byggdes inne i staden för att underlätta för franciskanermunkarna, som utgjorde en tiggarorden, att bedriva sin verksamhet. Klostrets huvuduppgift var annars att lokalisera fattiga och sjuka som till exempel spetälska, och andra behövande. Eftersom det inte fanns några läkare på den tiden så var det munkarna som fick till uppgift att se till de sjuka. Munkarna såg till så att de sjuka höll sig på avstånd från den övriga befolkningen för att hindra smittspridning och för att dölja den sjukes belägenhet för resten av samhället. Klostrets funktion som hospital var en av huvudanledningarna till att det kom att finnas kvar under lång tid. Under perioder tog man hand om spetälska, en funktion som dock flyttades administrativt av kungen mellan Stockholm och Enköping beroende på var man ansåg att den behövdes bäst.

1530 skriver kungen ett sådant brev till klostret, där han beordrar att det skall skötas som hospital för fattiga spetälska. I brevet står också att munkarna inte är tvungna att stanna, men om de vill de fattigas bästa och tigga till deras behov så stannar de kvar. Hospitalet flyttades senare under 1530-talet tillbaka till Stockholm, och klostrets verksamhet kan ha upphört helt kring 1540, troligen beroende på reformationen.

Klosterbyggnaderna revs slutligen under 1600-talet, men delar av klostret användes då fortfarande för framställning av krut. 1930–1934 genomfördes utgrävningar under vilka klosteranläggningen återfanns i det som sedan döptes till klosterparken.[1] Ruinerna ligger idag skyddade under jordmassor. Bland fynden i schaktmassorne märks ett lavatorium i mässing från 1400-talet.[2]

Franciskaner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Franciskanorden

De som höll till i klostret var franciskaner, som kallades gråbröder på grund av sin gråa dräkt. Franciskanerorden som grundades 1223 var den första tiggarorden. Franciskanerordens regler kommer ifrån Franciskus av Assissi, och stadgade att munkarna skulle leva i fattigdom och inte fick ha några ägodelar. De skulle leva i bättring och i frid, och fick endast leva av det som de tillverkade med sina egna händer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klostren inom Uppsala ärkestift, Nils Sundquist, 1945.
  2. ^ Lavatoriet från Enköpings kloster, Nils Sundquist, 1940.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]