Enköpings kommun

	Enköpings kommun; Kommun
	Enköpings rådhus
Slogan	Sveriges närmaste stad
	; Enköpings kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Centralort	Enköping
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 324,18 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 178,3 kvadratkilometer
- därav vatten	145,88 kvadratkilometer
Folkmängd	47 764 (2022-09-30)
Bef.täthet	40,54 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°38′08″N 17°04′35″Ö / 59.635555555556°N 17.076388888889°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uppsala domkrets (2005-11-28–); Enköpings domsaga (–2005-11-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0282
Anställda	3 725 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0381
GeoNames	2716165
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.^[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.^[9]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunsammanslagningarna till Enköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862		dito 1952	dito 1971
-1862		1863-1942	1943-1951	1952-1970	1971-
härad	socken, stad	landskommun		"storkommun"	enhetskommun
–	Enköpings stad				Enköpings kn
	Vårfrukyrka sn	Vårfrukyrka ln
	Vårfrukyrka sn	Vårfrukyrka ln		Åsunda ln
Åsunda	Breds sn	Breds ln
	Näs sn	Näs ln (Enköpings-Näs 1886-)
	Sparrsätra sn	Sparrsätra ln
	Svinnegarns sn	Svinnegarns ln
	Teda sn	Teda ln
	Tillinge sn	Tillinge ln
Hagunda	Gryta sn	Gryta ln		Lagunda ln
Lagunda	Biskopskulla sn	Biskopskulla ln
	Fittja sn	Fittja ln
	Fröslunda sn	Fröslunda ln
	Giresta sn	Giresta ln
	Hjälsta sn	Hjälsta ln
	Holms sn	Holms ln
	Kulla sn	Kulla ln
	Långtora sn	Långtora ln
	Nysätra sn	Nysätra ln
Simtuna	Altuna sn	Altuna ln		Fjärdhundra ln
	Frösthults sn	Frösthults ln
	Simtuna sn	Simtuna ln
Torstuna	Härnevi sn	Härnevi ln
	Torstuna sn	Torstuna ln
	Österunda sn	Österunda ln
Trögd	Hacksta sn	Hacksta ln		Norra Trögds ln
	Husby-Sjutolfts sn	Husby-Sjutolfts ln
	Härkeberga sn	Härkeberga ln
	Litslena sn	Litslena ln
	Löts sn	Löts ln
	Villberga sn	Villberga ln
	Boglösa sn	Boglösa ln		Södra Trögds ln
	Lillkyrka sn	Lillkyrka ln
	Torsvi sn	Torsvi ln
	Veckholms sn	Veckholms ln
	Vallby sn	Vallby ln
	Kungs-Husby sn	Kungs-Husby ln
	Arnö sn - ön Arnö - öhalvan Ängsholmen - ön Oknö	Arnö ln
			Vallby ln
				Tosterö ln	Strängnäs kn
Selebo	Aspö sn	Aspö ln		Tosterö ln	Strängnäs kn

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1950–2020

År			Invånare
1950			27 899
1955			28 101
1960			27 849
1965			29 819
1970			31 875
1975			31 911
1980			32 720
1985			32 881
1990			34 862
1995			36 453
2000			36 606
2005			38 422
2010			39 759
2015			41 893
2020			46 240
Källa: SCB - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2020 enligt indelning 1 januari 2021 1950-1965 hämtad från "Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976" (SCB, 1977)

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Enköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter 2015^[11]
Tätort	Folkmängd
Enköping	&&&&&&&&&&022553.&&&&&022 553
Örsundsbro (2 st)	&&&&&&&&&&&01879.&&&&&01 879
Grillby	&&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Hummelsta	&&&&&&&&&&&&0994.&&&&&0994
Fjärdhundra	&&&&&&&&&&&&0907.&&&&&0907
Bredsand	&&&&&&&&&&&&0874.&&&&&0874
Lillkyrka	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
Haga	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Följande större vägar går genom kommunen:

Europaväg E18 mellan Oslo och Stockholm i öst-västlig rikting.
Riksväg 55 mellan Uppsala och Norrköping nordostlig-sydvästlig riktning.
Riksväg 70 ansluter till E18 strax norr om Enköping och går i nordvästlig riktning mot Mora.
Väg 254 ansluter till Riksväg 70 i Fjärdhundra och går i nordlig riktning mot Heby.
Väg 263 ansluter till väg 55 vid Skolsta och går i ostlig rikting mot Sigtuna.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Mälarbanan går igenom kommunen och en tågstation finns i Enköping. SJ trafikerar tågstationen på linjen Stockholm-Västerås-Göteborg.

Enköping har bussar till flertalet platser utanför kommunen, bl.a. Västerås, Uppsala, Bålsta, Heby och Strängnäs

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Anna Wiklund	2006	2014	Moderaterna
Helena Proos	2014	2018	Socialdemokraterna
Ingvar Smedlund	2018	2021	Moderaterna
Peter Book	2021		Moderaterna

Mandatfördelning i Enköpings kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

22

14

6

1

5

22

14

6

5

49

86,9

42

7

1973

1

21

16

4

1

6

21

16

4

6

49

89,4

39

10

1976

1

20

16

4

1

7

20

16

4

7

49

89,4

37

12

1979

1

21

14

4

1

8

21

14

4

8

49

88,0

33

16

1982

1

24

14

2

10

24

14

10

51

89,3

36

15

1985

1

23

12

5

10

23

12

5

10

51

87,7

34

17

1988

1

22

2

12

5

9

22

12

5

9

51

83,0

34

17

1991

1

20

1

2

11

4

2

10

20

11

4

10

51

83,9

33

18

1994

2

23

2

11

4

9

23

11

4

9

51

84,4

29

22

1998

3

18

2

12

2

3

11

3

18

12

3

11

51

79,40

29

22

2002

3

18

2

12

4

3

7

3

18

12

4

3

7

51

77,50

29

22

2006

2

18

2

1

11

2

13

18

11

13

51

79,41

29

22

2010

2

16

4

2

7

2

16

4

7

16

51

82,20

28

23

2014

2

16

2

5

8

5

2

11

16

5

8

5

11

51

84,04

30

21

2018

2

13

2

8

5

6

2

11

13

8

5

6

11

51

85,23

28

23

2022

3

13

2

9

6

4

1

3

10

3

13

9

6

4

3

10

51

80,79

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Politikens övergripande mål, Enköpings kommun, läs online, läst: 17 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Enköpings kommun.
Bilder & media
Enköpings kommuns webbplats

[f9cf1f3ea8416a92d90c1558602bc3a7564d21b8-1] Politikens övergripande mål, Enköpings kommun, läs online, läst: 17 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-2] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[16aa0d3d22b070a6edd3feee11e99c31cec7616c-4] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-5] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-6] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-7] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-11] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]