Enköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enköpings kommun
Kommun
Enköping vapen.svg
Fri vapensköld för Enköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Uppsala län
Landskap Uppland
Domsaga Uppsala domsaga
Läge 59°38′8″N 17°4′35″Ö / 59.63556°N 17.07639°Ö / 59.63556; 17.07639Koordinater: 59°38′8″N 17°4′35″Ö / 59.63556°N 17.07639°Ö / 59.63556; 17.07639
Centralort Enköping
Areal 1 323,82 km² (2015-01-01)[1]
82:a största (av 290)
 - land 1 178,35 km²
 - vatten 145,47 km²
Folkmängd 41 472 (2015-06-30)[2]
60:e största (av 290)
Befolkningstäthet 35,19 invånare/km²[2][1]
121:a högsta (av 290)
GeoNames 2716165
Kommunkod 0381
Tätortsgrad (%) 67,7 (2010)[3]
Enköping Municipality in Uppsala County.png
Webbplats: www.enkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.[4]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.[5]

Kommunsammanslagningarna från 1863[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.

Kommunsammanslagningarna till Enköpings kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
-1862 1863-1942 1943-1951 1952-1970 1971-
härad socken, stad landskommun "storkommun" enhetskommun
Enköpings stad Enköping vapen.svg   Enköpings kn
Enköping vapen.svg
  Vårfrukyrka sn Vårfrukyrka ln
  Åsunda ln
Åsunda Breds sn Breds ln
Näs sn Näs ln (Enköpings-Näs 1886-)
Sparrsätra sn Sparrsätra ln
Svinnegarns sn Svinnegarns ln
  Teda sn Teda ln
Tillinge sn Tillinge ln
Hagunda Gryta sn Gryta ln Lagunda ln
Lagunda Biskopskulla sn Biskopskulla ln
Fittja sn Fittja ln
Fröslunda sn Fröslunda ln
Giresta sn Giresta ln
Hjälsta sn Hjälsta ln
Holms sn Holms ln
Kulla sn Kulla ln
Långtora sn Långtora ln
Nysätra sn Nysätra ln
Simtuna Altuna sn Altuna ln Fjärdhundra ln
Frösthults sn Frösthults ln
Simtuna sn Simtuna ln
Torstuna Härnevi sn Härnevi ln
Torstuna sn Torstuna ln
Österunda sn Österunda ln
Trögd Hacksta sn Hacksta ln Norra Trögds ln
Husby-Sjutolfts sn Husby-Sjutolfts ln
Härkeberga sn Härkeberga ln
Litslena sn Litslena ln
Löts sn Löts ln
Villberga sn Villberga ln
Boglösa sn Boglösa ln Södra Trögds ln
Lillkyrka sn Lillkyrka ln
Torsvi sn Torsvi ln
Veckholms sn Veckholms ln
Vallby sn Vallby ln
Kungs-Husby sn Kungs-Husby ln  
Arnö sn - ön Arnö
- öhalvan Ängsholmen
- ön Oknö
Arnö ln  
Vallby ln
  Tosterö ln Strängnäs kn
Selebo Aspö sn Aspö ln  

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
31 875
1975
  
31 911
1980
  
32 720
1985
  
32 881
1990
  
34 862
1995
  
36 453
2000
  
36 606
2005
  
38 422
2010
  
39 759
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Enköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[6]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter 2010[7]
Tätort Folkmängd
Enköping &&&&&&&&&&021121.&&&&&021 121
Örsundsbro &&&&&&&&&&&01813.&&&&&01 813
Hummelsta &&&&&&&&&&&01002.&&&&&01 002
Grillby &&&&&&&&&&&&0972.&&&&&0972
Fjärdhundra &&&&&&&&&&&&0951.&&&&&0951
Bredsand &&&&&&&&&&&&0465.&&&&&0465
Lillkyrka &&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
Haga &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Helena Proos 2014 2018 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Enköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD NE C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 22 14 6 1 5
22 14 6 5
49 86,9
42 7
1973 1 21 16 4 1 6
21 16 4 6
49 89,4
39 10
1976 1 20 16 4 1 7
20 16 4 7
49 89,4
37 12
1979 1 21 14 4 1 8
21 14 4 8
49 88,0
33 16
1982 1 24 14 2 10
24 14 10
51 89,3
36 15
1985 1 23 12 5 10
23 12 5 10
51 87,7
34 17
1988 1 22 2 12 5 9
22 12 5 9
51 83,0
34 17
1991 1 20 1 2 11 4 2 10
20 11 4 10
51 83,9
33 18
1994 2 23 2 11 4 9
23 11 4 9
51 84,4
29 22
1998 3 18 2 12 2 3 11
3 18 12 3 11
51 79,40
29 22
2002 3 18 2 2 12 4 3 7
3 18 12 4 3 7
51 77,50
29 22
2006 2 18 2 1 11 2 2 13
18 11 13
51 79,41
29 22
2010 2 16 4 2 7 2 2 16
16 4 7 16
51 82,20
28 23
2014 2 16 2 5 8 5 2 11
16 5 8 5 11
51 84,04
30 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 19 augusti 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ SFS 2015:493, Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  7. ^ ”Tätorter 2010” (pdf). Statistiska Centralbyrån. 16 juni 2011. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 28 augusti 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]