Enshittification
Enshittification, på svenska benämnt skitifiering[1], förskitligande eller sugifiering, även känt som crapification och platform decay, är en profitdriven teknisk utveckling som innebär att digitala produkter och tjänster gradvis och avsiktligt försämras för att öka ägarnas vinster.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begreppet myntades i november 2022 av den kanadensiske skribenten Cory Doctorow, och utnämndes 2023 till årets ord av American Dialect Society.[3][4][5] Macquarie Dictionary utsåg enshittification till årets ord 2024.[6]
Doctorows koncept har citerats av en rad forskare och journalister som ett ramverk för att förstå kvalitetsförsämringen hos nätbaserade plattformar. Diskussioner om enshittification har förekommit i ett stort antal medier, inklusive analyser av hur teknikjättar som Facebook, Google och Amazon har förändrat sina affärsmodeller för att prioritera vinst på bekostnad av användarupplevelsen. Fenomenet har gett upphov till debatter om behovet av reglerande åtgärder och alternativa modeller för att säkerställa digitala plattformars integritet och kvalitet.[7]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Enshittification-processen kan enligt Cory Doctorow delas in i tre faser:[2]
- I den första fasen vill ett företag locka till sig så många användare som möjligt genom att erbjuda en överlägsen produkt med unika funktioner och bättre prestanda än befintliga alternativ, till ett lågt pris.
- När produkten lockat till sig en omfattande användarbas skiftar fokus från att öka antalet användare till att tjäna pengar på dem. Användarna behandlas sämre till förmån för företaget bolagskunder, vilket kan innefatta höjda priser, införande av annonser, datainsamling för riktad marknadsföring, införande av premiumtjänster och andra metoder för att generera inkomster.
- I den tredje och sista fasen intensifieras ansträngningarna för att maximera intäkterna, och detta görs på bekostnad av användarna och utan hänsyn till produktens ursprungliga syfte och funktionalitet.
Enligt Doctorow finns det fyra krafter som kan begränsa eller sakta ner denna process: Konkurrens, reglering, löntagarmakt och interoperabilitet.[2]
- Konkurrens betraktas i de flesta sammanhang som en viktig mekanism för att främja innovation och användarnytta, men i praktiken har många moderna internetföretag uppnått en sådan marknadsdominans att de kan sätta konkurrensen ur spel. Detta gäller även företag som uppnår en de facto monopolställning på mer traditionella marknader.
- Reglering syftar till att skydda konsumenter och organisera väl fungerande marknader. EU:s GDPR är ett exempel på ett försök att begränsa hur företag samlar in och använder personuppgifter, där företagen dock försöker få igenom olika typer av undantag.
- Löntagarmakt är ett viktigt men globalt sett kraftigt försvagat värn mot enshittification, där anställda har möjlighet att påverka företagen inifrån. Tyvärr är denna förmåga begränsad, delvis på grund av låg facklig organisering i tech-industrin och en kultur som favoriserar entreprenörskap och individuell prestation framför kollektiv handling.
- Interoperabilitet innebär att det är praktiskt möjligt att byta tjänsteleverantör. Historiskt sett har interoperabilitet, ofta påtvingad genom reglering, ibland frivilligt underlättad genom standarder, varit ett sätt att främja innovation och användarnytta. Interoperabiliteten har minskat genom upphovsrätt, patenträtt och tekniska begränsningar – trots att digital teknik borde göra det enklare än någonsin.
Enligt Doctorow krävs en offensiv på samtliga dessa fyra fronter för att motverka enshittification.
I vissa fall har protester från användare lett till inbromsning av försämringar. Ett exempel är när Universal Audio i mars 2025 lättade på sina iLok DRM-regler. Företaget lättade på kravet att alltid vara inloggad och medgav auktorisering via USB-dongle, samt att varje nyckel kunde auktorisera upp till tre förekomster av programvaran.[8]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Doctorow, Cory (2025) (på engelska). Enshittification: why everything suddenly got worse and what to do about it. London: Verso Books. Libris 0lchjw79xqm9m3c8. ISBN 9781836742227
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Anderberg, Johan (5 januari 2026). ”Så började ditt flöde se ut som skit | Johan Anderberg”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/aJwP8A/sa-borjade-ditt-flode-se-ut-som-skit. Läst 9 januari 2026.
- ^ [a b c] German Bender (12 februari 2024). ”När allt som är fast förskitligas”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/opinion/nar-allt-som-ar-fast-forskitligas/. Läst 27 september 2025.
- ^ Cory Doctorow (17 november 2022). ”Social Quitting” (på engelska). Medium. https://doctorow.medium.com/social-quitting-1ce85b67b456. Läst 27 september 2025.
- ^ ”2023 Word of the Year Is “Enshittification”” (på amerikansk engelska). American Dialect Society. 5 januari 2024. https://americandialect.org/2023-word-of-the-year-is-enshittification/. Läst 27 september 2025.
- ^ Anderberg, Johan (5 januari 2026). ”Så började ditt flöde se ut som skit | Johan Anderberg”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/aJwP8A/sa-borjade-ditt-flode-se-ut-som-skit. Läst 9 januari 2026.
- ^ ”What does Macquarie Dictionary's 2024 Word of the Year 'enshittification' mean?” (på australisk engelska). ABC News. 26 november 2024. https://www.abc.net.au/news/2024-11-26/macquarie-dictionary-word-of-the-year-2024/104648884. Läst 10 januari 2026.
- ^ ”Enshittification, Disenshittification and The Bezzle: Cory Doctorow in conversation with Randall Munroe | Berkman Klein Center” (på engelska). cyber.harvard.edu. 15 maj 2025. https://cyber.harvard.edu/events/enshittification. Läst 10 januari 2026.
- ^ Anderson, Nate (April 2, 2025). ”Unshittification: 3 tech companies that recently made my life… better”. Ars Technica. https://arstechnica.com/gadgets/2025/04/unshittification-3-tech-companies-that-recently-made-my-life-better/.