Eonycteris spelaea

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eonycteris spelaea
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Flyghundar
Pteropodidae
Släkte Eonycteris
Art Eonycteris spelaea
Vetenskapligt namn
§ Eonycteris spelaea
Auktor (Dobson, 1871)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Eonycteris spelaea[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av George Edward Dobson 1871. Den ingår i släktet Eonycteris och familjen flyghundar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En förhållandevis stor fladdermus för att tillhöra de nektarätande flyghundarna.[6] Huvudet har en smal nos med en lång tunga, små öron och stora ögon. Pälsen på ryggsidan är mörkbrun, buksidans päls ljusare. Hanarna har ett mörkt område på nacken med långa hår, som sänder ut luktämnen.[7] Kroppslängden är 8,5 till 12,5 cm, vingbredden 6 till 8,5 cm[7] och vikten 41 till 72 g. Hanen är omkring 20 % större än honan.[6]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Catalogue of Life samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter:[8][4]

  • Eonycteris spelaea spelaea (Dobson, 1871)
  • Eonycteris spelaea glandifera Lawrence, 1939
  • Eonycteris spelaea rosenbergii (Jentink, 1889)
  • Eonycteris spelaea winnyae Maharadatunkamsi and Kitchener, 1997

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna flyghund förekommer i södra och sydöstra Asien. Utbredningsområdet sträcker sig från Nepal, spridda populationer i Indien och södra Kina över Vietnam, Kambodja och Malackahalvön till Halmahera och Timor.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i urskogar och kulturskogar i låglandet och i medelhöga bergstrakter upp till 1 000 meter över havet. Den förekommer också i jordbruksbygder.[1] Arten är nattaktiv, och vilar under dagen hängande i taket på grottor som kan rymma mellan ett dussin till över 10 000 individer. Hanar och honor sover var för sig.[7]

Föda och predation[redigera | redigera wikitext]

Födan består framför allt av nektar och pollen från ett stort antal nattblommande växter, bland dem flera jordbruks- och fruktodlingsväxter (bland annat durian och agave), vilket gör arten till en ekonomiskt viktig pollinatör. Undantagsvis kan den även äta blommor. Själv har arten inte många fiender, eftersom deras levnadssätt, högt över de flesta rovdjurs jaktområde, skyddar dem. Klättrande ormar kan emellertid utgöra en fara, liksom nattaktiva rovfåglar som ugglor. Då arten också jagas som föda, utgör även människor en predator.[7]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten är polygyn, en hane parar sig med flera honor i ett haremsliknande, socialt system. Honan tar ensam ansvaret för ungarna. Honan är brunstig två gånger per år. Efter en dräktighet på 3 till 4 månader (äldre studier talar om så mycket som 6 till 7 månader) föder hon en eller i undantagsfall två outvecklade ungar. De dias i 3 månader; under den första tiden, 4 till 6 veckor, flyger honan runt med dem fastsugna vid spenarna. Honorna blir könsmogna vid 6 till 12 månader, hanarna vid 1 till 2 år.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Francis, C., Rosell-Ambal, G., Tabaranza, B., Carino, P., Helgen, K., Molur, S. & Srinivasulu, C. 2008 Eonycteris spelaea Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 juli 2016.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/eonycteris+spelaea/match/1. Läst 24 juli 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. Sid. 96. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA96&lpg=PA96&dq=Eonycteris+spelaea&source=bl&ots=tJLFg0t9ne&sig=VzvTm_VMy-ydfrItxKb9fSUEuRg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjvwZrKu_PNAhUnYJoKHRS_BrQ4ChDoAQggMAE#v=onepage&q=Eonycteris%20spelaea&f=false 
  7. ^ [a b c d e] Andrew Reinke (2007). Eonycteris spelaea lesser dawn bat” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Eonycteris_spelaea/. Läst 24 juli 2016. 
  8. ^ (2005) , website Eonycteris spelaea, Mammal Species of the World

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]