Eric Michael Fant

Från Wikipedia
Eric Michael Fant
Född9 januari 1754[1][2][3]
Eskilstuna stadsförsamling[2], Sverige
Död24 oktober 1817[2][4] (63 år)
Uppsala församling[2][3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPastor, historiker, universitetslärare
Befattning
Kyrkoherde, Alunda församling (1788–1818)[3]
ArbetsgivareUppsala universitet
FöräldrarMichael Fant[2][3]
Redigera Wikidata

Eric Michael Fant, född 9 januari 1754 i Eskilstuna, död 23 oktober 1817 i Uppsala, var en svensk historiker och präst.

Eric Michael Fant blev professor i historia vid Uppsala universitet 1781 och teologie doktor 1800. Han var medlem i både 1793 års och 1811 års psalmbokskommittéer. Han finns representerad i de svenska psalmböckerna från 1819 och 1937 med bearbetningen av Albrekt av Preussens psalm (1937 nr 325).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eric Michael Fant var son till hovpredikanten Michael Fant och borgmästardottern Christina Ström som var ättling till Katarina Bure. Fadern avled samma år han föddes, och modern gifte då om sig med brukspatronen Birger Rothoff. Han fick av den anledningen växa upp hos sin fars halvbror Johan Michael Fant.

Vid tio års ålder skickades Fant tillsammans med sin informator till Uppsala, där han 1776 blev filosofie magister (primus) och samma år extra ordinarie amanuens vid akademiska biblioteket, 1777 docent i vältalighet, 1779 extra ordinarie vice bibliotekarie och 1781 professor i historia. År 1788 blev han, med bibehållande av professuren, kyrkoherde i Alunda och Morkarla socken. Han prästvigdes 1789, blev teologie doktor vid kröningen 1800 och presiderade vid prästmötet i Uppsala 1802. År 1816 fick Fant på egen begäran avsked med emeritilön. Från 1793 till sin död var Fant ledamot i kommittéerna till psalmbokens förbättring. Han blev 1782 medlem av Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1793 av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1797 av Det skandinaviske Litteraturselskab i Köpenhamn.

Fant forskade i ämnet svensk historia. Innan han uppnådde filosofiska graden, hade han, som Carl Gustaf Nordin, börjat samla och granska källorna för äldre svensk historia och sedan att ur tryckta och otryckta urkunder samla och redigera ett "Corpus historicorum et diplomatum". Flera av Fants arbeten innehåller sådana historiska uppgifter, men han litade alltför mycket på sitt eget minne och gjorde sig skyldig till misstag. Han fördjupade sig i detaljer och skiljde inte mellan huvudsak och bisak. Han är en typisk representant för den riktning inom 1700-talets svenska historieskrivning, som gick ut på att samla och utge blandade aktstycken samt leta upp och efter yttre tillfälliga grunder systematisera historiska notiser. Han saknade förmåga att tränga djupare in i företeelsernas verkliga betydelse eller att överskåda och karakterisera större epoker. Hans stil var inte felfri, men lätt och flytande, och särskilt utmärkte sig hans muntliga föredrag för raskhet och liv. Fant är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Bland Fants många tryckta skrifter intar hans akademiska avhandlingar, 32 disputationer och 14 program, en stor plats. För övrigt märks

  • Kort utkast till konung Gustaf Adolfs historia (1784-85),
  • Utkast til föreläsningar över allmänna historien ifrån sextonde seculi början (1786-1800),
  • Handlingar till upplysning av svenska historien (1789-1802),
  • Disseration Historica De Ecclesia Teutonica Et Templo S:tae Gertrudis Stockholmiensi (1791)
  • Fortsättning av Lagerbrings Svea rikes historia (1794),
  • omfattande tiden 1457 -97,
  • Lärobok för begynnare i allmän historia (1802),
  • Utkast til föreläsningar över svenska historien (1803-04),
  • Samlingar i svenska historien (1814),
  • Chronologiskt register öfver tryckta handlingar i svenska historien (1816-18, omfattande tiden till 1400);
  • Scriptores rerum svecicarum medii aevi (1818; l:a delen).

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl Fredrik Georgii
Inspektor för Göteborgs nation
1782–1816
Efterträdare:
Pehr Fabian Aurivillius
Företrädare:
Daniel Solander
Inspektor för Medelpado-Jämtländska nationen
1785–1816
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Fredrik Mallet
Uppsala universitets rektor
Vt 1788
Efterträdare:
Jacob Fredrik Neikter
Företrädare:
Per Svedelius
Uppsala universitets rektor
Vt 1797
Efterträdare:
Jacob Fredrik Neikter
Företrädare:
Carl Peter Thunberg
Uppsala universitets rektor
Vt 1805
Efterträdare:
Petrus Afzelius
Företrädare:
Carl Peter Thunberg
Uppsala universitets rektor
Ht 1814
Efterträdare:
Anders Hultén


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Eric Michael Fant, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] August Theodor Låstbom & Johan Eric Fant, Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 1, 1842, s. 108-110, läst: 9 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, emp-web-84.zetcom.ch, läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, Fant, Eric Michael, läs online, läst: 18 juni 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ Nils Ahnlund och Bengt HildebrandEric Michael Fant i Svenskt biografiskt lexikon (1956)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]