Eric Nelson
Eric Henning Nelson, född 12 juni 1888, död 9 maj 1970[1], var en svensk-amerikansk militärflygare.
Nelson gick till sjöss vid 16 års ålder och ingick 1917 i USA:s arméflygvapen. Efter första världskriget deltog han i en rad långflygningar, bland annat till Alaska 1920 och Västindien 1923, samt anförtroddes att utexperimentera en lämplig flygmaskinstyp för jorden-runt-flygningen 1924. Han förde en av de fyra flygmaskiner, som i mars 1924 startade för denna flygning, och var en av de två förare, som lyckades genomföra densamma.
Han var aktiv i amerikanska flygvapnet även under andra världskriget och befordrades 1945 till brigadgeneral.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 december 2013. https://web.archive.org/web/20131215033456/http://www.dmairfield.org/people/nelson_eh/index.html#. Läst 10 december 2013.
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 934