Eric Trolle

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om den svenske 1900-talspolitikern och utrikesministern. För riksföreståndaren på 1500-talet, se Erik Trolle.
Hans Excellens
Eric Trolle


Ämbetsperiod
7 november 1905–17 mars 1909
Monark Oscar II
Gustaf V
Statsminister Karl Staaff
Arvid Lindman
Företrädare Fredrik Wachtmeister
Efterträdare Arvid Taube

Ämbetsperiod
1930–1934
Monark Gustaf V
Företrädare Otto Printzsköld
Efterträdare Oscar von Sydow

Född 23 september 1863
Död 23 april 1934 (70 år)
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Opolitisk
Ministär Regeringen Staaff I, Lindman I

Eric Birger Trolle, född 23 september 1863, död 21 april 1934, var en svensk diplomat, ämbetsman och politiker. Han blev kabinettssekreterare 1903–1905, utrikesminister 1905-1909, landshövding i Östergötlands län 1912–1930 och riksmarskalk från 1930.

Förpliktigande bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Eric Trolle tillhörde en av Sveriges äldsta frälsesläkter och var son till godsägaren och politikern Carl Axel Trolle (1810-1879) och dennes hustru Ebba Carolina Eva Maria Charlotta Toll (1824-1900). Han var bror till politikerna Nils Trolle och Carl Axel Trolle. Eric Trolles hustru Alice, född Gyldenstolpe (1872-1953) utförde under första världskriget 1915-1918 ett arbete för krigsfångar och sårade och därefter för nödlidande barn i Tyskland, Österrike och Ryssland samt för Östergötlands barn. Han var far till Erik Trolle.

Offentlig karriär[redigera | redigera wikitext]

Trolle tog kansliexamen vid Lunds universitet 1886 och kom i diplomattjänst samma år. År 1894 blev han förste sekreterare i UD och kammarherre. År 1897 blev han legationssekreterare och 1900 legationsråd i Berlin. Åren 1903-05 var han kabinettssekreterare och samma år envoyé i Köpenhamn.

Den 17 november 1905 blev Trolle utrikesminister i Karl Staaffs första ministär, men han avgick den 16 maj 1906 i protest mot Staaffs politik mot första kammaren tillsammans med krigsministern Lars Tingsten. Därmed uppstod en politisk kris, som resulterade i ministärens avgång. Trolle blev därefter utrikesminister i Arvid Lindmans första ministär, men avgick den 17 mars 1909 tillsammans med Alfred Petersson i Påboda och Gustaf Roos på grund av meningsskiljaktigheter angående tolkningen av § 46 i riksdagsordningen.

Mellan 1909 och 1912 var Trolle åter i diplomattjänst, bland annat som envoyé i Berlin, München, Dresden och Karlsruhe. Återkommen till Sverige blev han landshövding i Östergötlands län och ordförande i länets hushållningssällskap 1912-34. Icke desto mindre anlitades Trolle ibland för viktiga utrikes- och handelspolitiska förhandlingar; bland annat deltog han sommaren 1915 i förhandlingarna med brittiska delegerade och var 1915-19 ordförande i Statens handelskommission.

Trolle blev 1915 ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien[1] och 1920 ordförande i styrelsen för Östergötlands enskilda bank.[2]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungl. Lantbruksakademien. i Sveriges statskalender 1925
  2. ^ Östergötlands enskilda bank. i Sveriges statskalender 1925
  3. ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
  4. ^ [a b] Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1925
  5. ^ [a b c] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1931
  6. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1925
  7. ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 363 
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 134 
  10. ^ Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1915
Företrädare:
Fredrik Wachtmeister
Sveriges utrikesminister
1905–1909
Efterträdare:
Arvid Taube
Företrädare:
Arvid Taube
Sveriges sändebud i Tyskland
Sidoackrediterad i Baden, Bayern och Sachsen
1909-1912
Efterträdare:
Arvid Taube
Företrädare:
Ludvig Douglas
Landshövding i Östergötlands län
1912–1930
Efterträdare:
Karl Tiselius
Företrädare:
Otto Printzsköld
Sveriges riksmarskalk
1930–1934
Efterträdare:
Oscar von Sydow