Ericsson Technology Licensing
| Ericsson Technology Licensing AB (ETL) | |
 Ericsson Bluetooth-modul PBA 313 01/2S R2A tillverkad vecka 22, 2001. | |
| Huvudkontor |  Sverige |
|---|---|
| Nyckelpersoner | Maria Khorsand[1] Johan Åkesson[2] |
| Historik | |
| Grundat | 2000 |
| Avknoppat från | Ericsson Mobile Communications (ECS) |
| Gick upp i | Ericsson Mobile Platforms (EMP) |
| Upplöst | 2004 |
| Struktur | |
| Moderbolag | Ericsson |
Ericsson Technology Licensing AB var ett dotterbolag i Ericssonsfären, inriktat på utveckling och licensiering av Bluetooth-teknik för kortdistansradio. Kontoret fanns Lund.
År 1994 inleddes en sidoverksamhet inom Ericsson Mobile Communications med kortdistansradiotekniken Bluetooth och från 1997 inleddes samarbete med Intel. År 1998 bildades en intressegrupp, Bluetooth Special Interest Group tillsammans med Intel, IBM, Nokia och Toshiba, och år 2000 avknoppades företaget Ericsson Technology Licensing AB för att förvalta tekniken, samtidigt som den första produkten, ett headset, nådde marknaden.[3]
Ericsson Microelectronics utvecklade i samarbete med Ericsson Technology Licensing Bluetoothmoduler under 1999. Dessa var avsedda att integreras i datorer, mobiltelefoner eller annan elektronik. Modulerna var tillverkade av tre chip: basband (som innehöll CPU och RAM), flashminne samt RF-ASIC för radiokommunikation. Basbandschippet tillverkades i en 0.25um kiselprocess och RF-chippet i en 0.5um-process.[4]
Under telekomkrisen genomförde Ericsson en stor outsourcing av företagets IT-avdelning till Hewlett-Packard, och i samband med detta krävdes motköp från HP. Per Jomer och Maria Khorsand förhandlade därför år 2002 fram ett avtal där Ericssons Bluetoothmoduler monterades i HP:s laptops.[5]
I efterdyningarna av telekomkrisen och ett till en början ljumt mottagande på marknaden, där Microsoft först avstod från att integrera stöd för Bluetooth i Windows XP, drabbades bolaget av förluster. I augusti 2004 meddelades att företaget skulle sluta utveckla bluetoothlösningar, och företaget skulle upplösas.[6][7][2] Företaget hade i detta läge 125 anställda, och Ericsson beslutade att låta valda delar av företaget gå upp i Ericsson Mobile Platforms som bildats året efter Ericsson Technology Licensing.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Utmaningar ger styrka”. Sydsvenskan. 27 oktober 2012. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/ekonomi-lordag/chef/utmaningar-ger-styrka/. Läst 10 augusti 2013.
- ^ [a b] Pedersen, Hermod (25 april 2005). ”Hopp om nytt liv för Blåtand”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/hopp-om-nytt-liv-for-blatand/. Läst 10 augusti 2013.
- ^ ”Milestones in the Bluetooth advance”. Ericsson. Arkiverad från originalet den 20 juni 2004. https://web.archive.org/web/20040620150507/http://www.ericsson.com/bluetooth/companyove/history-bl/.
- ^ Henrik Arfwedson (1999). ”Ericsson's Bluetooth Modules”. Ericsson Review (Ericsson AB) (4): sid. 198-205. https://www.ericsson.com/4ab0a9/assets/local/about-ericsson/ericsson-history/lme-review/documents/da2011-35600-ericsson_review_vol_76_1999.pdf. Läst 28 oktober 2021.
- ^ Lindskog, Åse (10 2015). ”Med kniven mot strupen”. Ericssons kris och resan tillbaka. Falun: Ekerlids Förlag. sid. 81. ISBN 978 91 87391 94 1
- ^ ”Ericsson reorganizes its Bluetooth operations”. Ericsson Technology Licensing. 27 augusti 2004. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041011085417/http://www.ericsson.com/bluetooth/news/articles/default.asp?action=spec&id=628. Läst 10 augusti 2013.
- ^ Pedersen, Hermod (21 april 2005). ”Bakslag för Blåtandsteknik”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/bakslag-for-blatandsteknik/. Läst 10 augusti 2013.
- ^ ”Ericsson is Not Walking Away From Bluetooth”. Ericsson Technology Licensing. 1 september 2004. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041011090423/http://www.ericsson.com/bluetooth/news/inthepress/default.asp?action=spec&id=629. Läst 10 augusti 2013.