Erik Abrahamsson (Leijonhufvud)
| Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
Riddare
| ||
| Tidsperiod | 1499 | |
| Tidsperiod | 1509? | |
Hövitsman på Örebrohus (Örebro slott)
| ||
| Tidsperiod | 1511 | |
Ståthållare över Östergötland
| ||
| Tidsperiod | 1512 | |
Hövitsman över Östergötland
| ||
| Tidsperiod | 1513 | |
| Tidsperiod | 1513? | |
| Tidsperiod | okänt datum-8 november 1520 | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Erik Abrahamsson | |
| Död | 8 november 1520 Stortorget, Stockholm | |
| Dödsorsak | avrättad under Stockholms blodbad | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Leijonhufvud (adelsätt) | |
| Sätesgård | Ekeberg i Lillkyrka socken och Loholmen i Erska socken | |
| Far | Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) | |
| Mor | Birgitta Månsdotter (Natt och Dag) | |
Familj
| ||
| Gift | 18 januari 1512 Söderköping | |
| Make/maka | Ebba Eriksdotter (Vasa) | |
| Vapensköld för ätten Leijonhufvud (adelsätt) | ||
Erik Abrahamsson (Leijonhufvud), död 8 november 1520 genom avrättning i Stockholms blodbad, var en svensk riddare, svenskt riksråd och riksmarsk. Han var son till Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) och Birgitta Månsdotter (Natt och Dag).[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Erik Abrahamsson skrev sig till Ekeberg i Lillkyrka socken och Loholmen i Erska socken. Han omtalas som riddare 31 oktober 1499. Den 15 juni 1509 omtalas han som sittande i riksrådet i samband med dom i Stockholm. Samma år sändes han av Svante Nilsson (Sture) med viktiga brev till ärkebiskop Jakob Ulvsson. 1510 deltog Erik Abrahamsson i Borgholms belägring. Erik Abrahamsson var hövitsman på Örebrohus (Örebro slott) 1511 och bevittnade 17 november samma år morgongåvan i samband med Sten Sture den yngres giftermål.[1]
Den 18 januari 1512 gifte han sig i Söderköping med Ebba Eriksdotter (Vasa). Erik Abrahamsson blev samma år utnämnd till ståthållare över Östergötland och blev 7 januari 1513 hövitsman där. År 1513 ombads av Sten Sture prästerskapet, friborna frälsemän, köpmän, kronans skattskyldiga bönder och allmogen, församlade i Skara, att, under den tid de bevistade herremötet i Köpenhamn, de skulle vara Erik Abrahamsson lydiga och hörsamma på samma sätt de varit Åke Hansson i gamla herr Stens och Svante Nilsson Stures tid. Förmodligen avses härmed hans utnämnande till riksmarsk. [2]
Han förekommer under de följande åren flera gånger som riksråd, ännu 29 september 1518 var han hövitsman på Örebro slott och över Västergötland.[1]
Riksföreståndaren Sten Sture den yngre gav i januari 1520 order om att en dansk här, som försökte kväsa svenska frihetssträvanden, skulle stoppas vid Tiveden. Av någon anledning hjälpte han danskarna förbi den svenska förskansningen.[3]
Erik Abrahamsson övergick efter Sten Sture den yngres död till Kristian och tillfångatogs av den Sturevänliga allmogen. Han släpptes dock före Stockholms dagtingan. Den 6 mars 1520 undertecknade han bland riksens råd fredsfördraget med Danmark, 5 september tillsammans med svenska och danska riksråd Kristian II:s försäkran till Kristina Gyllenstierna och 7 september med övriga svenska riksdråd Stockholms slotts överlämnande till Kristian II. Två månader senare avrättades han i Stockholms blodbad, dock utan att ha varit upptagen i förteckningen över kättare.[4]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Erik Abrahamsson gifte sig 18 januari 1512 i Söderköping med Ebba Eriksdotter (Vasa), dotter till riksrådet Erik Karlsson (Vasa) och Anna Karlsdotter (Vinstorpasläkten). De fick tillsammans följande barn:[5]
- Abraham Eriksson (1512/1513–1556), ståthållare
- Birgitta Eriksdotter (1514–1572), gift med riksmarksen Gustaf Olofsson (Stenbock)
- Anna Eriksdotter (död som barn)
- Margareta Eriksdotter (1516–1551), gift med Gustav Vasa och därmed Sveriges drottning från 1536
- Anna Eriksdotter (1517–1540), gift med riksrådet Axel Eriksson (Bielke)
- Sten Eriksson (1518–1568), friherre, militär och ämbetsman
- Märta Eriksdotter (1520–1584), gift med riksmarsken Svante Stensson Sture.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna band IV, s 546.
- ^ Runeberg
- ^ Lindsten, "Den blånande siluetten i väster", 1994.
- ^ Hans Gillingstam: Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) i Svenskt biografiskt lexikon (1977–1979)
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 545-547. Libris 10076751
|