Erik Amnå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erik Amnå, porträtt från 2009.

Erik Gustaf Amnå, född 10 november 1950 i Villstad[1], är en svensk professor i statskunskap vid Örebro universitet, där han samordnar Youth & Society (YeS), en mångvetenskaplig forskargrupp bestående av medie- och kommunikationsvetare, utvecklingspsykologer och statsvetare. Där bedrevs mellan åren 2009 och 2016 bland annat den sjuåriga, longitudinella studien om politisk socialisation som Riksbankens Jubileumsfond finansierar.

Erik Amnå disputerade i statskunskap 1981 vid Uppsala universitet med avhandlingen Planhushållning i den offentliga sektorn? Budgetdialogen mellan regering och förvaltning under efterkrigstiden. Avhandlingen behandlar olika försök att införa nya budgetmetoder - bl.a. programbudgetering. Sedan dess har han huvudsakligen publicerat sig inom demokratiutveckling, civilsamhälle och politisk socialisation. Han arbetade som forskningsledare vid Centrum för forskning om offentlig sektor vid Göteborgs universitet 2002-06. Han tillhör den rådgivande internationella gruppen för mätningar av skolresultat i olika länder när det gäller kunskaper, värderingar och engagemang i demokrati och samhällsfrågor (ICCS 2016).

Amnå har använts flitigt som utredare av olika regeringar. Han var bland annat huvudsekreterare i den statliga Demokratiutredningen 1997-2000, SOU 2000:1. År 1995 lade han på regeringens uppdrag fram ett förslag om ett tioårigt forskningsprogram om den s.k. ideella verksamheten (Ds 1995:30). År 2008 gavs han i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningar för en statligt organiserad utbildning av imamer i Sverige. I betänkandet som han lämnade ett år senare avråder han regeringen från att inrätta en sådan utbildning (SOU 2009:52). Efter att ha utrett frågan om hur nyanlända ska introduceras i svenskt samhällsliv, föreslog han att kommunerna skall erbjuda alla samhällsorientering (Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv, SOU 2010:16). Det genomförs fr o m 2011. År 2011 utsågs Amnå att leda den oberoende kommission som ska granska oegentligheterna i Göteborgs stads förvaltningar och bolag, vilka avslöjades av SVT:S Uppdrag Granskning. I kommissionen arbetar också professorerna Barbara Czarniawska, Göteborgs universitet och Lena Marcusson, Uppsala universitet.

Erik Amnå tillhör Equmeniakyrkan, tidigare Svenska Missionsförbundet, Han var 1978-82 riksordförande i den kristna studentorganisationen KRISS. I en tid när de flesta frikyrkliga helt stod på Israels sida problematiserade Amnå den prosionistiska positionen. Som ordförande i Kristna Studentrörelsen i Sverige (KRISS) skrev han 1981 till exempel förordet till boken Det gäller Palestina och kristen solidaritet (red. Göran Gunner och Per Wirtén). Amnå har också medverkat i en del av missionskyrkans teologiska skrifter. Han var till exempel medredaktör för boken Rädda oss från det onda: studiebok om Efesierbrevet och kampen mot de onda makterna (1983). Tillsammans med konstvetarprofessorn Lena Johannesson - också hon uppväxt inom missionsförbundet - var han 1993 redaktör för boken Tro mot tradition - om den frikyrkliga identiteten. Han har tidigare varit styrelseordförande för Teologiska högskolan, Stockholm, som utbildar lärare, präster och pastorer och dessförinnan för Teologiska seminariet i Lidingö. År 2008-2015 var han förbundsordförande i Studieförbundet Bilda som består av sextiotalet medlemsorganisationer, bland andra de frikyrkliga trossamfunden, katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Fr o m 2016 är han ordförande i styrelsen för den av Daniel Sachs startade Stiftelsen Höj Rösten[2], som bedriver en partipolitiskt oberoende politikerskola.

Erik Amnå var i ungdomen aktiv i Folkpartiets Ungdomsförbund men har sedan lämnat partipolitiken för vetenskapen om politik. (Det ämne som tidigare hetat statskunskap har vid de flesta universitet och lärosäten bytt namn till statsvetenskap. Vid Uppsala och Örebro universitet håller man dock fast vid den äldre beteckningen statskunskap.) I Uppsala och Falun var han aktiv i Afrikagrupperna.

År 2016 tilldelades Erik Amnå Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12:e storleken för medborgerliga förtjänster.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • "Ungdomars politiska utveckling: Slutrapport från ett forskningsprogram". Stockholm: Makadam Förlag 2016 (RJ:s skrftserie 12) tillsammans med Mats Ekström och Håkan Stattin
  • "För det allmänna bästa: Kungl. Sällskapet Pro Patria 1766-2016. Ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år". Stockholm: Bokförlaget Atlantis (redaktör)
  • "Standby Citizens. Faces of Political Passivity." European Political Science Review 2014) (Medförfattare: Joakim Ekman).
  •  "Tillitens gränser: granskningskommissionens slutbetänkande". Göteborg: Göteborgs stad, tillsammans med Barbara Czarniawska och Lena Marcusson, L. (2013). 
  • "How is civic engagement developed over time? Emerging answers from a multidisciplinary field (2012). Journal of Adolescence", 35 (3),
  • "Political participation and civic engagement: towards a new typology (2012)" Human Affairs, 22 (3) (Medförfattare: Joakim Ekman).
  • "Från självständig idébärare till kontrakterad serviceleverantör: En reflektion i överenskommelsernas tid." (2012), i ABF 100 år - och sedan?, red. L. Ilshammar. Stockholm: Kata.
  • "Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat" (2008, Studentlitteratur)
  • "Civilsamhället. Några forskningsfrågor" (Riksbankens Jubileumsfond och Gidlunds, 2006)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Amnå, Erik Gustaf
  2. ^ ”Höj Rösten Politikerskola – Är du framtidens politiker?” (på sv-SE). hojrosten.se. http://www.hojrosten.se. Läst 7 november 2017.