Erik Blodyx
| Erik Blodyx | |
|---|---|
| |
| Mynt präglat av Erik Blodyx i York | |
| Regeringstid | 933–935 |
| Företrädare | Harald Hårfager |
| Efterträdare | Håkan den gode |
| Gemål | Gunhild Assursdotter |
| Barn | Harald Gamle Ragnfred |
| Ätt | Hårfagreätten |
| Far | Harald Hårfager |
| Mor | Ragnhild Eriksdotter |
| Född | 895 |
| Död | 954 |
Erik I ”Blodyx” Haraldsson, kung i Norge efter fadern från omkring 933. Född cirka 895, död 954 i England. Son till Harald I Hårfager Halvdansson och Ragnhild Eriksdotter.
De uppgifter som finns om Erik Blodyx i källorna är av mycket tvivelaktig natur, och man vet i själva verket mycket lite om hans regeringstid i Norge. I början av 1900-talet började vissa forskare att identifiera honom med en Erik som i anglosaxiska källor skall ha varit kung i Northumberland från slutet av 940- till början av 950-talet, men identifikationen är inte helt säker.[1] Enligt de engelska krönikorna från 900-talet ska Erik blivit förråd av adelsmannen Osulf, men omständigheterna av detta är okända. Det är också oklart på vilket sätt Osulf ska ha förått Erik.
Erik skall ha varit kung av Norge cirka 933 till 935, då han fördrevs. Han var senare kung i York i England och där stupade han 954 eller möjligen 952. Hans regeringstid över det Engelska kungariket Northumbria (som erövrats av nordmännen på 800-talet) är, till skillnad från den norska tiden, omskriven i samtida källor och källor skrivna strax efter hans död[2]. Andra spår av hans tid är mynt, präntade med hans namn.
Kung Harald hade många söner, men Erik var den ende som hade en kunglig mor. Ragnhild ska ha varit dotter till kung Erik av Jylland. Troligen därför blev Erik utsedd som efterträdare till kung Harald som överkonung, medan flera av hans bröder fick delar av Norge att härska över som kungar under Eriks ledning. Erik var också samregent med sin far under dennes sista levnadsår. Förhållandet med bröderna blev snabbt dåligt och gick över i väpnad konflikt. Erik dräpte flera av sina bröder, bland annat Bjørn Farmann, innan han störtades av Håkon Adalsteinsfostre, som enligt sägnen var Harald Hårfagers yngste son, och ladejarlen Sigurd Håkonsson. De isländska sagorna tillskriver en dramatisk fejd mellan Erik och skalden Egil Skallagrimsson.
Tillnamn
Ursprunget till det dramatiska namnet "Blodyx" är inte fastställd. Källorna från den tidiga medeltiden ger två förklaringar. Den första är att Eriks mord på sina bröder gav upphov till namnet. Den andra förklaringen är hur grymt Erik ska ha behandlat folket i Bjarmaland under vikingatåg där.
Familj
Han var gift med drottning Gunnhild. De flesta sagor identifierar henne med Gunhild Assursdotter från Hålogaland, men Historia Norvegiæ påstår att hon var dotter till kung Gorm den gamle i Jelling.
Barn
- Harald Gråfäll
- Gamle Eriksson (död ca. 960)
- Ragnfred Eiriksson
Efter Håkons död delades Norge mellan Eriks söner.
Noter
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ http://www.bbc.co.uk/history/ancient/vikings/bloodaxe_01.shtml
Källor
- Klaus Krag, Store norske leksikon, snl.no artikeln "Eirik 1 Haraldsson Blodøks – utdypning (NBL-artikkel))"
Externa länkar
- Heimskringla i översättning Emil Olsons översättning (1919-1926) av Snorre Sturlassons Heimskringla (Norges konungasagor), den främsta fornnordiska skildringen av Norges kungar.
