Hoppa till innehållet

Erik Drake (musiker)

Från Wikipedia
Erik Drake
FöddErik Drake af Hagelsrum[1]
8 januari 1788[2][3][1]
Kisa församling[2][1], Sverige
Död9 juni 1870[2][4][3] (82 år)
Klara församling[3], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[4]
SysselsättningFörfattare, musikteoretiker[2], kompositör[2], musikvetare, politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[2]
BarnArvid Drake (f. 1822)
Wolfgang Drake (f. 1824)[1]
FöräldrarLeonard Fredrik Drake
SläktingarCarl Magnus Drake[2]
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden (1852)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Erik Drake af Hagelsrum, född 8 januari 1788 i Kisa församling, Östergötlands län, död 9 juni 1870 i Klara församling, Stockholm,[5] var en svensk musikteoretiker, musikpedagog och kompositör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Erik Drake af Hagelsrum föddes 1788 på Föllingsö i Kisa socken. Han var son till kaptenen Leonard Fredrik Drake af Hagelsrum och Emerentia Elisabet Stockenström.

Erik Drake blev student vid Uppsala universitet 1804, varifrån han på 1820-talet flyttade till Stockholm[6] och ingick på den civila ämbetsmannabanan. Han ägnade sig dock fortfarande åt sin utbildning som musiker. Han invaldes först som associerad ledamot (den 2 december 1818) och därefter som ledamot nr. 240 av ”Första Classen” av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 december 1822. Han var biträdande lärare i musikteori vid akademien från 1826 och professor mellan 1830 och 1860. Han var akademiens direktör 1834-1860, dess sekreterare 1841-1860 och bibliotekarie 1849-1860. 1861 erhöll han avsked från sina befattningar.

Sin största insats i svensk musikhistoria gjorde Drake som lärare och läroboksförfattare. Bland hans skrifter märks Elementar-cours i harmonie-läran (tre upplagor 1851-1857), Läran om contrapunkten (1845), Frågor i harmoni-läran, till besvarande i organistexamen (2:a upplagan 1849). Drake upptecknade även svenska folksånger och biträdde vid redigerandet av Adolf Ivar Arwidssons Svenska fornsånger (3 band 1834-42), samt utgav Musiken till valda skrifter af C. M. Bellman (1836-37), varvid han även företog efterforskningar angående Bellmanmelodiernas ursprung. Som tonsättare, bland annat av kammarmusik, pianostycken och sånger, gjorde sig Drake mindre känd.[6]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Drake gifte sig 25 oktober 1820 i Viby socken med Elisabet Katarina Printzenskiöld (1794–1839), dotter till kaptenen Carl Fredrik Printzensköld och Catharina Gustava Silfversparre. De fick tillsammans barnen kaptenen Amadeus Drake (1821–1898), konstnären Arvid Drake (1822–1863) kostymordonnötren Wolfgang Drake (1824–1863), Maria Elisabet Vilhelmina Drake (1826–1861) som var gift med sin kusin kammarherren Carl Vilhelmin Maurtiz Printzensköld, Anna Catharina Emerentia Drake (1828–1860) och Carl Leonard Sebastian Drake (1831–1836).[7]

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Kammarmusik

[redigera | redigera wikitext]
  • Stråkkvartett nummer 1 i c-moll.[8]
  • Stråkkvartett nummer 2 i Eb-dur.[8]
  • Divertimento på romansen "Du tendre amour je cherchais l'empire" i D-dur för piano och tvärflöjt. Tillägnad Marie Berger.[8]
  • Violinsonat i B-dur.[8]

Piano

[redigera | redigera wikitext]
  • Stycken för fyrhändigt piano.[8]
  1. Polacca i B-dur. Tillägnad Gustaf de Schmiterlöv.
  2. (Saknas)
  3. (Saknas)
  4. Stycke i F-dur. Komponerad 13 juli 1829 i Stockholm.
  5. Stycke i e-moll.
  6. Stycke i B-dur.
  1. Ecossäs i G-dur
  2. Ecossäs i Eb-dur
  3. Ecossäs i G-dur
  4. Ecossäs i a-moll
  5. Ecossäs i Eb-dur
  6. Ecossäs i f-moll

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Allmänna grunder i musik och clavérspelning. Stockholm. 1830. Libris 2250437 
  • Elementar-cours i harmonie-läran. Stockholm. 1839-1840. Libris 2867092 
  • Läran om kontrapunkten: elementar-cours. Stockholm. 1845. Libris 2992381 
  • Frågor i harmoniläran till besvarande vid organistexamen. Stockholm. 1846. Libris 2250438 
  • Gollmick, Carl (1842). Carl Gollmicks kritiska terminologi för vänner af tonkonsten och theatern.: Öfvers. af Eric Drake.. Stockholm. Libris 2669973 
  • Zöllners Orgelskola.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 297, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Erik Drake, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17628.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Levande Musikarv-ID: drake-erik, läst: 13 december 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Drake, Erik (1788-01-08) DB?
  6. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  7. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 297. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0313.html 
  8. ^ [a b c d e f g] Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 108-109. Libris 1412043 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_Drake_(musiker)&oldid=57931568”