Erik Hjalmar Linder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Hjalmar Linder
Född 17 maj 1906
Fellingsbro
Död 25 januari 1994 (87 år)
Vallentuna
Yrke Författare, litteraturvetare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19311986
Make/maka Sigbrit Gerdner (g. 1932–63)
Ulla Isaksson (g. 1963–94)
Barn Hans Linder
Anders Linder
Lotten Linder
Lars Linder

Gustaf Erik Hjalmar Linder, född 17 maj 1906 i Fellingsbro, död 25 januari 1994 i Vallentuna, var en svensk författare och litteraturvetare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Linder blev fil. dr 1942, docent vid Stockholms högskola 1956 och erhöll professors namn 1973. Han var chef för föredragsavdelningen vid Radiotjänst 1947–1949 och chefredaktör på Svenska Morgonbladet 19571958; han hade varit knuten till denna frikyrkliga tidning från 1930-talets början men publicerade sig också livligt på andra håll. Linder var vidare ordförande för Svenska PEN-klubben 1954–1957.

Erik Hjalmar Linders vetenskapliga gärning kretsade i stor utsträckning kring Hjalmar Bergmans författarskap, och hans biografi i tre delar över Bergman har blivit ett grundläggande verk. Han författade även delen om 1900-talet i Tigerstedts Ny Illustrerad svensk litteraturhistoria; Fyra decennier av 1900-talet 1949 (2 rev. uppl. 1958, utvidgad till Fem decennier av 1900-talet 1965). Han förenade litteraturkritisk precision, intresse för olika idéströmningar och journalistisk iakttagelse, och hade en omvittnad aptit på rykande verklighet, vetenskap och andliga frågor. Denna mångfasetterade, odogmatiska hållning präglar både Fem decennier och mycket annat i hans publicistik.

Mot slutet av sitt liv drabbades Linder av Alzheimers sjukdom. Sjukdomstiden har beskrivits av hustrun Ulla Isaksson i Boken om E (1994).

Han var 1932–1963 gift med tandläkare Sigbrit Gerdner (1906–1998), dotter till Gustaf Gerdner, med vilken han fick barnen Hans Linder (född 1938), Anders Linder (född 1941), Lotten Linder (född 1943) och Lars Linder (född 1946). Från 1963 var han sedan gift med Ulla Isaksson (1916–2000).[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1931Jeremias i Tröstlösa
  • 1934Hjalmar Bergmans barndom
  • 1935Vad bör vi läsa
  • 1938Kristen motivering för kulturarbetet
  • 1938Kristendom och dikt
  • 1940Mänskligt och kristet
  • 1940Hjalmar Bergman
  • 1941Kristendomen i krisen
  • 1942Hjalmar Bergmans ungdom
  • 1942Stenarna där barn jag lekt
  • 1942England hösten 1942
  • 1943Sveriges neutralitetspolitik
  • 1944Om jag skulle hålla en predikan
  • 1945Religiöst minimum
  • 1946Livsåskådning och kultur
  • 1948Kristligt och liberalt i svenskt kulturliv
  • 1950Litteraturhistoria och kristendom
  • 1950Kristet kulturarbete i vår tid
  • 1954En ny giv i alkoholfrågan
  • 1954Möte med Indien
  • 1955Guds pennfäktare
  • 1955Sommarresa till diktens städer
  • 1956Resor i rum och tid
  • 1957Med Lars Ahlin i Sundsvall
  • 1958Rödskinn och madonnor
  • 1958Den återuppväckta alkoholfrågan
  • 1958Alkoholkunskap, ett välbehövligt begrepp
  • 1959Föräldrar, barn och alkoholtraditioner
  • 1962Sju världars herre
  • 1962Bildning i tjugonde seklet
  • 1965Fem decennier av 1900-talet (2 band)
  • 1966Wadköpingsvandring
  • 1969Varför och därför studerar studenten
  • 1969Levande liberalism
  • 1970Gudsbilder i svensk lyrik
  • 1970Se ansiktet
  • 1970Liberal i vänstervirvlar
  • 1973Kärlek och fadershus farväl
  • 1975Hjalmar Bergman
  • 1975Tal på Övralid 1968
  • 1975Mitt levande förflutna del 1
  • 1977Elin Wägner del 1 (Amazon med två bröst 1882–1922), tillsammans med Ulla Isaksson
  • 1979Mitt levande förflutna del 2
  • 1980Elin Wägner del 2 (Dotter av Moder Jord 1922–1949), tillsammans med Ulla Isaksson
  • 1983Se fantasten
  • 1984Fem decennier med Hjalmar Bergman
  • 1986På jakt efter verkligheten

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LINDER, G ERIK HJALMAR, fil dr, Danderyd i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 803.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]