Erik Hjalmar Linder

Från Wikipedia
Erik Hjalmar Linder
FöddGustaf Erik Hjalmar Linder
17 maj 1906
Fellingsbro församling, Örebro län
Död25 januari 1994 (87 år)
Vallentuna församling, Stockholms län
YrkeFörfattare, litteraturvetare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19311986
MakaSigbrit Gerdner
(g. 1932–1963; skild)
Ulla Isaksson
(g. 1963–1994; hans död)
BarnHans Linder
Anders Linder
Lotten Linder
Lars Linder

Gustaf Erik Hjalmar Linder, född 17 maj 1906 i Fellingsbro församling, Örebro län, död 25 januari 1994 i Vallentuna församling, Stockholms län,[1] var en svensk tidningsman, författare och litteraturvetare.

Tidningsmannen[redigera | redigera wikitext]

Erik Hjalmar tog studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro år 1924. Han inledde sedan en utdragen akademisk karriär, sammanvävd med yrkesverksamhet inom tidningsvärlden och radio. Han blev filosofie kandidat år 1928, filosofie licentiat år 1938 och filosofie doktor 1942 på en avhandling om Hjalmar Bergmans ungdom. Han erhöll emellertid inte "docentbetyg" på avhandlingen, utan utnämndes till docent vid Stockholms högskola först år 1956. Sedermera tillades han professors namn år 1973.

Linder var medarbetare vid Svenska Morgonbladet, Sveriges första kristna dagstidning, från 1931 fram till 1945. Därefter var han chef för föredragsavdelningen vid Radiotjänst 1947–1949, och medarbetare vid Stockholmstidningen 1950–1956. Han var sedan åter verksam vid Svenska Morgonbladet 1957–1958, denna gång som chefredaktör. Linder var vidare ordförande för Svenska PEN-klubben 1954–1957.

Han förenade litteraturkritisk precision, intresse för olika idéströmningar och journalistisk iakttagelse, och hade en omvittnad aptit på verklighet, vetenskap och andliga frågor. Denna mångfasetterade, odogmatiska hållning präglar både Fem decennier av 1900-talet och mycket annat i hans publicistik.

Litteraturvetaren[redigera | redigera wikitext]

Erik Hjalmar Linders litteraturvetenskapliga gärning kretsade i stor utsträckning kring Hjalmar Bergmans författarskap. Avhandlingen Hjalmar Bergmans ungdom (1942) blev inledningen till detta livslånga intresse. Hans biografi i tre delar över Bergman, omfattande Sju världars herre (1962), Kärlek och fadershus farväl (1973) och Se fantasten (1983), har blivit ett standardverk. Verken om Bergman rundades av med Fem decennier med Hjalmar Bergman (1984). Tillsammans med sin andra hustru Ulla Isaksson skrev han också en biografi i två volymer om författarinnan Elin Wägner (1977 och 1980). Han författade även delen om 1900-talet i E.N. Tigerstedts Ny Illustrerad svensk litteraturhistoria; Fyra decennier av 1900-talet 1949 (2 rev. uppl. 1958, utvidgad till Fem decennier av 1900-talet 1965).

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Linder var mellan 1932 och 1963 gift med tandläkaren Sig-Britt, född Gerdner (1906–1998), dotter till Gustaf Gerdner, med vilken han fick barnen Hans Linder (född 1938), Anders Linder (född 1941), Lotten Linder (född 1943) och Lars Linder (född 1946). Från 1963 var han sedan gift med Ulla Isaksson (1916–2000).[2]

Sina memoarer skrev Erik Hjalmar Linder i två volymer under titeln Mitt levande förflutna (1975 respektive 1979). Sannolikt var fler volymer planerade, men mot slutet av sitt liv drabbades Linder av Alzheimers sjukdom. Sjukdomstiden har beskrivits av hustrun Ulla Isaksson i Boken om E (1994). Han är gravsatt i minneslunden på Vallentuna kyrkogård.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1931Jeremias i Tröstlösa
  • 1934Hjalmar Bergmans barndom
  • 1935Vad bör vi läsa
  • 1938Kristen motivering för kulturarbetet
  • 1938Kristendom och dikt
  • 1940Mänskligt och kristet
  • 1940Hjalmar Bergman
  • 1941Kristendomen i krisen
  • 1942Hjalmar Bergmans ungdom
  • 1942Stenarna där barn jag lekt
  • 1942England hösten 1942
  • 1943Sveriges neutralitetspolitik
  • 1944Om jag skulle hålla en predikan
  • 1945Religiöst minimum
  • 1946Livsåskådning och kultur
  • 1948Kristligt och liberalt i svenskt kulturliv
  • 1950Litteraturhistoria och kristendom
  • 1950Kristet kulturarbete i vår tid
  • 1954En ny giv i alkoholfrågan
  • 1954Möte med Indien
  • 1955Guds pennfäktare
  • 1955Sommarresa till diktens städer
  • 1956Resor i rum och tid
  • 1957Med Lars Ahlin i Sundsvall
  • 1958Rödskinn och madonnor
  • 1958Den återuppväckta alkoholfrågan
  • 1958Alkoholkunskap, ett välbehövligt begrepp
  • 1959Föräldrar, barn och alkoholtraditioner
  • 1962Sju världars herre
  • 1962Bildning i tjugonde seklet
  • 1965Fem decennier av 1900-talet (2 band)
  • 1966Wadköpingsvandring
  • 1969Varför och därför studerar studenten
  • 1969Levande liberalism
  • 1970Gudsbilder i svensk lyrik
  • 1970Se ansiktet
  • 1970Liberal i vänstervirvlar
  • 1973Kärlek och fadershus farväl
  • 1975Hjalmar Bergman
  • 1975Tal på Övralid 1968
  • 1975Mitt levande förflutna del 1
  • 1977Elin Wägner del 1 (Amazon med två bröst 1882–1922), tillsammans med Ulla Isaksson
  • 1979Mitt levande förflutna del 2
  • 1980Elin Wägner del 2 (Dotter av Moder Jord 1922–1949), tillsammans med Ulla Isaksson
  • 1983Se fantasten
  • 1984Fem decennier med Hjalmar Bergman
  • 1986På jakt efter verkligheten

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]