Erik Hugo Tryggelin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Hugo Tryggelin
Erik Hugo Tryggelin. Ur "Svensk Porträttgalleri"..png
Född 6 december 1846[1]
Stockholm[2]
Död 20 oktober 1925[3]
S:t Matteus församling[3]
Begraven Norra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Arkitekt[1]
Arbetsgivare Rörstrands Porslinsfabrik[6]
Redigera Wikidata

Erik Hugo Tryggelin, under sin levnad mest känd som Hugo Tryggelin, född 6 december 1846 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 20 oktober 1925 i Matteus församling, Stockholm[7], var en svensk arkitekt, formgivare och keramiker

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Tryggelins föräldrar var skräddaren Erik Tryggelin och Anna Maria f. Lundmark. Mellan åren 1865-1872 genomgick Tryggelin arkitektutbildningen på Konstakademien och fick direkt efter avslutade studier arbete på Rörstrand, som på 1870-talet höll på att utvecklas till en storindustri under ledning av fabriksdisponenterna Robert Almström och Gustaf Holdo Stråle af Ekna. På Rörstrand samarbetade Tryggelin med bl.a. Ernst Jacobsson, Helgo Zettervall och Hugo Hörlin och formgav majolika, serviser, kakelugnar och andra keramiska praktpjäser i tidens olika nystilar. Tryggelins mest bestående avtryck är emellertid Rörstrandskakelugnarna av vilka Tryggelin formgav ett 70-tal i både rikt dekorerade historiserande modeller men även enklare varianter i jugendstil. Flera av de fabriksbyggnader som uppfördes på Rörstrandsområdet under slutet av 1800-talet ritades av Tryggelin.

Kakelugn i nyrokoko för Rörstrand, 1896.

Han var verksam som chefsdessinatör vid Rörstrands porslinsfabrik mellan 1872 och 1910. Utöver arbetet på Rörstrand deltog Tryggelin aktivt i Svenska Slöjdföreningens verksamhet och skickade in flera ritningar som tävlingsbidrag till föreningens tidskrift "Mönster för konstindustri och slöjd" i vilken han publicerades åtskilliga gånger. Bidragen bestod av ritningar till både möbler, keramik och mindre bruksföremål och var avsedda att fungera som inspiration och förebilder för andra konsthantverkare och arkitekter.

Erik Hugo Tryggelin var arkitekt till några fastigheter i Birkastaden, bland annat fyra hus, arbetarbostäder, åt Rörstrand AB. Arkitekt Tryggelins fyra hus för Rörstrand skiljer sig från övrig bebyggelse genom en fasadutformning som går tillbaka till 1890-talet. Många av de andra husen i Birkastaden enklare fasader men med tilltalande arkitektonisk utformning. Övriga hus i Birkastaden från första decenniet av 1900-talet har en likartad modifierad jugendutformning. Rörstrands Porslinsfabrik lät uppföra ett bostadshus vid Birkagatan i kvarteret Eldaren 7, byggdes efter ritningar av Tryggelin 1903-1905. År 1907 bodde 200 personer i huset, inklusive barn under 18 år, varav 55 arbetare var anställda vid Rörstrand och 126 tillhörde deras hushåll, det vill säga drygt 90% av de boende var såldes knutna till Rörstrand. Ett annat exempel på nybyggnadsritning som Tryggelin signerade var i kvarteret Volontären 3 och 4, där han 1906 ritade enkelrumslägenheter och 1 rum och kök-lägenheter.[8]

Trots att Tryggelin lämnade sin anställning vid Rörstrand 1910 fortsatte han att vara verksam med mindre uppdrag för fabriken ända till 1922.

Tryggelins verk finns representerade på bl.a. Nationalmuseum, Nordiska museet, Stockholms stadsmuseum och Rörstrands museum.

Med hustrun Hildur Gunilla Vilhelmina "Gundla" Butler (1846-1914) han fick sonen, konstnären Erik Tryggelin. Familjen bebodde det s.k. Marketenterihuset vid Rörstrand, idag rivet, som låg vid nuvarande Rörstrandsgatan.

Bilder[redigera | redigera wikitext]



Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, femte utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, augusti 2010, ISBN 978-91-87676-59-8
  4. ^ Hittagraven, Stockholms kommun, läs online
  5. ^ Tryggelin, ERIK HUGO, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 20 april 2017
  6. ^ John Kruse, Svenskt porträttgalleri : XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister, 1901, läs onlineläs online
  7. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  8. ^ Stockholmskällan, Birkastaden, Röda bergen, Rörstrand by (1974).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ankarberg, Carl och Nyström, Bengt (2007). Rörstrand i Stockholm - Tegelbruk, fajansmanufaktur och keramisk storindustri 1270-1926. Stockholm: Stockholms stad. ISBN 978 91 7031 184 0 
  • Frick, Gunilla (1978). Svenska Slöjdföreningen och konstindustrin före 1905. Stockholm: Nordiska museet. ISBN 91 7108 148 8