Erik Jöransson Tegel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erik Jöransson Tegel
Litografi av Johan Henric Strömer.

Erik Jöransson Tegel, född 1563, död 12 februari 1636, var en svensk ämbetsman och historiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Jöransson Tegel var son till Jöran Persson och Anna Andersdotter och återtog faderns förlorade adelsnamn när han skrevs in på riddarhuset 1627. Hertig Karl, som tog hand om familjen efter Jöran Perssons avrättning, bekostade hans universitetsstudier i Tyskland. På 1580-talet var han åter i Sverige. Till en början användes han i underordnade värv, såsom spion eller fiskal, häradshövding i Olands härad i Uppland, däruti konfirmerad 1594. Hertig Karls sekreterare 1598. Uppträdde vid Linköpings riksdag år 1600 då och då som aktör vid rättegången med rådsherrarna och officierade vid avrättningen som "rättegångshärold". 1610 biträdande kammarråd.[1]

Han fick vidare av Karl IX uppdraget att skriva ett verk om Gustav Vasa, i uppdrag att skriva dennes historia. Arbetet granskades av Karl IX själv, som vidtog åtskilliga ändringar och uteslutningar, men Tegels ursprungliga manuskript förvaras i kungliga biblioteket. Arbetet utkom först 1622 under titeln Then stormechtighe, höghborne furstes och christelige herres her Gustaffs, fordom Sveriges konungs historia.[1] I texten citeras och refereras mängder av dokument från det kungliga kansliet som senare gått förlorade.

Gustaf II Adolf uppges inte ha kunnat tåla honom; inte desto mindre fick han 1626 donationsbrev på ett par gårdar och en häradsränta för "långlig, flitig och trogen tjänst". 1627 fick han bekräftelse på faderns adelskap och introducerades på Riddarhuset.[1]

År 1626 erhöll Erik Tegel de tre hemmanen i Rissne by i dåvarande Spånga socken i den nuvarande stadsdelen Bromsten. I Bromsten döptes år 1950 en väg till Erik Tegels Väg efter historieskrivaren Erik Jöransson Tegel. Denna väg leder fram mot Rissne forna ägor och hette före inkorporeringen Parkvägen.[2] Gården omtalades i tidiga medeltida dokument. Området vid Rissne by beboddes redan under medeltiden. Det var då landsbygd och bestod av Rissne gård, torp, skog och åkermark.

Erik Tegel skrev sig till gårdarna Huvudsta och Alby i Solna socken, Grundvik på Södra Ljusterö och som tidigare tillhörde Värmdö skeppslag i Värmdö socken, Kallhäll i Järfälla socken och Sollentunaholm i Sollentuna socken. Erik Jöransson Tegel innehade Kallhäll redan vid 1610-talets början. År 1606 förlänades han Södra Ljusterö.[1] Tegel uppbar skatt från alla Södra Ljusterös gårdar, med undantag för Hummelmora gårdLjusterö och som var säteri fram till 1795, och för Edö, en ö som ligger mellan Södra Ljusterö och Äpplarö i Stockholms skärgård.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Then stoormechtige, högborne furstes och christelighe herres, her Gustaffs, fordom Sweriges, Göthes, och Wendes konungs etc. historia, vthi twå deeler författad. Stockholm: Erik Jöransson Tegel. 1622. Libris 2520168 
  • Breviarium Gustavianum. Thet är: ett kort vthtogh aff k. Gustaffz den förstes historia, begynnandes på thet åhret 1518 ... först wijdlöfftigt sammanskrifwen aff fordom ... Erich Jörenson Tegell, och åhr, 1622. in folio aff trycket vthgången: men nu kortteligen extraherat, och vthi thenna mindre form, bracht: medh ett ympnigt åhrs register: aff Christopher L: Grubb. .... Tryckt i Linköpingh aff Daniel Kämpe. Åhr 1671.. 1671. Libris 2520171 
  • Konung Erics den XIV:des historia, som förtäljer desz merckwerdiga handlingar, men i synnerhet de emot Sweriges då warande fiender förda krig, sammanskrefwen af framledne ståthållaren och cammar-rådet Eric Jöransson Tegel ... men nu: först af desz handskrift i allment tryck, jemte anmerkningar och et fullkomligit register, utgifwen af Anders Anton von Stiernman. Stockholm, trykt hos Lorentz Ludw. Grefing, på des egen bekostnad. 1751.. Stockholm. 1751. Libris 2408678 
  • Schück Henrik, Tegel Erik Jöransson, red (1915). Äldre svenska biografier. 1/2. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1915: Program; 1. Uppsala. Libris 2953760  - Häri ingår: Tegel, Erik Jöransson: Sweriges Rijkes laghwunna meen edige ertz förrädares Johannis Messenii oredelige bedriffter, falska eeder, och förrädelige handlingar, ... - Utgiven av Henrik Schück.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ljung, Sven Johan Gustaf (1939). Erik Jöransson Tegel: en biografisk-historiografisk studie. Lund: Gleerups. Libris 895487 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Tegel, Erik Göransson (Jöransson) i Nordisk familjebok (första upplagan, 1878)
  2. ^ Stockholms gatunamn, 1992, sidan 502.
  3. ^ E. Alfred Jansson: Ljusterö under gångna tider, 1960.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]