Erik Pettersson i Ersbacken

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Erik Pettersson (olika betydelser)
Erik Pettersson i Ersbacken
Född17 april 1889[1][2]
By församling[3][1][2], Sverige
Död22 september 1955[2] (66 år)
Folkärna församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], lantbrukare[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Dalarnas läns valkrets (1944–1952)[2]
Politiskt parti
Bondeförbundet[2]
Redigera Wikidata

Erik Albert Pettersson (i riksdagen kallad Pettersson i Ersbacken), född 17 april 1889 i By, Dalarna, död 22 september 1955 i Folkärna, var en svensk lantbrukare och riksdagsledamot (centerpartist).

Pettersson var ledamot av riksdagens andra kammare 1944–1952, invald i Kopparbergs läns valkrets. I riksdagen skrev han 18 egna motioner om bl.a. taxeringen av inkomster av stormfälld skog, om skärpt straff för olovlig jakt och om förvaltningen av pastoratens boställsskogar[4].

Han var även landstingsledamot 1921 och 1935–1955.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, sid. 87. ISBN 91-22-01496-9.
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (CD-rom), Sveriges Släktforskarförbund

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] By (W) C:10 (1885-1891) Bild 154 (AID: v129722.b154, NAD: SE/ULA/10148), födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 87, Pettersson i Ersbacken, läst: 31 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Erik Albert, f. 1889 i By, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagsdokument ed11l3u32 / txt filformat - Tredje lagutskottets utlåtande nr 32 , 19 november 1952 - ha herrar Pettersson i Ersbacken och Staxäng föreslagit, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om vidtagande av åtgärder för en närmare utredning av frågan, huruvida den nu tillämpade ordningen beträffande förvaltningen av pastoratens boställsskogar kan sägas vara i överensstämmelse med de principer, som lågo till grund för 1932 års boställsordning