Erik Ryning (död 1520)
| Erik Ryning | |
| Född | |
|---|---|
| Död | 8 november 1520 Stortorget, Sverige |
| Medborgarskap | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Befälhavare, Stegeborg Riksråd | |
| Barn | Metta Eriksdotter[1] Nils Ryning[1] |
| Föräldrar | Bengt Ryning[1] Filippa Magnusdotter[1] |
| Släktingar | Olof Ryning (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Erik Ryning, död 1520, var ett svenskt riksråd. Son till Bengt Ryning.
Erik Ryning kan beläggas första gången bland vittnena i ett morgongåvobrev, som är daterat 1500 men i verkligheten torde härröra från 1503.[2]. Han var 1512 väpnare och 1517 riksråd. 1517 erhöll han Österhaninge socken som förläning av Sten Sture den yngre, vilken därigenom ville vinna över Ryning på sin sida. 1518 var han hövitsman Stegeborgs slott och häradshövding i Åkerbo härad, Östergötland och återfinns i Sten Stures närhet. Under våren 1520 ledde han för Kristina Gyllenstiernas räkning försvaret i Östergötland. Bland annat slog han tillbaka en dansk styrka, som sänts till understöd för linköpingsbiskopen. Kort därefter övergick dock Ryning av oklar anledning till danskarnas sida, och deltog i den delegation som förhandlade med Kristina Gyllenstierna och var även bland de riksråd som fick i uppdrag att för Kristian II:s räkning hålla Stockholms slott under dennes livstid. Likväl anklagades Ryning för kätteri och avrättades vid Stockholms blodbad.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Ryning i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [1]
- ^ Ryning, Erik i Svenska män och kvinnor (1949)