Erik Thedéen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erik Thedéen
Född1 september 1963[1] (58 år)
Spånga församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige[1]
Utbildad vidHandelshögskolan i Stockholm, civilekonom, [2]
Kungliga Sjökrigsskolan, [2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningAffärsman, ämbetsman
Befattning
Vicepresident, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
Generaldirektör, Finansinspektionen (2015–2022)[3][4][5]
Riksbankschef, Sveriges riksbank (2023–)[5]
FöräldrarTorbjörn Thedéen
Redigera Wikidata

Erik Hilding Thedéen, född 1 september 1963 i Spånga,[6] är en svensk ekonom, företagsledare och ämbetsman. Han är sedan 2015 generaldirektör för Finansinspektionen, men lämnar uppdraget hösten 2022 för att tillträda som ny riksbankschef den 1 januari 2023.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha tagit studentexamen vid S:t Jacobi gymnasium i Vällingby 1982 gjorde Thedéen värnplikten och fortsatte att utbilda sig vid Sjökrigsskolan.[8] Thedéen är reservofficer i Svenska flottan, utbildad för tjänstgöring på patrullbåt. Han avlade officersexamen 6 september 1984 och utnämndes samtidigt till löjtnant.[källa behövs] Efter avslutad militärtjänst studerade Thedéen till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm 1985–1989.[8]

Han invaldes som ordinarie ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet 2015.[9]

Statliga ledningsuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Fram till att han 2022 utnämndes som ny riksbankschef har Thedéen varvat arbete i näringsliv och statlig förvaltning i ungefär lika omfattning. Hans första anställning efter examen från Handelshögskolan var som handlare och analytiker vid Sveriges Riksbank 1990–1992, innan han gick vidare till privat sektor. Från 1997–2005 arbetade han vid Riksgäldskontoret, först som upplåningschef, skuldförvaltningschef och slutligen vice riksgäldsdirektör.

Efter ett flertal befattningar i näringslivet utnämndes han till statssekreterare hos finansmarknadsminister Peter Norman i Regeringen Reinfeldt i oktober 2010. Som statssekreterare var han ansvarig för förvaltningen av statens bolag och AP-fonderna. Han ansvarade även för kommunal lagstiftning och ekonomi.[8][10]

I oktober 2015 utnämndes Erik Thedéen av regeringen Löfven till ny generaldirektör för Finansinspektionen. I november samma år presenterade han ett förslag om att införa ett skuldkvotstak på 600 procent av ett hushålls disponibla årsinkomst. Ordet "skuldkvotstak" blev invalt i 2015 års nyordslista.[11]

Under Thedéens ledarskap har Finansinspektionen fått mycket allvarlig kritik för långtgående brister.[12]

I juni 2022 meddelade Finansinspektionen att Thedéen lämnar som generaldirektör den 20 november.[13] Samtidigt meddelade Riksbanken att riksbanksfullmäktige utsett Erik Thedéen till ny Riksbankschef från och med 1 januari 2023, för en mandatperiod på sex år. I pressmeddelandet underströks hans erfarenhet från att leda finansiella myndigheter och organisationer, och att Thedéen vid tidpunkten var vice ordförande i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och ordförande i International Organization of Securities Commissions (Iosco) arbetsgrupp för hållbar finans. Thedéen deltar för första gången i Riksbankens penningpolitiska möte i februari 2023.[14]

Karriär i näringslivet[redigera | redigera wikitext]

Som nyutbildad civilekonom arbetade Erik Thedén för JP Bank 1991–1997 som ränteanalytiker och ställföreträdande chef för räntebärande handel. Efter tiden vid Riksgäldskontoret återvände han till finansmarknaden, först vid fondförvaltaren Brummer & Partners, där han var placeringsstrateg för Fonden Nektar 2005–2007. Han gick vidare till ett uppdrag för OMX/Nasdaq OMX som chef för räntebärande produkter 2007–2008, för att sedan bli VD för Nasdaq OMX Stockholmsbörsen åren 2008–2010. Han gjorde också ett kortare inhopp som VD för KPA Pension under 2015.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, omnämnd som: Thedéen, Erik Hilding, läst: 17 juni 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.riksbank.se, läst: 17 juni 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.regeringen.se, läst: 28 december 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.fi.se, läst: 17 juni 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.riksbank.se, läst: 17 juni 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  7. ^ ”Erik Thedéen utsedd till ny riksbankschef”. Riksbanken. 17 juni 2022. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/erik-thedeen-utsedd-till-ny-riksbankschef/. Läst 17 juni 2022. 
  8. ^ [a b c d] ”CV för Erik Thedéen” (pdf). Riksbanken. 17 juni 2022. https://www.riksbank.se/globalassets/media/nyheter--pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/220617/cv-erik-thedeen.pdf. Läst 17 juni 2022. 
  9. ^ ”Ordinarie ledamöter alfabetiskt” (på engelska). Kungl. Örlogsmannasällskapet. https://www.koms.se/om-koms/ledamoter/ordinarie-ledamoter-alpha/. Läst 28 mars 2021. 
  10. ^ Börschefen blir statssekreterare”. Dagens Nyheter. 19 oktober 2010. http://www.dn.se/nyheter/politik/borschefen-blir-statssekreterare-1.1191640. 
  11. ^ Nyheter, SVT. ”Svengelskan populär i nyordlistan 2015”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/svengelskan-popular-i-nyordlistan-2015. Läst 25 januari 2017. 
  12. ^ SvD granskar Finansinspektionen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/om/svd-granskar-finansinspektionen. Läst 17 juni 2022. 
  13. ^ ”Erik Thedéen slutar på FI”. Finansinspektionen. 17 juni 2022. https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2022/erik-thedeen-slutar-pa-fi/. Läst 17 juni 2022. 
  14. ^ ”Erik Thedéen utsedd till ny riksbankschef”. Riksbanken. 17 juni 2022. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/erik-thedeen-utsedd-till-ny-riksbankschef/. Läst 17 juni 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Intervju i Svenska Dagbladet, "Näringsliv", måndagen den 5 januari 2009, sid 24.
  • Svenska försvarsväsendets Rulla 1987, sid 632.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]